JUST NU: USA-kravet på Magdalena Andersson

2022 04 20

Riksdagsledamoten Hans Hoff (S) kräver att statsminister Magdalena Andersson får en försvarsgaranti från USA innan Sverige ansöker till Nato.

Natofrågan är mer aktuell än någonsin i Sverige. Socialdemokraternas partiledare tillika statsminister Magdalena Andersson har uttalat sig om att det mycket väl kan vara dags för Sverige att ansöka om medlemskap i militäralliansen.

“Förutsättningen för medlemskap”

Men innan den sådan ansökan kan bli aktuell riktar nu riksdagsledamoten och socialdemokraten Hans Hoff ett tydligt krav på sin partikollega.

– USA, eller andra länder som har förmågan, måste tydligt uttala att ett angrepp mot Sverige kommer att vedergällas i Ryssland. Det är en förutsättning för att Sverige ska söka medlemskap, säger han till Aftonbladet.

Behandling i ett år

Med andra ord måste statsministern enligt Hans Hoff säkra upp att Sverige kommer att skyddas under den tid som Nato behandlar en eventuellt svensk medlemsförfrågan.

Han refererar till att man i Finland talar om att det kan ta mellan fyra månader och ett år innan ett Natomedlemskap avgörs. Under den tiden gäller inte den artikel som säger att medlemsländerna ska komma till varandras undsättning vid en attack.

“Ryssland kan skjuta missiler”

– I värsta fall kan Ryssland skjuta i väg missiler mot Stockholm. Det skulle under ansökningstiden så klart bli enorma fördömanden från omvärlden men ingenting mer, för det finns inga garantier. Sverige måste vara skyddat under ansökningstiden, säger han till tidningen.

Partiet har vänt

Socialdemokraterna har av tradition varit emot ett Natomedlemskap. Nu har partiet börjat vackla. Internt förs debatter och statsminister Magdalena Andersson har öppnat dörren.

Enligt uppgifter till Svenska Dagbladet kan Sverige lämna in en ansökan redan i juni.

Snabbt svenskt besked

Statsministern har också poängterat att det snart behöver komma ett svenskt besked om en säkerhetspolitisk analys.

– Jag ser ingen anledning att skjuta på beslutet. Vi har val senare i september och måste även kunna fokusera på det då, sade Magdalena Andersson för en och en halv vecka sedan.

Ryska varningar

De ryska varningarna mot ett svenskt medlemskap i Nato har samtidigt duggat tätt. Det senaste kom så sent som idag från ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharova i ryska tv-kanalen Ryssland 24.

– De har fått alla varningar, konstaterade hon.

Missiler på gränsen

Dessförinnan hade Pyotr Tolstoy, vice ordförande för ryska parlamentet, uttryckt sig enligt följande till brittiska ITV:

– Vi har missiler som vi kommer att sätta längs gränsen till Finland, Sverige, Polen och i Kaliningrad.

Foto: Sveriges Riksdag resp Regeringskansliet resp White House

Text: Redaktionen

Förkrossande besked till Ryssland

2026 09 19

Donald Trump har skrivit under en ny lag mot Ryssland.

USA:s president har undertecknat en omfattande lag som ökar den ekonomiska pressen på Ryssland.

Samtidigt riktas åtgärderna mot flera av landets viktigaste köpare av olja och gas, rapporterar AP.

Trump skriver under

Donald Trump skrev på lagen inatt, med syftet att minska Rysslands inkomster från kriget mot Ukraina.

Den nya lagen, som kallas Lindsey O. Graham Sanctioning Russia and Iran Act, riktar sig mot Rysslands energi- och försvarssektorer samt finansiella institutioner.

Lagen riktar dessutom in sig på nätverk som hjälper Moskva att kringgå befintliga sanktioner. Trumpadministrationen har ställt sig bakom lagstiftningen och uppgett att den ska stärka USA möjligheter att pressa Ryssland mot ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag önskar att Lindsey var här för att fira denna historiska dag. Jag vet att han skulle ha varit mycket stolt. Lindsey trodde att den här lagen, som han arbetade med i över ett år, skulle bidra till att få slut på kriget genom att pressa Putin ekonomiskt och få hans kunder att ompröva sina relationer med Ryssland, säger Senator Darline Graham, Lindsey Grahams syster, i ett uttalande.

LÄS MER: Trump slår till mot Ryssland

Tullar på 100 procent

En av lagens mest långtgående delar ger presidenten möjlighet att införa tullar på upp till 100 procent på varor från länder som hör till de största köparna av rysk olja och naturgas.

Tullarna införs dock inte automatiskt.

Lagstiftningen ger presidenten möjlighet att själv avgöra när tullarna ska användas och om undantag ska beviljas. Två länder som kan påverkas är Kina och Indien, som är stora köpare av rysk energi.

Syftet är att minska de energiintäkter som Moskva använder för att finansiera kriget mot Ukraina. Både Kina och Indien har motsatt sig ensidiga sanktioner mot landets handel med Ryssland.

– Den indiska sidan har också tydligt framhållit sin beslutsamhet att vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda sina handels- och ekonomiska intressen, sade det indiska utrikesdepartementet nyligen, rapporterar Reuters.

Slår mot skuggflottan

Den nya lagen riktar också in sig på Rysslands så kallade skuggflotta. Det handlar om tankfartyg och andra nätverk som används för att transportera rysk olja och samtidigt kringgå västliga restriktioner.

Lagstiftningen har fått ett brett stöd i den amerikanska kongressen.

Representanthuset godkände lagen med röstsiffrorna 262–159 på onsdagen, efter att senaten röstat igenom den med 86–11 i augusti.

Zelenskyj välkomnar beslutet

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj välkomnar kongressens beslut och har under en längre tid uppmanat amerikanska politiker att gå vidare med lagstiftningen.

Efter omröstningen i representanthuset sade Zelenskyj att hårdare sanktioner kan bidra till att pressa Moskva mot fred.

– Lindsey Grahams lag och andra kraftfulla sanktionsåtgärder från våra partner mot källan till detta krig, mot Ryssland, utgör ett extremt kraftfullt verktyg som kan stoppa detta terroristkrig, säger Zelenskyj, enligt Kyiv Post.

LÄS MER: Ukrainsk specialoperation – kraftiga explosioner

Foto: Official White House Daniel Torok

Text: Redaktionen

Varnar för vinterkyla över Sverige

2026 09 19

Vintern kan bli ovanligt kall.

Sommaren i Europa har präglats av ovanligt varma temperaturer.

Flera länder har noterat nya värmerekord. Trenden har fortsatt också under sensommaren, och väderfenomenet El Niño uppges vara en av förklaringarna.

– En stark El Niño kan tillfälligt bidra till att höja den globala medeltemperaturen och öka risken för extrem värme i vissa regioner, men effekten varierar kraftigt mellan olika delar av världen, säger Lasse Rydqvist, meteorolog på Klart.

– De enskilda värmerekorden går därför inte att automatiskt förklara med El Niño. Samtidigt sker fenomenet ovanpå den långsiktiga globala uppvärmningen, vilket innebär att utgångsläget redan är varmare än tidigare.

Kan leda till kall vinter

Årets kraftfulla El Niño kan också göra att vintern i de skandinaviska länderna blir påverkad. Det varnar den finske meteorologen Markus Mäntykannas för, rapporterar Iltalehti.

– Nu när vi står inför ett potentiellt rekordbrytande El Niño-fenomen återstår det att se om de långsiktiga effekterna av fenomenet också kommer att märkas i Europa, det vill säga om vi kommer att få en riktig gammaldags vinter i norra Europa – en långvarig sådan.

Mer kallt

Enligt Mäntykannas preliminära prognos kan vintern bjuda på kallt väder i betydligt större utsträckning än vad som varit normalt de senaste åren. Dessutom kan kylan stanna under längre perioder än vanligt.

– I Europa kan El Niño driva jetströmmen mot en mer sydlig rutt, vilket är en av de faktorer som möjliggör kylan i norra Europa, förklarar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Bank-ID går ut med varning till användare

Osäkert

Prognosen är ännu osäker. Men det kan alltså bli en kallare och potentiellt mer snörik vinter över Skandinavien i år.

– Även om det finns potential för riktigt vinterväder är det värt att minnas osäkerheten kring långsiktiga prognoser vid höga latituder, framhåller Mäntykannas.

Följer utvecklingen

Hur väderfenomenet utvecklas och hur påverkan på vädret blir framöver är något som Klarts meteorolog Lasse Rydqvist kommer bevaka noggrant under de kommande månaderna.

– Med en allt starkare El Niño under hösten och vintern kommer utvecklingen av temperaturer och extremväder därför att följas extra noga världen över, säger han.

LÄS MER: S lovar satsning för 500 000 svenskar – ”det första vi ska göra”

Foto: Pavel Lozovikov

Text: Redaktionen