JUST NU: Upprörda känslor i Miljöpartiet

2022 09 14

De rödgröna partiledarna reagerar kraftfullt på det konstaterade nederlaget i årets riksdagsval.

Det var glädjescener hos högerpartierna när det stod klart att M-sidan knep ytterligare ett mandat och det skulle bli omöjligt för Socialdemokraternas underlag att komma ikapp.

Desto dystrare var det hos partierna som hade kampanjat för att Magdalena Andersson (S) skulle fortsätta som statsminister.

“Arg och rädd”

Bland annat framhåller Miljöpartiets kvinnliga språkrör Märta Stenevi att valresultatet gör henne arg och rädd.

– Inte rädd för min egen skull, men för alla som riskerar att drabbas hårt när högerextremismen flyttar in finrummen. Alla som redan idag diskrimineras för sin hudfärg och religion.

– Alla i hbtqi-rörelsen som ser sig över axeln. Alla kvinnor vars rättigheter inte längre kommer vara självklara och alla som lever på ytterst små ekonomiska marginaler och nu riskerar att inte klara uppehållet, uttrycker hon på Facebook.

“Blivit applåderade av Putin”

Stenevi tillägger:

– På två dagar har företrädare för Sverigedemokraterna hunnit med att dra nazist-skämt, ifrågasätta oberoende medias legitimitet och blivit applåderade av Putin. Om detta händer på några dagar, vad vi kan förvänta oss de kommande fyra åren?

“Mörk period till mötes”

Även Miljöpartiets manliga språkrör, Per Bolund, har kommenterat valresultatet och Magdalena Anderssons avgång som statsminister.

– Det känns sorgligt, säger han i SVT:s aktuellt och tillägger:

– Ur vårt perspektiv går vi en mörk och ganska hård mandatperiod till mötes och många människor i Sverige är väldigt oroliga nu.

Dadgostar: “Kommer skylla på invandrare”

Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar framhäver att resultatet både för hennes eget parti och hela det rödgröna regeringsunderlaget är en besvikelse.

I ett inlägg på Facebook uttrycker partiledaren att hon ser med stor oro på det stundande maktskiftet.

– Istället för satsningar på välfärden kommer nedskärningar. Istället för ekonomisk trygghet kommer utförsäkringar och otrygghet.

– Det är klassisk högerpolitik – och sen kommer de skylla alla problemen på invandrare, framhåller Nooshi Dadgostar.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin försvunnen

2026 03 23

Vladimir Putin har försvunnit.

Rysslands diktator har inte setts i offentligheten på minst tio dagar.

Nu kommer uppgifter om att Kreml är oroliga.

Har inte synts till

Putins frånvaro har bland annat uppmärksammats av den ryska oppositionella ex-oligarken Mikhail Khodorkovskij på dennes Youtube-kanal, rapporterar Iltalehti.

Han noterar att Putin inte har deltagit i några offentliga evenemang de senaste tio dagarna, minst. Diktatorns senaste bekräftade offentliga framträdande ägde rum den 9 mars.

Samtidigt har Kreml bara publicerat information om påstådda telefonsamtal och möten, utan att visa några videor på Putin.

De senaste framträdandena som Putin dessförinnan har gjort på video kan dessutom ha varit förinspelade, visar en analys av material som Kreml har lagt upp på sin hemsida.

Den typen av förinspelat material kallas ”konserverad mat”, enligt tidningen.

Det används när man vill hålla Putins position hemlig.

Putins försvinnande från offentligheten tyder på att han själv och Kreml är oroliga, menar experter.

Stor oro i Kreml

Analytiker och experter har kommit med flera teorier om varför Putin har försvunnit från offentligheten.

Många tror att hans försvinnande har med situationen i Mellanöstern att göra.

En rad iranska ledare har dödats av USA och Israel sedan kriget i Iran inleddes, vilket tros ha väckt stor oro i Kreml.

Mikhail Khodorkovskij tror att man har valt att kraftigt stärka säkerheten runt Putin till följd av den allvarliga situationen i världen.

Det noteras också att Putin gärna ”försvinner” i krissituationer, eftersom han är mycket orolig över sin personliga säkerhet.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Kina har "ondskefull plan" för Ryssland

Internt tryck – hot om statskupp?

En annan förklaring kan vara att ett viktigt politiskt beslut är förestående eller att Putin är utsatt för internt tryck.

Under mars månad har det dessutom kommit uppgifter om att Putin fruktar en statskupp, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.
Enligt källor till den ryska nyhetskanalen VChK-OGPU är det personer nära Rysslands tidigare försvarsminister Sergej Sjojgu som planerar en kupp mot den ryska ledningen.

Hotet har sagts ligga bakom nedstängningar av mobilt internet i Moskva, samtidigt som det också har placerats ut soldater på den ryska huvudstadens gator, vilket bland annat har uppmärksammats av den tidigare moderatledaren Carl Bildt (M) i ett inlägg på X nyligen.

LÄS OCKSÅ: Ryska fronten krackelerar - Ukraina slår till

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Alla får pengar – nytt stöd till hushållen

2026 03 23

Regeringen går fram med ett nytt elstöd.

Det meddelar statsminister Ulf Kristersson (M) på en gemensam pressträff med övriga partiledare i Tidösamarbetet.

Stödet ska betalas ut till hushåll i hela landet för att kompensera för de höga elpriserna i januari och februari.

För en villaägare kan det handla om mellan 1 000 till 2 000 kronor, uppger Kristersson.

– Ersättningar ges till hela landet. De höga elpriserna som har gällt under januari och februari kommer vi att kompensera för, säger han enligt SVT.

2,4 miljarder kronor

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) bekräftar att stödet baseras på elförbrukningen under perioden januari-februari. Hur stor summa som kommer att betalas ut baseras på hushållens månadsförbrukning under perioden. Totalt kommer 2,4 miljarder kronor att fördelas mellan hushållen.

– Åtgärder införs nu för att ge hushållen bättre förutsättningar att möta höga energipriser. Även om vi går mot sommartider behövs det åtgärder för att hantera den typ av turbulens som pågår nu, säger Ebba Busch enligt SVT.

Sänker skatten

Utöver det nya elstödet går regeringen fram med en sänkning av bränsleskatten.

Skatten på bensin och diesel ska sänkas till EU:s miniminivå.

Den nya sänkningen kommer i praktiken leda till att bensinpriset sänks med 1 krona. Dieselpriset beräknas i sin tur sjunka med 40 öre.

Reformen kommer att kosta staten 1,5 miljarder kronor.

Sänktes också förra året

Regeringen har sänkt bränsleskatten i flera omgångar, senast den 1 juli 2025 då skatten sänktes med 40 öre per liter.

Förra årets skattesänkning var delvis en kompensation för att reduktionsplikten höjdes till 10 procent.

– Skattesänkningarna kommer mer än kompensera för det prispåslag som höjningen av reduktionsplikten kan leda till. På så sätt kan vi se till att omställningen blir rättvis och vi kan minska utsläppen utan att belasta hushåll och företag, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) i samband med beskedet.

Regeringen har också beslutat att de skattesatser som gäller efter sänkningarna 2025 för bensin och diesel även ska gälla under 2026. Det innebär att skatten på drivmedlen inte indexerades inför 2026.

LÄS OCKSÅ:

Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Storbank höjer räntan

Anders Borg är säker - "två veckor kvar"

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen