Under måndagen uppgavs proryska aktivister ha slagit till mot dussintals danska kommuner.

En till synes koordinerad cyberattack släckte deras hemsidor tidigt på morgonen.

Allt blev "svart" på skärmarna.

Enligt Mark Fiedel från Center for Cyber Security, tyder mycket på att det var proryssar som låg bakom it-attacken.

Det framhåller han för den danska nyhetsbyrån Ritzau, enligt TV2.

– När vi pratar om några av de överbelastningsattacker som drabbar Danmark med jämna mellanrum är det oftast pro-ryska cyberaktivister.

Uppståndelse i Ukraina

Nu har den misstänkta attacken skapat uppståndelse i krigets centrum och skapat rubriker i ukrainsk media.

– Flera danska kommuner har rapporterat att de har blivit måltavlor för DDoS-attacker (distributed denial-of-service), framhåller exempelvis den ukrainska tidningen Pravda.

Precis som i Danmark hänvisar man till Mark Fiedel.

– Det är inte alltid klart vem de riktar sig till. Aktivister söker uppmärksamhet till sin sak. Det är därför de ofta väljer symboliska mål, till exempel någon som verkar ha en tydlig koppling till Danmarks stöd till Ukraina, säger Mark Fiedel.

Ministern: ett av största hoten mot Nato

Ukraina och Europa har skäl att ta cyberattackerna på allvar. 

Nyligen varnade den Storbritannien för att Ryssland var redo att lansera en “våg av cyberattacker” mot landet och kan “bryta strömmen för miljontals människor”.

– Med tanke på omfattningen av den fientlighet är mitt budskap till medlemmarna idag tydligt: ingen ska underskatta det ryska cyberhotet mot Nato, framhöll Pat McFadden, brittisk minister med ansvar för säkerhetsfrågor, enligt Politico i slutet av november.

Rumäniens största energibolag utsatt

Försvarsmakten i Sverige har tidigare pekat ut just cyberattacker, påverkanskampanjer och informationsoperationer som det största hotet mot Sverige.

– Vi är under press och påverkan. Här behöver alla vara uppmärksamma på vad som händer för att förstå när normalbilden bryts, sade tidigare ÖB Micael Bydén till GP förra året.

Under måndagen rapporterade även Rumäniens största energibolag Electrica att man drabbats av en cyberattack.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen