JUST NU: Upprörda känslor i Miljöpartiet

2022 09 14

Det var glädjescener hos högerpartierna när det stod klart att M-sidan knep ytterligare ett mandat och det skulle bli omöjligt för Socialdemokraternas underlag att komma ikapp.

Desto dystrare var det hos partierna som hade kampanjat för att Magdalena Andersson (S) skulle fortsätta som statsminister.

“Arg och rädd”

Bland annat framhåller Miljöpartiets kvinnliga språkrör Märta Stenevi att valresultatet gör henne arg och rädd.

– Inte rädd för min egen skull, men för alla som riskerar att drabbas hårt när högerextremismen flyttar in finrummen. Alla som redan idag diskrimineras för sin hudfärg och religion.

– Alla i hbtqi-rörelsen som ser sig över axeln. Alla kvinnor vars rättigheter inte längre kommer vara självklara och alla som lever på ytterst små ekonomiska marginaler och nu riskerar att inte klara uppehållet, uttrycker hon på Facebook.

“Blivit applåderade av Putin”

Stenevi tillägger:

– På två dagar har företrädare för Sverigedemokraterna hunnit med att dra nazist-skämt, ifrågasätta oberoende medias legitimitet och blivit applåderade av Putin. Om detta händer på några dagar, vad vi kan förvänta oss de kommande fyra åren?

“Mörk period till mötes”

Även Miljöpartiets manliga språkrör, Per Bolund, har kommenterat valresultatet och Magdalena Anderssons avgång som statsminister.

– Det känns sorgligt, säger han i SVT:s aktuellt och tillägger:

– Ur vårt perspektiv går vi en mörk och ganska hård mandatperiod till mötes och många människor i Sverige är väldigt oroliga nu.

Dadgostar: “Kommer skylla på invandrare”

Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar framhäver att resultatet både för hennes eget parti och hela det rödgröna regeringsunderlaget är en besvikelse.

I ett inlägg på Facebook uttrycker partiledaren att hon ser med stor oro på det stundande maktskiftet.

– Istället för satsningar på välfärden kommer nedskärningar. Istället för ekonomisk trygghet kommer utförsäkringar och otrygghet.

– Det är klassisk högerpolitik – och sen kommer de skylla alla problemen på invandrare, framhåller Nooshi Dadgostar.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen