Uppståndelse i Ukraina – efter incident i Danmark

2024 12 10

Flera misstänkta incidenter i Danmark har skapat rubriker i Ukraina.

Under måndagen uppgavs proryska aktivister ha slagit till mot dussintals danska kommuner.

En till synes koordinerad cyberattack släckte deras hemsidor tidigt på morgonen.

Allt blev "svart" på skärmarna.

Enligt Mark Fiedel från Center for Cyber Security, tyder mycket på att det var proryssar som låg bakom it-attacken.

Det framhåller han för den danska nyhetsbyrån Ritzau, enligt TV2.

– När vi pratar om några av de överbelastningsattacker som drabbar Danmark med jämna mellanrum är det oftast pro-ryska cyberaktivister.

Uppståndelse i Ukraina

Nu har den misstänkta attacken skapat uppståndelse i krigets centrum och skapat rubriker i ukrainsk media.

– Flera danska kommuner har rapporterat att de har blivit måltavlor för DDoS-attacker (distributed denial-of-service), framhåller exempelvis den ukrainska tidningen Pravda.

Precis som i Danmark hänvisar man till Mark Fiedel.

– Det är inte alltid klart vem de riktar sig till. Aktivister söker uppmärksamhet till sin sak. Det är därför de ofta väljer symboliska mål, till exempel någon som verkar ha en tydlig koppling till Danmarks stöd till Ukraina, säger Mark Fiedel.

Ministern: ett av största hoten mot Nato

Ukraina och Europa har skäl att ta cyberattackerna på allvar.

Nyligen varnade den Storbritannien för att Ryssland var redo att lansera en “våg av cyberattacker” mot landet och kan “bryta strömmen för miljontals människor”.

– Med tanke på omfattningen av den fientlighet är mitt budskap till medlemmarna idag tydligt: ingen ska underskatta det ryska cyberhotet mot Nato, framhöll Pat McFadden, brittisk minister med ansvar för säkerhetsfrågor, enligt Politico i slutet av november.

Rumäniens största energibolag utsatt

Försvarsmakten i Sverige har tidigare pekat ut just cyberattacker, påverkanskampanjer och informationsoperationer som det största hotet mot Sverige.

– Vi är under press och påverkan. Här behöver alla vara uppmärksamma på vad som händer för att förstå när normalbilden bryts, sade tidigare ÖB Micael Bydén till GP förra året.

Under måndagen rapporterade även Rumäniens största energibolag Electrica att man drabbats av en cyberattack.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen