JUST NU: Upprörda känslor i Miljöpartiet

2022 09 14

De rödgröna partiledarna reagerar kraftfullt på det konstaterade nederlaget i årets riksdagsval.

Det var glädjescener hos högerpartierna när det stod klart att M-sidan knep ytterligare ett mandat och det skulle bli omöjligt för Socialdemokraternas underlag att komma ikapp.

Desto dystrare var det hos partierna som hade kampanjat för att Magdalena Andersson (S) skulle fortsätta som statsminister.

“Arg och rädd”

Bland annat framhåller Miljöpartiets kvinnliga språkrör Märta Stenevi att valresultatet gör henne arg och rädd.

– Inte rädd för min egen skull, men för alla som riskerar att drabbas hårt när högerextremismen flyttar in finrummen. Alla som redan idag diskrimineras för sin hudfärg och religion.

– Alla i hbtqi-rörelsen som ser sig över axeln. Alla kvinnor vars rättigheter inte längre kommer vara självklara och alla som lever på ytterst små ekonomiska marginaler och nu riskerar att inte klara uppehållet, uttrycker hon på Facebook.

“Blivit applåderade av Putin”

Stenevi tillägger:

– På två dagar har företrädare för Sverigedemokraterna hunnit med att dra nazist-skämt, ifrågasätta oberoende medias legitimitet och blivit applåderade av Putin. Om detta händer på några dagar, vad vi kan förvänta oss de kommande fyra åren?

“Mörk period till mötes”

Även Miljöpartiets manliga språkrör, Per Bolund, har kommenterat valresultatet och Magdalena Anderssons avgång som statsminister.

– Det känns sorgligt, säger han i SVT:s aktuellt och tillägger:

– Ur vårt perspektiv går vi en mörk och ganska hård mandatperiod till mötes och många människor i Sverige är väldigt oroliga nu.

Dadgostar: “Kommer skylla på invandrare”

Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar framhäver att resultatet både för hennes eget parti och hela det rödgröna regeringsunderlaget är en besvikelse.

I ett inlägg på Facebook uttrycker partiledaren att hon ser med stor oro på det stundande maktskiftet.

– Istället för satsningar på välfärden kommer nedskärningar. Istället för ekonomisk trygghet kommer utförsäkringar och otrygghet.

– Det är klassisk högerpolitik – och sen kommer de skylla alla problemen på invandrare, framhåller Nooshi Dadgostar.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen