SVERIGE: Upprörande nyheter inför årets julfirande

2022 11 28

Julbordet kommer att bli en väldigt dyr historia för många hushåll i Sverige.

Det har knappast undgått någon att matpriserna skenat under året, i synnerhet sedan kriget inleddes i Ukraina.

Julmaten är inget undantag – tvärtom stiger maten som svenskarna generellt föredrar på julen ännu mer än övrigt livsmedel, rapporterar Sveriges Radio.

– Vi har aldrig varit med om de här ökningarna någonsin, säger Ulf Mazur, grundare och vd på Matpriskollen.

Han tillägger:

– För gemene man är det en prischock.

Kan behöva avstå

Prisökningarna kan leda till att flera hushåll som har det tufft kanske kan komma att behöva avstå sådant som köttbullar eller goda ostar, framhåller SR.

Generellt har matpriserna stigit 15 procent i år, men det är inget emot svenska folkets älsklingsrätter på julbordet.

– Kött har stigit strax under 20 procent, men tar du köttbullar är de uppe i 28 procent. Det är enorma höjningar, säger Ulf Mazur.

Över 30 procentig ökning

Mejeriprodukter är annars det som ökat mest. Exempelvis har vispgrädde och smör stigit 38 procent i pris i år.

Även ägg ligger på 38 procent, precis som många julostar.

Megadyr prognos för 2023

Förra veckan flaggade Konsumentverket för att maten nästa år generellt lär bli 20 procent dyrare. Samtidigt bör svenska folket även förbereda sig på fördubblade elräkningar, enligt myndighetens prognos för 2023.

– Vi ser en mycket kraftig kostnadsökning för hushållen sedan förra årets beräkning. Främst är det livsmedel och el som ökar i våra beräkningar, maten med runt 20 procent och elen nästan med 100 procent, säger Kristina Difs, handläggare på Konsumentverket i Karlstad, i ett pressmeddelande.

Över 10 000 kronor i månaden

De månatliga matkostnaderna för en vuxen beräknas nästa år ligga på 3 400 kronor.

För en familj med två vuxna och två barn i skolåldern, 6-9 respektive 10-13 år, beräknas utgifterna enbart för livsmedel landa på drygt 10 700 kronor i månaden.

Uppskattningen baseras på en fyraveckorsmatsedel som följer de nordiska näringsrekommendationerna och de svenska kostråden från Livsmedelsverket, samt en prognos för prisutvecklingen under kommande år.

– Våra beräkningar utgår inte från någon lyxkonsumtion eller bara livets nödtorft. Vi försöker få fram så realistiska siffror som möjligt. Vi brukar få reaktioner både från dem som tycker att vi tar i för mycket, och de som inte förstår hur vi kan räkna så lågt, säger Kristina Difs till Konsumentverkets hemsida.

Text: Redaktionen

Foto: S&B Vonlanthen

V och SD överens – gör samma sak

2026 10 22

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen

Omtalad skatt kan avskaffas – pensionärer skulle gynnas

2026 10 21

En av de mer omstridda skatterna i Sverige kan vara på väg att försvinna.

Sedan augusti är den så kallade flyttskatten, det vill säga reavinstskatten eller kapitalvinstskatt vid försäljning av privatbostad, föremål för utredning.

Kristdemokraterna sade så sent som i maj att de vill att skatten avskaffas.

– Bostadsmarknaden behöver präglas av rörlighet och flexibilitet. För att människor ska kunna flytta när livssituationen förändras får inte skatter stå i vägen. Därför ser vi nu över flyttskatterna i syfte att skapa en mer välfungerande bostadsmarknad, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) när utredningen tillsattes.

Var sjätte skulle flytta

Om utredningen skulle landa i en rekommendation att avskaffa skatten, och det sedan också drivs igenom, skulle det få var sjätte bostadsägare att överväga att flytta. Det visar en ny undersökning från Nordea som gjorts på uppdrag av Verian.

För stockholmare är motsvarande siffra så hög som 20 procent. Med andra ord skulle det sätta fart på bostadsmarknaden, menar storbanken.

– Att 16–20 procent av bostadsägarna skulle överväga att flytta visar att slopandet av flyttskatten skulle få betydelse för ökad rörlighet. Eftersom bara tre procent av de som bor i villa och tio procent av de som bor i bostadsrätt flyttar under ett normalt år, säger Anders Stenkrona, privatekonom på Nordea, i en kommentar.

Läs mer: 34 000 kronor i lön – många måste anställas nu

Experten: skulle gynna många pensionärer

Idag ligger reavinstskatten när du säljer din bostad med vinst på 22 procent.

Enligt Anders Stenkrona finns det många i Sverige som skulle gynnas av att skatten försvinner. I synnerhet bostadsägare som fått en stor värdeökning på bostaden, men ännu inte sålt den. Många pensionärer tillhör den gruppen, understryker privatekonomen.

– Det är typiskt sett äldre personer som bor i en förhållandevis värdefull bostad som de köpte för länge sedan. De slipper skatta sin reavinst då, säger han till SvD.

Läs mer: Kalldusch för bolånetagare – “Hoppas vi har fel”

Foto: D. Mackay resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen