SVERIGE: Upprörande nyheter inför årets julfirande

2022 11 28

Julbordet kommer att bli en väldigt dyr historia för många hushåll i Sverige.

Det har knappast undgått någon att matpriserna skenat under året, i synnerhet sedan kriget inleddes i Ukraina.

Julmaten är inget undantag – tvärtom stiger maten som svenskarna generellt föredrar på julen ännu mer än övrigt livsmedel, rapporterar Sveriges Radio.

– Vi har aldrig varit med om de här ökningarna någonsin, säger Ulf Mazur, grundare och vd på Matpriskollen.

Han tillägger:

– För gemene man är det en prischock.

Kan behöva avstå

Prisökningarna kan leda till att flera hushåll som har det tufft kanske kan komma att behöva avstå sådant som köttbullar eller goda ostar, framhåller SR.

Generellt har matpriserna stigit 15 procent i år, men det är inget emot svenska folkets älsklingsrätter på julbordet.

– Kött har stigit strax under 20 procent, men tar du köttbullar är de uppe i 28 procent. Det är enorma höjningar, säger Ulf Mazur.

Över 30 procentig ökning

Mejeriprodukter är annars det som ökat mest. Exempelvis har vispgrädde och smör stigit 38 procent i pris i år. 

Även ägg ligger på 38 procent, precis som många julostar.

Megadyr prognos för 2023

Förra veckan flaggade Konsumentverket för att maten nästa år generellt lär bli 20 procent dyrare. Samtidigt bör svenska folket även förbereda sig på fördubblade elräkningar, enligt myndighetens prognos för 2023.

– Vi ser en mycket kraftig kostnadsökning för hushållen sedan förra årets beräkning. Främst är det livsmedel och el som ökar i våra beräkningar, maten med runt 20 procent och elen nästan med 100 procent, säger Kristina Difs, handläggare på Konsumentverket i Karlstad, i ett pressmeddelande.

Över 10 000 kronor i månaden

De månatliga matkostnaderna  för en vuxen beräknas nästa år ligga på 3 400 kronor.

För en familj med två vuxna och två barn i skolåldern, 6-9 respektive 10-13 år, beräknas utgifterna enbart för livsmedel landa på drygt 10 700 kronor i månaden.

Uppskattningen baseras på en fyraveckorsmatsedel som följer de nordiska näringsrekommendationerna och de svenska kostråden från Livsmedelsverket, samt en prognos för prisutvecklingen under kommande år.

– Våra beräkningar utgår inte från någon lyxkonsumtion eller bara livets nödtorft. Vi försöker få fram så realistiska siffror som möjligt. Vi brukar få reaktioner både från dem som tycker att vi tar i för mycket, och de som inte förstår hur vi kan räkna så lågt, säger Kristina Difs till Konsumentverkets hemsida.

Text: Redaktionen 

Foto: S&B Vonlanthen


15 nov 26

Skatteverket går ut med uppmaning till 800 000 svenskar

2026 11 15

Skatteverket vänder sig till omkring 800 000 svenskar som använder avdrag till deklarationen.

En ny rapport visar att majoriteten av de granskade reseavdragen får anmärkning.

Felen har lett till miljardbelopp i uteblivna skatteintäkter – och nu går myndigheten ut med en viktig uppmaning inför nästa deklaration.

Sju av tio får anmärkning

Det är Riksrevisionen som har granskat hur reseavdraget används. Resultatet visar att omkring sju av tio avdrag i slumpmässiga kontroller antingen ändras eller avslås helt.

– Felaktiga och ofullständiga uppgifter från deklaranterna är ett centralt problem vid Skatteverkets hantering av avdrag, uppger Riksrevisionen.

Det handlar bland annat om personer som inte kan styrka sina resekostnader eller som gör avdrag för bilresor trots att de inte uppfyller kravet på tidsvinst.

Andra vanliga misstag är att räkna fel på antalet dagar man rest till jobbet eller hur lång sträckan mellan bostaden och arbetsplatsen faktiskt är.

Felen får stora ekonomiska konsekvenser.

Enligt regeringens budgetproposition för 2027 har felaktiga reseavdrag lett till ett genomsnittligt skattefel på 2,3 miljarder kronor om året under perioden 2021–2024.

Läs mer: Varnar för avhopp inom partiet

Ny gräns införs 2027

Nu blir det extra viktigt att kontrollera uppgifterna inför deklarationen 2027.

– Riksdagen har beslutat att höja beloppsgränsen för avdrag för resor till och från arbetet från 11 000 kronor till 15 000 kronor från och med inkomstår 2026 (deklarationen 2027), meddelar Skatteverket.

Det innebär att du bara får göra avdrag för den del av dina godkända resekostnader som överstiger 15 000 kronor.

För den som använder egen bil till jobbet ligger schablonbeloppet kvar på 25 kronor per mil. För förmånsbil gäller normalt 12 kronor per mil, medan beloppet för en helt eldriven förmånsbil är 9,50 kronor per mil.

Detta behöver kontrolleras

Den som vill göra reseavdrag behöver först säkerställa att alla villkor är uppfyllda.

För bilresor ska avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen som huvudregel vara minst fem kilometer. Dessutom måste bilresan spara minst två timmar per dag jämfört med kollektivtrafiken.

Det är också viktigt att räkna rätt på antalet resdagar. Dagar då du arbetat hemifrån, varit sjuk eller haft semester får inte räknas med.

Skatteverket utgår dessutom från den kortaste möjliga körsträckan mellan bostaden och arbetsplatsen.

Om myndigheten begär det måste du kunna styrka dina uppgifter med underlag. Det kan exempelvis vara besiktningsprotokoll eller serviceprotokoll som visar hur mycket bilen har körts.

Därför är det viktigt att kontrollera både resorna och beloppen noggrant innan nästa deklaration lämnas in.

Läs mer: Hälften utslaget i Ryssland – ”Blivit ett allvarligt problem”

Foto: Magnus D Skatteverket

CC BY 2.0

Text: Redaktionen


15 november 26

Swedbank uppmanar: Husägare bör dubbelkolla detta

2026 11 16

Riksbanken har höjt styrräntan till två procent.

Och i samband med beskedet meddelade centralbanken att ytterligare höjningar kan vara att vänta framöver.

– Om inflations- och konjunkturutsikterna står sig bedömer Riksbanken att det är sannolikt att styrräntan höjs ytterligare det närmaste året, menades det.

Med jämna mellanrum kan det vara en bra idé för husägare att stresstesta sin ekonomi för att dubbelkolla hur mycket man klarar av, konstaterar Swedbank.

Stresstesta ekonomin

Räntehöjningar hägrar och omvärlden är skakig. Att förbereda sig på olika scenarion kan vara givande för husägare i en osäker värld.

Ett stresstest av privatekonomin innebär att man stämmer av hur ens totala privatekonomi påverkas av förändringar, till exempel om man skulle bli arbetslös, om priserna går upp eller om räntorna på eventuella lån stiger. 

Det kan bidra till att förstå hur stort buffert man behöver, eller vilka utgifter man kanske bör dra in på.

“Är klokt”

Swedbank uppmanar husägare att ställa sig själva frågan “hur påverkas min inkomst om jag till exempel skulle bli arbetslös eller sjukskriven?”.

– Det är klokt att stresstesta sin ekonomi med jämna mellanrum, säger Swedbanks Madelén Falkenhäll.

– Då får du reda på hur dina marginaler ser ut och vilka förändringar du kan behöva göra i ditt sparande och med dina utgifter för att ha en trygg privatekonomi.

Läs mer: Skattesmocka för pensionärer – kan få vänta två år

Så kan du räkna

För att få en uppfattning om hur privatekonomin påverkas kan man enligt Swedbank lägga ihop alla utgifter man har, förutom utgifter kopplade till boendet, och räkna upp med inflation. 

– Uppvärmning och el är stora utgifter för många hushåll i eget hus, fortsätter Falkenhäll.

– Dessa utgifter kan vara svåra att ha koll på. Men börja med att titta på dina fakturor vilken förbrukning i kWh du har, därefter kan du räkna ut kostnaden för din förbrukning och därmed också hur dina utgifter ändras om priset per kWh stiger.

Även räntan

Husägare uppmanas att se hur de påverkas vid ett stigande ränteläge.

Detta för att se till att man har tillräckliga ekonomiska marginaler för att klara av ytterligare räntehöjningar.

Läs mer: Bostadsbidraget kan sänkas för många hushåll

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen