SVERIGE: Upprörande nyheter inför årets julfirande

2022 11 28

Det har knappast undgått någon att matpriserna skenat under året, i synnerhet sedan kriget inleddes i Ukraina.

Julmaten är inget undantag – tvärtom stiger maten som svenskarna generellt föredrar på julen ännu mer än övrigt livsmedel, rapporterar Sveriges Radio.

– Vi har aldrig varit med om de här ökningarna någonsin, säger Ulf Mazur, grundare och vd på Matpriskollen.

Han tillägger:

– För gemene man är det en prischock.

Kan behöva avstå

Prisökningarna kan leda till att flera hushåll som har det tufft kanske kan komma att behöva avstå sådant som köttbullar eller goda ostar, framhåller SR.

Generellt har matpriserna stigit 15 procent i år, men det är inget emot svenska folkets älsklingsrätter på julbordet.

– Kött har stigit strax under 20 procent, men tar du köttbullar är de uppe i 28 procent. Det är enorma höjningar, säger Ulf Mazur.

Över 30 procentig ökning

Mejeriprodukter är annars det som ökat mest. Exempelvis har vispgrädde och smör stigit 38 procent i pris i år. 

Även ägg ligger på 38 procent, precis som många julostar.

Megadyr prognos för 2023

Förra veckan flaggade Konsumentverket för att maten nästa år generellt lär bli 20 procent dyrare. Samtidigt bör svenska folket även förbereda sig på fördubblade elräkningar, enligt myndighetens prognos för 2023.

– Vi ser en mycket kraftig kostnadsökning för hushållen sedan förra årets beräkning. Främst är det livsmedel och el som ökar i våra beräkningar, maten med runt 20 procent och elen nästan med 100 procent, säger Kristina Difs, handläggare på Konsumentverket i Karlstad, i ett pressmeddelande.

Över 10 000 kronor i månaden

De månatliga matkostnaderna  för en vuxen beräknas nästa år ligga på 3 400 kronor.

För en familj med två vuxna och två barn i skolåldern, 6-9 respektive 10-13 år, beräknas utgifterna enbart för livsmedel landa på drygt 10 700 kronor i månaden.

Uppskattningen baseras på en fyraveckorsmatsedel som följer de nordiska näringsrekommendationerna och de svenska kostråden från Livsmedelsverket, samt en prognos för prisutvecklingen under kommande år.

– Våra beräkningar utgår inte från någon lyxkonsumtion eller bara livets nödtorft. Vi försöker få fram så realistiska siffror som möjligt. Vi brukar få reaktioner både från dem som tycker att vi tar i för mycket, och de som inte förstår hur vi kan räkna så lågt, säger Kristina Difs till Konsumentverkets hemsida.

Text: Redaktionen 

Foto: S&B Vonlanthen

2 000 kronor på kontot – regeringens löfte till hushållen

2026 04 14

Det är en av åtgärderna som hushållen kan förvänta sig när regeringen idag lägger fram vårbudgeten för 2026 till riksdagen.

– Sverige är på rätt kurs. Trots krig och osäkerheter i omvärlden är den svenska ekonomin stark, och vi fortsätter bygga skyddsbarriärer runt den. För att återhämtningen ska ta fart här på hemmaplan behöver vi fortsätta ingjuta framtidstro i Sveriges hårt arbetande människor, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) i ett uttalande.

Då kommer pengarna

Totalt innehåller vårdbudgeten förslag på åtgärder värt 7,7 miljarder kronor.

Där ingår bland annat en tillfällig sänkning av skatten på bensin och diesel samt ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd. 

Det sistnämnda ska enligt statsminister Ulf Kristersson (M) innebära att en familj med eluppvärmd villa ska ta del av ett stöd på mellan 1 000 och 2 000 kronor som kompensation för vinterns höga elpriser.

– Vi går fram med ett stärkt elstöd, där ersättning alltså ges till hela landet, sade Ulf Kristersson enligt TV4 när förslaget lades fram i mars.

Pengarna planeras att betalas ut under andra halvan av juni 2026.

Kritiserat högkostnadsskydd

Elstödet införs efter att det högkostnadsskydd som redan finns inte aktiverats under de höga priserna i vintras. Skyddet skulle sättas in om spotpriset steg till över 1,5 kronor per kilowattimme inom ett elområde under en månad.

Ett verkningslöst skydd, enligt kritiker, eftersom priset sällan når de nivåerna.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, har elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna tidigare sagt till DN.

LÄS MER: 300 000 svenskar måste betala tillbaka

Här är några av de mest omtalade åtgärderna som ingår i årets vårbudget:

• en tillfällig sänkning av skatten på bensin och diesel och
• ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd.
• förberedande åtgärder i järnvägsnätet och uppbyggnad av en reservhamn på Gotland och
• att inrätta en ny myndighet för Sveriges utrikes underrättelser.
• bidrag till regionerna för att upprätthålla bemanningen och kapaciteten i vården under sommarmånaderna,
• stöd som möjliggör ytterligare tre offentligfinansierade IVF-försök,
• ett vaccinationspaket för äldre,
• satsningar på skolområdet, bland annat språkfrukost och förstärkta statsbidrag för läxhjälp och inköp av litteratur samt
• satsningar på arbetet mot mäns våld mot kvinnor.

Källa: Finansdepartementet

LÄS OCKSÅ: “Ett enormt varuhus” – populära kedjan storsatsar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen