Anmärkningsvärd trend i svenskt beteende

2022 11 02

Egna märkesvaror, eller EMV, kallas de produkter som livsmedelsbutiker säljer under eget namn. Några vanliga exempel är ICA Basic och Coop Extra, och produkterna är i regel billigare än produkter från företag som butikerna köper in externt.

Och nu skjuter produkter som just ICA Basic och Coop Extra i höjden, rapporterar Sveriges Radio.

Enligt en rapport från Statistiska centralbyrån, SCB, har försäljningen tredubblats sedan 2004 och under fjolåret utgjorde EMV mer än en fjärdedel av landets totala livsmedelsförsäljning.

Flera förklaringar

Den nya trenden i svenskarnas livsmedelskonsumtion kan förklaras av att utbudet successivt har växt samtidigt, vilket anses vara bra för både företag och konsumenter.

– Det är ju ett sätt för kedjorna att profilera sig. Sedan betyder det också mycket för konsumenterna, att man har fått ett större utbud av prisvärda produkter att välja bland, säger Karin Bryndell, vd på branschorganisationen Svensk dagligvaruhandel, till SR.

Ökad utveckling

Branschorganisationen är dessutom övertygade om att trendskiftet är här för att stanna – och till och med kommer att fortsätta öka.

– Vi kommer möta konsumenter med väldigt tunn plånbok. Bolåneräntor och energipriser har gått upp. Vi vet att de framåt kommer att leta extrapriser och då förmodligen även andra prisvärda alternativ som EMV kan vara, säger Karin Bryndell.

Stigit hela året

Under 2022 har dyrare matpriser, i synnerhet sedan Rysslands invasion av Ukraina, varit ett återkommande ämne i svensk nyhetsrapportering.

Kategorin “livsmedel och alkoholfria” drycker har stigit nio månader i rad, rapporterade SCB när man presenterade en inflationstakt på 9,0 procent i augusti.

– Det är ju dramatik, priserna bara rusar, säger Ulf Mazur, vd för Matpriskollen och som under lång tid följt matpriserna i Sverige, till SVT.

Det har blivit billigare

Kaffe och ost pekas ut som två populära varor som drabbats extra hårt av prisökningar, och ökat med 37 respektive 28 procent under året.

Det finns dock exempel på varor som blivit billigare. Till exempel grönsaker som purjolök och morötter, rapporterar SVT.

Men utvecklingen generellt går alltså åt det dyrare hållet.

– Jag har varit med sedan 80-talet men har aldrig sett något liknande, säger Ulf Mazur.

Läs mer: Oroväckande uppgifter för kaffeälskare

Foto: M. Haupt

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen