JUST NU: Upprörda känslor i Miljöpartiet

2022 09 14

De rödgröna partiledarna reagerar kraftfullt på det konstaterade nederlaget i årets riksdagsval.

Det var glädjescener hos högerpartierna när det stod klart att M-sidan knep ytterligare ett mandat och det skulle bli omöjligt för Socialdemokraternas underlag att komma ikapp.

Desto dystrare var det hos partierna som hade kampanjat för att Magdalena Andersson (S) skulle fortsätta som statsminister.

“Arg och rädd”

Bland annat framhåller Miljöpartiets kvinnliga språkrör Märta Stenevi att valresultatet gör henne arg och rädd.

– Inte rädd för min egen skull, men för alla som riskerar att drabbas hårt när högerextremismen flyttar in finrummen. Alla som redan idag diskrimineras för sin hudfärg och religion.

– Alla i hbtqi-rörelsen som ser sig över axeln. Alla kvinnor vars rättigheter inte längre kommer vara självklara och alla som lever på ytterst små ekonomiska marginaler och nu riskerar att inte klara uppehållet, uttrycker hon på Facebook.

“Blivit applåderade av Putin”

Stenevi tillägger:

– På två dagar har företrädare för Sverigedemokraterna hunnit med att dra nazist-skämt, ifrågasätta oberoende medias legitimitet och blivit applåderade av Putin. Om detta händer på några dagar, vad vi kan förvänta oss de kommande fyra åren?

“Mörk period till mötes”

Även Miljöpartiets manliga språkrör, Per Bolund, har kommenterat valresultatet och Magdalena Anderssons avgång som statsminister.

– Det känns sorgligt, säger han i SVT:s aktuellt och tillägger:

– Ur vårt perspektiv går vi en mörk och ganska hård mandatperiod till mötes och många människor i Sverige är väldigt oroliga nu.

Dadgostar: “Kommer skylla på invandrare”

Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar framhäver att resultatet både för hennes eget parti och hela det rödgröna regeringsunderlaget är en besvikelse.

I ett inlägg på Facebook uttrycker partiledaren att hon ser med stor oro på det stundande maktskiftet.

– Istället för satsningar på välfärden kommer nedskärningar. Istället för ekonomisk trygghet kommer utförsäkringar och otrygghet.

– Det är klassisk högerpolitik – och sen kommer de skylla alla problemen på invandrare, framhåller Nooshi Dadgostar.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad.

Kopplas till smuggling

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart.

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till.

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser.

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen