USA går ut med skarp varning – ”det här händer om ni attackerar igen”

2024 11 03

USA riktar en allvarlig varning mot ett land som tros planera en attack de kommande dagarna.

Läget i Mellanöstern är fortsatt mycket spänt.

Den 1 oktober attackerade Iran Israel, och tre veckor senare svarade Israel genom att slå till mot Iran.

Enligt uppgifter planerar Iran att slå tillbaka med ännu en attack mot Israel de kommande dagarna.

Men nu riktar USA en skarp varning till landet.

Kan inte hålla Israel tillbaka

Om Iran väljer att attackera ännu en gång så kommer USA inte att kunna lägga band på Israel och begränsa deras svar, uppger amerikanska källor.

– Vi har sagt till iranierna: vi kommer inte kunna hålla Israel tillbaka, och vi kommer inte kunna se till att nästa attack kommer att bli kalibrerad och riktad som den tidigare, säger en amerikansk tjänsteman, rapporterar Axios.

Budskapet har skickats direkt till Iran, vilket är anmärkningsvärt eftersom den typen av meddelanden sällan avslöjas, enligt tidningen.

Enligt uppgifter ska meddelandet ha skickats till Teheran via Schweiz.

”Varit väldigt tydliga – bör inte svara”

Vita huset har valt att inte kommentera uppgifterna.

På fredagen sade dock Vita husets pressekreterare Karine Jean-Pierre att Bidenadministrationen har ”varit väldigt tydlig med att Iran inte bör svara” på den senaste attacken och att ”vi kommer att fortsätta stödja Israel” om de ändå väljer att göra det.

Samtidigt har det meddelats att USA flyttar flera viktiga stridsflyg och bombplan till Mellanöstern.

– Försvarsminister Austin fortsätter att klargöra att om Iran, dess partners eller dess ombud skulle använda denna händelse för att rikta in sig på amerikansk personal eller intressen i regionen, kommer USA att vidta alla nödvändiga åtgärder för att försvara vårt folk, sade Pentagons pressekreterare Pat Ryder på fredagen, enligt tidningen.

Planerar attack före presidentvalet

Men framför allt finns det alltså en stor oro över att Iran planerar ännu en attack mot Israel.

Israeliska underrättelseuppgifter tyder på att det finns planer på att attackera från irakiskt territorium med hjälp av allierade shiitiska miliser.

USA har bekräftat att det scenariot är troligt, och att det kan komma att inträffa före det amerikanska presidentvalet på tisdag.

Attacken kan ske från irakiskt territorium för att försöka undvika ett israeliskt svar direkt mot iranska mål, men både Israel och USA har gjort klart att det ändå kan bli aktuellt att svara direkt mot Iran, rapporterar tidningen.

Foto: The White House Adam Schultz

Text: Redaktionen


22 jun 26

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


22 juni 2026

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen