SVERIGE: Upprörande nyheter inför årets julfirande

2022 11 28

Julbordet kommer att bli en väldigt dyr historia för många hushåll i Sverige.

Det har knappast undgått någon att matpriserna skenat under året, i synnerhet sedan kriget inleddes i Ukraina.

Julmaten är inget undantag – tvärtom stiger maten som svenskarna generellt föredrar på julen ännu mer än övrigt livsmedel, rapporterar Sveriges Radio.

– Vi har aldrig varit med om de här ökningarna någonsin, säger Ulf Mazur, grundare och vd på Matpriskollen.

Han tillägger:

– För gemene man är det en prischock.

Kan behöva avstå

Prisökningarna kan leda till att flera hushåll som har det tufft kanske kan komma att behöva avstå sådant som köttbullar eller goda ostar, framhåller SR.

Generellt har matpriserna stigit 15 procent i år, men det är inget emot svenska folkets älsklingsrätter på julbordet.

– Kött har stigit strax under 20 procent, men tar du köttbullar är de uppe i 28 procent. Det är enorma höjningar, säger Ulf Mazur.

Över 30 procentig ökning

Mejeriprodukter är annars det som ökat mest. Exempelvis har vispgrädde och smör stigit 38 procent i pris i år.

Även ägg ligger på 38 procent, precis som många julostar.

Megadyr prognos för 2023

Förra veckan flaggade Konsumentverket för att maten nästa år generellt lär bli 20 procent dyrare. Samtidigt bör svenska folket även förbereda sig på fördubblade elräkningar, enligt myndighetens prognos för 2023.

– Vi ser en mycket kraftig kostnadsökning för hushållen sedan förra årets beräkning. Främst är det livsmedel och el som ökar i våra beräkningar, maten med runt 20 procent och elen nästan med 100 procent, säger Kristina Difs, handläggare på Konsumentverket i Karlstad, i ett pressmeddelande.

Över 10 000 kronor i månaden

De månatliga matkostnaderna för en vuxen beräknas nästa år ligga på 3 400 kronor.

För en familj med två vuxna och två barn i skolåldern, 6-9 respektive 10-13 år, beräknas utgifterna enbart för livsmedel landa på drygt 10 700 kronor i månaden.

Uppskattningen baseras på en fyraveckorsmatsedel som följer de nordiska näringsrekommendationerna och de svenska kostråden från Livsmedelsverket, samt en prognos för prisutvecklingen under kommande år.

– Våra beräkningar utgår inte från någon lyxkonsumtion eller bara livets nödtorft. Vi försöker få fram så realistiska siffror som möjligt. Vi brukar få reaktioner både från dem som tycker att vi tar i för mycket, och de som inte förstår hur vi kan räkna så lågt, säger Kristina Difs till Konsumentverkets hemsida.

Text: Redaktionen

Foto: S&B Vonlanthen

Skatt sänks från 1 juli

2026 02 20

Regeringen går vidare med ytterligare en skattesänkning.

I somras sänktes alkoholskatten för öl från oberoende småbryggerier.

Nu tar regeringen nästa steg.

– Nu tar vi ytterligare ett steg mot ett friare och företagarvänligare Sverige. Genom att sänka alkoholskatten stärker vi småproducenters möjligheter att växa och bidra till ett levande och varierat näringsliv, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M), i ett uttalande.

Skattesänkningen utökas

Den tidigare sänkningen för öl kommer från den 1 juli 2026 att gälla för fler drycker, enligt regeringens förslag.

– Nu föreslås att även andra alkoholdrycker omfattas av skattelättnader. I lagrådsremissen föreslås att sänkt alkoholskatt ska gälla för vissa typer av jästa drycker som exempelvis cider och mjöd, vin, sprit samt mellanklassprodukter som portvin och sherry, uppger regeringen.

Satsar på dryckeskultur

Satsningen syftar till att öka förutsättningar för mindre aktörer inom dryckesindustrin och är en av Tidöpartiernas satsningar för att gynna svensk företagsamhet.

– Med denna satsning stärker vi svensk dryckeskultur och, tillsammans med gårdsförsäljning, även svensk besöksnäring, säger Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.

Upptill 50 procent

Producentens storlek ska avgöra skattenedsättningen.

För de riktigt små producenterna ska skatten sänkas med uppemot 50 procent, medan lite större producenter kan få nöja sig med en mindre sänkning.

– Nu blir det billigare att driva bryggeri, vineri eller destilleri. Det är ett viktigt steg för att stärka svenskt entreprenörskap, skapa en mer levande landsbygd och ge den lokala dryckeskulturen möjlighet att växa, säger Cecilia Rönn, ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna.

LÄS MER: ”Sämsta någonsin” – stort larm om vindkraften

Oberoende småbryggeri

För att ett ölbryggeri ska anses vara ett oberoende småbryggeri, vilket är en förutsättning för att få ta del av skattesänkningen, krävs att de:

- är juridiskt och ekonomiskt oberoende av andra bryggerier.

- använder lokaler som är fysiskt åtskilda från lokaler som används av andra bryggerier.

- inte producerar på licens.

- producera som mest 3 000 000 liter öl per år.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Natosoldater krossade av Ukraina

2026 02 19

Natosoldater har lidit ett förkrossande nederlag i en krigssimulation mot ukrainska drönaroperatörer.

Hela 16 000 Natosoldater deltog i den storskaliga militärövningen som genomfördes i Estland i maj 2025.

Trots att de var numerärt överlägsna led Natosoldaterna ett stort nederlag. De ukrainska drönarenheterna eliminerade två brigader, rapporterar Defence24.

– Enheter rörde sig utan tillräcklig maskering och placerade ut fordon och utrustning på lätt upptäckbara positioner. Ett team på omkring tio operatörer kunde inom en halv dag simulera förstörelsen av 17 pansarfordon och genomföra cirka 30 ytterligare attacker, skriver tidskriften.

Viktiga slutsatser

Enligt Defence 24:s chefredaktör Aleksander Olech behöver väst dra lärdom av övningen.

Han framhåller att den visar hur snabbt krigföring förändras och hur långsamt stora arméer anpassar sig. I en analys skriver Olech att Natostyrkornas nederlag visar hur transparent det moderna slagfältet har blivit och hur sårbara militära enheter är om de inte sprider ut sig, har tillräckligt bra kamouflage eller saknar effektiv kommunikation.

– Den bredare lärdomen är inte att drönare ensamma vinner krig, utan att de avsevärt förändrar tempot och hur strider utspelar sig. Även välutrustade arméer kan stöta på allvarliga svårigheter om strukturer, doktriner och träning förblir i linje med tidigare krigföringsmodeller, framhåller Olech.

LÄS MER: ”Sluta prata om kärnvapen” – försvarsminister förbannad

Ryssland har anpassat sin krigföring

Under kriget i Ukraina har även Ryssland utvecklat sin krigföring med drönare. I dag använder den ryska militären de obemannade farkosterna i stor omfattning.

– Den ryska krigföringen har genomgått taktiska anpassningar med bland annat användandet av drönare i stor omfattning. Anpassningar av krigföringen har ändrat karaktären på striderna vid frontlinjen, men även på ett större djup mot det ukrainska samhällets infrastruktur som ställer landets luftförsvar inför påfrestningar, skriver Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst, Must, i sin årsrapport för 2025.

LÄS OCKSÅ: Drönare och missiler slår ner i Ryssland

Foto: Nato

Text: Redaktionen