Uppståndelse i Ukraina – efter incident i Danmark

2024 12 10

Flera misstänkta incidenter i Danmark har skapat rubriker i Ukraina.

Under måndagen uppgavs proryska aktivister ha slagit till mot dussintals danska kommuner.

En till synes koordinerad cyberattack släckte deras hemsidor tidigt på morgonen.

Allt blev "svart" på skärmarna.

Enligt Mark Fiedel från Center for Cyber Security, tyder mycket på att det var proryssar som låg bakom it-attacken.

Det framhåller han för den danska nyhetsbyrån Ritzau, enligt TV2.

– När vi pratar om några av de överbelastningsattacker som drabbar Danmark med jämna mellanrum är det oftast pro-ryska cyberaktivister.

Uppståndelse i Ukraina

Nu har den misstänkta attacken skapat uppståndelse i krigets centrum och skapat rubriker i ukrainsk media.

– Flera danska kommuner har rapporterat att de har blivit måltavlor för DDoS-attacker (distributed denial-of-service), framhåller exempelvis den ukrainska tidningen Pravda.

Precis som i Danmark hänvisar man till Mark Fiedel.

– Det är inte alltid klart vem de riktar sig till. Aktivister söker uppmärksamhet till sin sak. Det är därför de ofta väljer symboliska mål, till exempel någon som verkar ha en tydlig koppling till Danmarks stöd till Ukraina, säger Mark Fiedel.

Ministern: ett av största hoten mot Nato

Ukraina och Europa har skäl att ta cyberattackerna på allvar. 

Nyligen varnade den Storbritannien för att Ryssland var redo att lansera en “våg av cyberattacker” mot landet och kan “bryta strömmen för miljontals människor”.

– Med tanke på omfattningen av den fientlighet är mitt budskap till medlemmarna idag tydligt: ingen ska underskatta det ryska cyberhotet mot Nato, framhöll Pat McFadden, brittisk minister med ansvar för säkerhetsfrågor, enligt Politico i slutet av november.

Rumäniens största energibolag utsatt

Försvarsmakten i Sverige har tidigare pekat ut just cyberattacker, påverkanskampanjer och informationsoperationer som det största hotet mot Sverige.

– Vi är under press och påverkan. Här behöver alla vara uppmärksamma på vad som händer för att förstå när normalbilden bryts, sade tidigare ÖB Micael Bydén till GP förra året.

Under måndagen rapporterade även Rumäniens största energibolag Electrica att man drabbats av en cyberattack.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen