8 april 2026

USA hävdar stort genombrott – soldater kan skickas direkt

2025 05 07

USA:s särskilda sändebud i Ukraina, Keith Kellogg, hävdar att den amerikanska administrationen har nått ett avgörande överenskommelse med den ukrainska ledningen.

Enligt Kellogg är USA och Ukraina överens om att frysa kriget vid nuvarande frontlinje och upprätta en demilitariserad zon som ska kontrolleras av europeiska styrkor.

–  Vi har ukrainarna i en bra position. De har uttryckt sin önskan om ett omfattande vapenvila. De är villiga att göra det idag, säger Kellogg till Fox News.

Vidare berättar han att ukrainarna gått med på att dra sig tillbaka 15 kilometer från frontlinjen om Ryssland gör detsamma.

– Då får vi en 30 kilometers zon som vi kan observera, säger Kellogg och framhåller att soldater från flera europeiska länder kommer att bevaka zonen.

Enligt USA:s sändebud kan soldater skickas med omedelbar verkan.

– Vi har en koalition av villiga länder – Storbritannien, Frankrike, Tyskland och minst tolv andra länder. De är redo att placera ut styrkor väster om floden Dnepr.

Sätter press på Ryssland

Det återstår dock en sak innan den påstådda vapenvilan kan träda i kraft. Ryssland och landets diktator Vladimir Putin måste ge grönt ljus.

Enligt Kellogg har ryssarna mest att förlora på ett uteblivet avtal.

– De som kommer att förlora på det är inte ukrainarna, det kommer att vara ryssarna. För ryssarna är inte på väg att vinna kriget. Om de skulle göra det skulle de vara på västra sidan av floden Dnepr – men det är de inte. De ville vara i Kyiv – men de är inte där. 

Ryssland förnekar

Kremls talesperson Dmitrij Peskov har kommenterat uppgifterna.

Han hävdar att den ryska ledningen inte mottagit någon förfrågan om att skapa en demilitariserad zon längs frontlinjen.

– Vi har inte hört ett enda uttalande i den här riktningen från Ukraina, säger Peskov enligt den statskontrollerade ryska nyhetsbyrån Tass.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


Kina och Ryssland har skickat upp stridsflyg

2026 06 27

Över tio stridsflygplan har skickats upp.

Militära flygplan från Kina och Ryssland har gått in i Sydkoreas luftförsvarsidentifieringszon.

Sydkorea har satt in jaktflyg som svar, rapporterar United24 media.

Omedelbar reaktion

Sydkorea har skickat upp flygvapnets stridsflyg efter att fler än tio kinesiska och ryska militärflygplan gått in i landets luftförsvarsidentifieringszon (KADIZ), enligt The Korea Herald med hänvisning till Sydkoreas försvarsstab (JCS).

KADIZ är ett område runt Sydkorea där militären övervakar och identifierar flygtrafik i förväg innan den når landets egentliga luftrum.

Den sydkoreanska militären betonar att situationen hanterades snabbt och kontrollerat.

– Vår militär identifierade de kinesiska och ryska flygplanen innan de gick in i KADIZ och skickade upp flygvapnets stridsflyg för att vidta taktiska åtgärder inför möjliga händelseutvecklingar, säger den sydkoreanska försvarsstaben.

Flygplanen ska därefter ha passerat in och ut ur zonen över Japanska havet (Östra havet) utan att kränka själva sydkoreanskt luftrum.

LÄS MER: Ryskt besked till Rumänien – kommer stängas ner

Misstänkt militär övning

Enligt Sydkoreas militära ledning kan flygningen ha varit kopplad till en gemensam övning mellan Kina och Ryssland, men länderna har inte bekräftat.

– Det bedöms att aktiviteten sannolikt är relaterad till en samordnad övning, säger en tjänsteman från den sydkoreanska försvarsstaben (JCS), rapporterar The Korea Herald.

Samtidigt har liknande incidenter rapporterats i andra regioner, där bland annat Nato tidigare har skickat upp stridsflyg efter ryska långdistansflygningar nära europeiskt luftrum.

Ökad militär aktivitet

Händelsen ses som en del av ett större mönster av ökad militär flygaktivitet i Asien-Stillahavsområdet.

Sydkorea svarade med jaktflyg för att övervaka situationen, men uppger att inga kränkningar av nationellt luftrum har skett.

Spänningen i regionen fortsätter att vara hög, där både övningar och rutinflygningar ofta leder till snabba militära reaktioner från flera länder.

LÄS MER: Rubio går emot ryssarna – ”Stämmer inte”

Foto: UX Gun

Text: Redaktionen


27 juni 2026

SNART DAGS: Titta mot himlen – händer bara en gång per år

2026 06 27

På måndag kväll är det dags.

Då inträffar sommarens första fullmåne. Ett fenomen som brukar kallas för jordgubbsmåne.

Bakgrunden till namnet kommer från Nordamerika, rapporterar Forbes.

Namnet passar dock bra även i Sverige.

– Uppkallad efter den traditionella jordgubbsskörden i delar av Nordamerika i juni, är denna fullmåne anmärkningsvärd av tre skäl, uppger tidningen.

Rosaaktig

Jordgubbsmånen kan ibland upplevas som mer rosaaktig i färgen.

Men det finns fler skäl till att titta mot himlen sent på måndag kväll.

– Det är den första fullmånen på sommaren på norra halvklotet, den kommer att hänga lägre på himlen än någon annan fullmåne 2026, och det kommer att vara årets näst minsta fullmåne, redogör tidningen.

LÄS OCKSÅ: Minst 2 000 kronor – hushåll riskerar ny avgift från 1 juli

Tidigare förra året

Förra året inträffade jordgubbsmånen tidigare under sommaren.

Då kunde den ses redan den 10 juni.

– Den ser ut precis som en vanlig måne, den är lite rosaröd. Med god fantasi så kan man ju tänka sig att den ser ut som en jordgubbe, sade rymdfysikern Patrik Nordqvist till SR då.

Miljarder år gammal

Jordens måne är gammal.

Den kom till när jorden kolliderade med en annan himlakropp för omkring 4,5 miljarder år sedan, enligt Naturhistoriska riksmuseet.

– En bit av jorden slogs av och spreds som fragment i en bana runt vår planet. Efter en tid ansamlades dessa fragment till en större kropp och blev vår egen måne, upplyser museet, som är Sveriges största.

Fullmåne

Månen reflekterar solens strålar, vilket gör att människor på jorden upplever att den lyser.

Månljusets form och storlek beror på var i omloppsbanan den befinner sig.

– På den fjortonde dagen i sin omloppsbana befinner sig månen 180 grader från den osynliga linjen mellan solen och jorden. När den befinner sig här är den fullt upplyst av solens strålar och vi ser en fullmåne på natthimlen, uppger Naturhistoriska riksmuseet.

– Från och med denna natt kommer vi att se allt mindre av månen tills dess den når 270 grader av sin omloppsbana.

LÄS MER: Grön koncern kollapsar – en rad bolag går i konkurs

Foto: M. Ihl

Text: Redaktionen