JUST NU: USA-kravet på Magdalena Andersson

2022 04 20

Riksdagsledamoten Hans Hoff (S) kräver att statsminister Magdalena Andersson får en försvarsgaranti från USA innan Sverige ansöker till Nato.

Natofrågan är mer aktuell än någonsin i Sverige. Socialdemokraternas partiledare tillika statsminister Magdalena Andersson har uttalat sig om att det mycket väl kan vara dags för Sverige att ansöka om medlemskap i militäralliansen. 

“Förutsättningen för medlemskap”

Men innan den sådan ansökan kan bli aktuell riktar nu riksdagsledamoten och socialdemokraten Hans Hoff ett tydligt krav på sin partikollega.

– USA, eller andra länder som har förmågan, måste tydligt uttala att ett angrepp mot Sverige kommer att vedergällas i Ryssland. Det är en förutsättning för att Sverige ska söka medlemskap, säger han till Aftonbladet.

Behandling i ett år

Med andra ord måste statsministern enligt Hans Hoff säkra upp att Sverige kommer att skyddas under den tid som Nato behandlar en eventuellt svensk medlemsförfrågan.

Han refererar till att man i Finland talar om att det kan ta mellan fyra månader och ett år innan ett Natomedlemskap avgörs. Under den tiden gäller inte den artikel som säger att medlemsländerna ska komma till varandras undsättning vid en attack.

“Ryssland kan skjuta missiler”

– I värsta fall kan Ryssland skjuta i väg missiler mot Stockholm. Det skulle under ansökningstiden så klart bli enorma fördömanden från omvärlden men ingenting mer, för det finns inga garantier. Sverige måste vara skyddat under ansökningstiden, säger han till tidningen.

Partiet har vänt

Socialdemokraterna har av tradition varit emot ett Natomedlemskap. Nu har partiet börjat vackla. Internt förs debatter och statsminister Magdalena Andersson har öppnat dörren.

Enligt uppgifter till Svenska Dagbladet kan Sverige lämna in en ansökan redan i juni.

Snabbt svenskt besked

Statsministern har också poängterat att det snart behöver komma ett svenskt besked om en säkerhetspolitisk analys.

– Jag ser ingen anledning att skjuta på beslutet. Vi har val senare i september och måste även kunna fokusera på det då, sade Magdalena Andersson för en och en halv vecka sedan. 

Ryska varningar

De ryska varningarna mot ett svenskt medlemskap i Nato har samtidigt duggat tätt. Det senaste kom så sent som idag från ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharova i ryska tv-kanalen Ryssland 24.

– De har fått alla varningar, konstaterade hon.

Missiler på gränsen

Dessförinnan hade Pyotr Tolstoy, vice ordförande för ryska parlamentet, uttryckt sig enligt följande till brittiska ITV:

– Vi har missiler som vi kommer att sätta längs gränsen till Finland, Sverige, Polen och i Kaliningrad.

Foto: Sveriges Riksdag resp Regeringskansliet resp White House

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

18mars26

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen