6 oktober 2025

USA hävdar stort genombrott – soldater kan skickas direkt

2025 05 07

USA:s särskilda sändebud i Ukraina, Keith Kellogg, hävdar att den amerikanska administrationen har nått ett avgörande överenskommelse med den ukrainska ledningen.

Enligt Kellogg är USA och Ukraina överens om att frysa kriget vid nuvarande frontlinje och upprätta en demilitariserad zon som ska kontrolleras av europeiska styrkor.

–  Vi har ukrainarna i en bra position. De har uttryckt sin önskan om ett omfattande vapenvila. De är villiga att göra det idag, säger Kellogg till Fox News.

Vidare berättar han att ukrainarna gått med på att dra sig tillbaka 15 kilometer från frontlinjen om Ryssland gör detsamma.

– Då får vi en 30 kilometers zon som vi kan observera, säger Kellogg och framhåller att soldater från flera europeiska länder kommer att bevaka zonen.

Enligt USA:s sändebud kan soldater skickas med omedelbar verkan.

– Vi har en koalition av villiga länder – Storbritannien, Frankrike, Tyskland och minst tolv andra länder. De är redo att placera ut styrkor väster om floden Dnepr.

Sätter press på Ryssland

Det återstår dock en sak innan den påstådda vapenvilan kan träda i kraft. Ryssland och landets diktator Vladimir Putin måste ge grönt ljus.

Enligt Kellogg har ryssarna mest att förlora på ett uteblivet avtal.

– De som kommer att förlora på det är inte ukrainarna, det kommer att vara ryssarna. För ryssarna är inte på väg att vinna kriget. Om de skulle göra det skulle de vara på västra sidan av floden Dnepr – men det är de inte. De ville vara i Kyiv – men de är inte där. 

Ryssland förnekar

Kremls talesperson Dmitrij Peskov har kommenterat uppgifterna.

Han hävdar att den ryska ledningen inte mottagit någon förfrågan om att skapa en demilitariserad zon längs frontlinjen.

– Vi har inte hört ett enda uttalande i den här riktningen från Ukraina, säger Peskov enligt den statskontrollerade ryska nyhetsbyrån Tass.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


25 feb 2026

Byt butik – direkt uppmaning till hela svenska folket

2026 02 26

Om en dryg månad, den 1 april, sänks matmomsen från 12 till 6 procent.

Men många har ifrågasatt om det verkligen kommer att leda till billigare mat i butikerna.

Pensionärernas riksorganisation, PRO, som granskat matpriser i 30 år, är en av grupperna som tillhör skeptikerna.

– Det finns en betydande risk att matjättarna inte alls sänker priserna, och tar för sig av den lägre momsen i form av vinst. Där vill vi inte hamna, har PRO:s ordförande Åsa Lindestam tidigare sagt.

Uppmaningen: byt butik

Nu varnar regeringen via civil- och konsumentminister Erik Slottner matjättarna för ett sådant scenario.

– Se nu till att sänkningen kommer konsumenterna till del, för ni har ögonen på er nu. Om ni inte låter sänkningen komma konsumenterna till del kommer det skada ert varumärke, säger ministern på en pressträff under onsdagen.

Erik Slottner har även en direkt uppmaning till svenska folket: byt butik till den som de facto sänker priserna.

– Om en vara är billigare i en butik, välj den butiken, uppmanar ministern.

LÄS OCKSÅ: Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

Inget samband hittills

Enligt Konjunkturinstitutet, som bevakat matpriserna sedan det blev klart att momsen skulle sänkas, syns inte några spår av prishöjningar till följd av skatteförändringen.

En liten ökning på 0,1 procent kunde dock noteras i januari, enligt oberoende Matpriskollen.

Det är dock en missvisande liten siffra, menar undersökningsföretaget. Genomsnittet “döljer dramatiska prishöjningar på enskilda vardagsvaror”, framhåller organisationen i en ny granskning.

– Det handlar om prishöjningar som konsumenten märker direkt vid hyllan. Det är oroande att så många artiklar blivit så mycket dyrare, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen, i en kommentar.

Willys var enligt samma mätning den matkedja som höjde priserna mest av alla i januari.

LÄS MER: Svenska matpriser överraskar – ”nu vänder det”

Foto: Ica-Gruppen resp Willys, City Gross och Coop

Text: Redaktionen


”Det är slutdaltat” – stenhård lag införs i Sverige

2026 02 25

Tidöpartierna föreslår nu ännu hårdare regler.

Beskedet kommer på onsdagseftermiddagen.

Regeringen och Sverigedemokraterna föreslår nu att ännu hårdare regler ska införas i Sverige.

Fler utländska medborgare som begår brott i landet ska dömas till utvisning, rapporterar Aftonbladet.

Stenhårda regler

I dagsläget kan utvisning dömas ut vid minst sex månaders fängelse.

Men regeringen och SD vill nu att en utländsk medborgare ska kunna dömas till utvisning vid brott som ger minst en månads fängelse.

– Sverige har hittills hanterat kriminella med silkesvantar men de silkesvantarna ska nu plockas av, säger Sverigedemokraternas migrationspolitiska talesperson Ludvig Aspling enligt tidningen.

“Det är slutdaltat”

Migrationsminister Johan Forssell (M) menar att de nya reglerna i praktiken kommer att innebära en “avsevärd ökning” av utvisningar av utländska medborgare som begår brott i Sverige.

Uppskattningsvis kommer det att leda till 3 000 utvisningar till år, från 500.

I och med skärpningen ska det bli svårare för kriminella i Sverige att begå upprepade brott, menar migrationsministern.

– Det är helt enkelt slutdaltat. Jag bedömer att Sverige med det här regelverket kommer att få de tuffaste reglerna i Norden, säger han.

Läs mer: Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

“Ska bli en självklarhet”

Tidöpartiernas nya förslag utgör en fortsättning av den tuffare migrationspolitiken.

– Sverigedemokraterna och regeringen lägger nu fram lagförslag som tydligt markerar att utvisning inte längre ska vara ett undantag utan en självklarhet, kommenterar Sverigedemokraterna på X.

– Åklagare blir skyldiga att yrka på utvisning och alla brott med högre straff än böter blir utvisningsgrundande.

Ingen kommentar ännu

Det ska enligt Tidöpartierna även rensas upp bland de undantag som görs enligt dagens lagstiftning.

Oppositionen har ännu inte kommenterat det nya lagförslaget.

Advokatsamfundet har dock tidigare riktat kritik mot tuffare regler.

– Utvisning kan onekligen innebära ett mycket stort men för den som utvisas. Det är enligt Advokatsamfundet oskäligt att inte ta hänsyn till ett sådant men vid påföljdsbestämningen.

Läs mer: ”Lägg av, skärp dig” – Sverige dundrar mot Trump

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen