Uppståndelse i Ukraina – efter incident i Danmark

2024 12 10

Flera misstänkta incidenter i Danmark har skapat rubriker i Ukraina.

Under måndagen uppgavs proryska aktivister ha slagit till mot dussintals danska kommuner.

En till synes koordinerad cyberattack släckte deras hemsidor tidigt på morgonen.

Allt blev "svart" på skärmarna.

Enligt Mark Fiedel från Center for Cyber Security, tyder mycket på att det var proryssar som låg bakom it-attacken.

Det framhåller han för den danska nyhetsbyrån Ritzau, enligt TV2.

– När vi pratar om några av de överbelastningsattacker som drabbar Danmark med jämna mellanrum är det oftast pro-ryska cyberaktivister.

Uppståndelse i Ukraina

Nu har den misstänkta attacken skapat uppståndelse i krigets centrum och skapat rubriker i ukrainsk media.

– Flera danska kommuner har rapporterat att de har blivit måltavlor för DDoS-attacker (distributed denial-of-service), framhåller exempelvis den ukrainska tidningen Pravda.

Precis som i Danmark hänvisar man till Mark Fiedel.

– Det är inte alltid klart vem de riktar sig till. Aktivister söker uppmärksamhet till sin sak. Det är därför de ofta väljer symboliska mål, till exempel någon som verkar ha en tydlig koppling till Danmarks stöd till Ukraina, säger Mark Fiedel.

Ministern: ett av största hoten mot Nato

Ukraina och Europa har skäl att ta cyberattackerna på allvar. 

Nyligen varnade den Storbritannien för att Ryssland var redo att lansera en “våg av cyberattacker” mot landet och kan “bryta strömmen för miljontals människor”.

– Med tanke på omfattningen av den fientlighet är mitt budskap till medlemmarna idag tydligt: ingen ska underskatta det ryska cyberhotet mot Nato, framhöll Pat McFadden, brittisk minister med ansvar för säkerhetsfrågor, enligt Politico i slutet av november.

Rumäniens största energibolag utsatt

Försvarsmakten i Sverige har tidigare pekat ut just cyberattacker, påverkanskampanjer och informationsoperationer som det största hotet mot Sverige.

– Vi är under press och påverkan. Här behöver alla vara uppmärksamma på vad som händer för att förstå när normalbilden bryts, sade tidigare ÖB Micael Bydén till GP förra året.

Under måndagen rapporterade även Rumäniens största energibolag Electrica att man drabbats av en cyberattack.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

23mars26

UPPGIFTER: Putin försvunnen

2026 03 23

Vladimir Putin har försvunnit.

Rysslands diktator har inte setts i offentligheten på minst tio dagar.

Nu kommer uppgifter om att Kreml är oroliga.

Har inte synts till

Putins frånvaro har bland annat uppmärksammats av den ryska oppositionella ex-oligarken Mikhail Khodorkovskij på dennes Youtube-kanal, rapporterar Iltalehti.

Han noterar att Putin inte har deltagit i några offentliga evenemang de senaste tio dagarna, minst. Diktatorns senaste bekräftade offentliga framträdande ägde rum den 9 mars.

Samtidigt har Kreml bara publicerat information om påstådda telefonsamtal och möten, utan att visa några videor på Putin.

De senaste framträdandena som Putin dessförinnan har gjort på video kan dessutom ha varit förinspelade, visar en analys av material som Kreml har lagt upp på sin hemsida.

Den typen av förinspelat material kallas ”konserverad mat”, enligt tidningen.

Det används när man vill hålla Putins position hemlig.

Putins försvinnande från offentligheten tyder på att han själv och Kreml är oroliga, menar experter.

Stor oro i Kreml

Analytiker och experter har kommit med flera teorier om varför Putin har försvunnit från offentligheten.

Många tror att hans försvinnande har med situationen i Mellanöstern att göra.

En rad iranska ledare har dödats av USA och Israel sedan kriget i Iran inleddes, vilket tros ha väckt stor oro i Kreml.

Mikhail Khodorkovskij tror att man har valt att kraftigt stärka säkerheten runt Putin till följd av den allvarliga situationen i världen.

Det noteras också att Putin gärna ”försvinner” i krissituationer, eftersom han är mycket orolig över sin personliga säkerhet.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Kina har "ondskefull plan" för Ryssland

Internt tryck – hot om statskupp?

En annan förklaring kan vara att ett viktigt politiskt beslut är förestående eller att Putin är utsatt för internt tryck.

Under mars månad har det dessutom kommit uppgifter om att Putin fruktar en statskupp, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.
Enligt källor till den ryska nyhetskanalen VChK-OGPU är det personer nära Rysslands tidigare försvarsminister Sergej Sjojgu som planerar en kupp mot den ryska ledningen.

Hotet har sagts ligga bakom nedstängningar av mobilt internet i Moskva, samtidigt som det också har placerats ut soldater på den ryska huvudstadens gator, vilket bland annat har uppmärksammats av den tidigare moderatledaren Carl Bildt (M) i ett inlägg på X nyligen.

LÄS OCKSÅ: Ryska fronten krackelerar - Ukraina slår till

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Alla får pengar – nytt stöd till hushållen

2026 03 23

Regeringen går fram med ett nytt elstöd.

Det meddelar statsminister Ulf Kristersson (M) på en gemensam pressträff med övriga partiledare i Tidösamarbetet.  

Stödet ska betalas ut till hushåll i hela landet för att kompensera för de höga elpriserna i januari och februari.

För en villaägare kan det handla om mellan 1 000 till 2 000 kronor, uppger Kristersson.

– Ersättningar ges till hela landet. De höga elpriserna som har gällt under januari och februari kommer vi att kompensera för, säger han enligt SVT.

2,4 miljarder kronor

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) bekräftar att stödet baseras på elförbrukningen under perioden januari-februari. Hur stor summa som kommer att betalas ut baseras på hushållens månadsförbrukning under perioden. Totalt kommer 2,4 miljarder kronor att fördelas mellan hushållen. 

– Åtgärder införs nu för att ge hushållen bättre förutsättningar att möta höga energipriser. Även om vi går mot sommartider behövs det åtgärder för att hantera den typ av turbulens som pågår nu, säger Ebba Busch enligt SVT. 

Sänker skatten

Utöver det nya elstödet går regeringen fram med en sänkning av bränsleskatten.

Skatten på bensin och diesel ska sänkas till EU:s miniminivå.

Den nya sänkningen kommer i praktiken leda till att bensinpriset sänks med 1 krona. Dieselpriset beräknas i sin tur sjunka med 40 öre.

Reformen kommer att kosta staten 1,5 miljarder kronor.

Sänktes också förra året

Regeringen har sänkt bränsleskatten i flera omgångar, senast den 1 juli 2025 då skatten sänktes med 40 öre per liter.

Förra årets skattesänkning var delvis en kompensation för att reduktionsplikten höjdes till 10 procent.

– Skattesänkningarna kommer mer än kompensera för det prispåslag som höjningen av reduktionsplikten kan leda till. På så sätt kan vi se till att omställningen blir rättvis och vi kan minska utsläppen utan att belasta hushåll och företag, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) i samband med beskedet.

Regeringen har också beslutat att de skattesatser som gäller efter sänkningarna 2025 för bensin och diesel även ska gälla under 2026. Det innebär att skatten på drivmedlen inte indexerades inför 2026.

LÄS OCKSÅ:

Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Storbank höjer räntan 

Anders Borg är säker - "två veckor kvar"

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen