SVERIGE: Upprörande nyheter inför årets julfirande

2022 11 28

Julbordet kommer att bli en väldigt dyr historia för många hushåll i Sverige.

Det har knappast undgått någon att matpriserna skenat under året, i synnerhet sedan kriget inleddes i Ukraina.

Julmaten är inget undantag – tvärtom stiger maten som svenskarna generellt föredrar på julen ännu mer än övrigt livsmedel, rapporterar Sveriges Radio.

– Vi har aldrig varit med om de här ökningarna någonsin, säger Ulf Mazur, grundare och vd på Matpriskollen.

Han tillägger:

– För gemene man är det en prischock.

Kan behöva avstå

Prisökningarna kan leda till att flera hushåll som har det tufft kanske kan komma att behöva avstå sådant som köttbullar eller goda ostar, framhåller SR.

Generellt har matpriserna stigit 15 procent i år, men det är inget emot svenska folkets älsklingsrätter på julbordet.

– Kött har stigit strax under 20 procent, men tar du köttbullar är de uppe i 28 procent. Det är enorma höjningar, säger Ulf Mazur.

Över 30 procentig ökning

Mejeriprodukter är annars det som ökat mest. Exempelvis har vispgrädde och smör stigit 38 procent i pris i år. 

Även ägg ligger på 38 procent, precis som många julostar.

Megadyr prognos för 2023

Förra veckan flaggade Konsumentverket för att maten nästa år generellt lär bli 20 procent dyrare. Samtidigt bör svenska folket även förbereda sig på fördubblade elräkningar, enligt myndighetens prognos för 2023.

– Vi ser en mycket kraftig kostnadsökning för hushållen sedan förra årets beräkning. Främst är det livsmedel och el som ökar i våra beräkningar, maten med runt 20 procent och elen nästan med 100 procent, säger Kristina Difs, handläggare på Konsumentverket i Karlstad, i ett pressmeddelande.

Över 10 000 kronor i månaden

De månatliga matkostnaderna  för en vuxen beräknas nästa år ligga på 3 400 kronor.

För en familj med två vuxna och två barn i skolåldern, 6-9 respektive 10-13 år, beräknas utgifterna enbart för livsmedel landa på drygt 10 700 kronor i månaden.

Uppskattningen baseras på en fyraveckorsmatsedel som följer de nordiska näringsrekommendationerna och de svenska kostråden från Livsmedelsverket, samt en prognos för prisutvecklingen under kommande år.

– Våra beräkningar utgår inte från någon lyxkonsumtion eller bara livets nödtorft. Vi försöker få fram så realistiska siffror som möjligt. Vi brukar få reaktioner både från dem som tycker att vi tar i för mycket, och de som inte förstår hur vi kan räkna så lågt, säger Kristina Difs till Konsumentverkets hemsida.

Text: Redaktionen 

Foto: S&B Vonlanthen


4 mars 2026

Kalldusch för många hushåll – avdrag halveras

2026 03 05

Våren är på ingång och deklarationstiden står för dörren.

I år kommer beskedet från Skatteverket innebära en överraskning för många hushåll.

Skatteåterbäringen kommer bli lägre än normalt för många svenskar.

– Det kan bli en kalldusch för dem som tagit lite större lån och beräknat att de ska betala mindre. Har man redan en ansträngd ekonomi blir det här ytterligare en last som kan leda till att fler får betalningsproblem, uppger Finansinspektionens konsumentskyddekonom Moa Langemark, till DN.

Ränteavdrag minskar

Bakom den minskade återbäringen för många hushåll ligger den nya regeln kring ränteavdrag för blancolån.

Förslaget presenterades redan 2024 och i år träder de nya reglerna i kraft.

– Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i ett uttalande i samband med att förslaget presenterades.

– Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter.

Fasas ut under två år

Inför årets deklaration halverade regeringen avdraget, där 30 procent av räntan tidigare har kunnat dras av på lån upp till 100 000 kronor.

Nästa år tas avdraget bort helt.

Men för den som har bostadslån finns en lösning för att fortsatt kunna göra avdrag framöver, om blancolånet bakas in i bostadslånet.

– Om man kan öka på ett lån med säkerhet och lägre ränta kan det vara positivt eftersom banken har en pant i bostaden om man inte kan betala tillbaka lånet, säger Moa Langemark, till DN.

LÄS OCKSÅ: Har inte hänt sedan 2005 – Trump under enorm press

Deklaration

Deklarationen finns att se på Skatteverkets hemsida genom att logga in på Mina sidor från den 6 mars.

Sista dagen för att deklarera är 4 maj.

Men för att få sin eventuella skatteåterbäring redan i april måste deklarationen in senast 31 mars.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att kunna få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, uppger Skatteverket.

LÄS MER: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen