8 april 2026

USA hävdar stort genombrott – soldater kan skickas direkt

2025 05 07

USA:s särskilda sändebud i Ukraina, Keith Kellogg, hävdar att den amerikanska administrationen har nått ett avgörande överenskommelse med den ukrainska ledningen.

Enligt Kellogg är USA och Ukraina överens om att frysa kriget vid nuvarande frontlinje och upprätta en demilitariserad zon som ska kontrolleras av europeiska styrkor.

–  Vi har ukrainarna i en bra position. De har uttryckt sin önskan om ett omfattande vapenvila. De är villiga att göra det idag, säger Kellogg till Fox News.

Vidare berättar han att ukrainarna gått med på att dra sig tillbaka 15 kilometer från frontlinjen om Ryssland gör detsamma.

– Då får vi en 30 kilometers zon som vi kan observera, säger Kellogg och framhåller att soldater från flera europeiska länder kommer att bevaka zonen.

Enligt USA:s sändebud kan soldater skickas med omedelbar verkan.

– Vi har en koalition av villiga länder – Storbritannien, Frankrike, Tyskland och minst tolv andra länder. De är redo att placera ut styrkor väster om floden Dnepr.

Sätter press på Ryssland

Det återstår dock en sak innan den påstådda vapenvilan kan träda i kraft. Ryssland och landets diktator Vladimir Putin måste ge grönt ljus.

Enligt Kellogg har ryssarna mest att förlora på ett uteblivet avtal.

– De som kommer att förlora på det är inte ukrainarna, det kommer att vara ryssarna. För ryssarna är inte på väg att vinna kriget. Om de skulle göra det skulle de vara på västra sidan av floden Dnepr – men det är de inte. De ville vara i Kyiv – men de är inte där. 

Ryssland förnekar

Kremls talesperson Dmitrij Peskov har kommenterat uppgifterna.

Han hävdar att den ryska ledningen inte mottagit någon förfrågan om att skapa en demilitariserad zon längs frontlinjen.

– Vi har inte hört ett enda uttalande i den här riktningen från Ukraina, säger Peskov enligt den statskontrollerade ryska nyhetsbyrån Tass.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen