JUST NU: USA-kravet på Magdalena Andersson

2022 04 20

Riksdagsledamoten Hans Hoff (S) kräver att statsminister Magdalena Andersson får en försvarsgaranti från USA innan Sverige ansöker till Nato.

Natofrågan är mer aktuell än någonsin i Sverige. Socialdemokraternas partiledare tillika statsminister Magdalena Andersson har uttalat sig om att det mycket väl kan vara dags för Sverige att ansöka om medlemskap i militäralliansen.

“Förutsättningen för medlemskap”

Men innan den sådan ansökan kan bli aktuell riktar nu riksdagsledamoten och socialdemokraten Hans Hoff ett tydligt krav på sin partikollega.

– USA, eller andra länder som har förmågan, måste tydligt uttala att ett angrepp mot Sverige kommer att vedergällas i Ryssland. Det är en förutsättning för att Sverige ska söka medlemskap, säger han till Aftonbladet.

Behandling i ett år

Med andra ord måste statsministern enligt Hans Hoff säkra upp att Sverige kommer att skyddas under den tid som Nato behandlar en eventuellt svensk medlemsförfrågan.

Han refererar till att man i Finland talar om att det kan ta mellan fyra månader och ett år innan ett Natomedlemskap avgörs. Under den tiden gäller inte den artikel som säger att medlemsländerna ska komma till varandras undsättning vid en attack.

“Ryssland kan skjuta missiler”

– I värsta fall kan Ryssland skjuta i väg missiler mot Stockholm. Det skulle under ansökningstiden så klart bli enorma fördömanden från omvärlden men ingenting mer, för det finns inga garantier. Sverige måste vara skyddat under ansökningstiden, säger han till tidningen.

Partiet har vänt

Socialdemokraterna har av tradition varit emot ett Natomedlemskap. Nu har partiet börjat vackla. Internt förs debatter och statsminister Magdalena Andersson har öppnat dörren.

Enligt uppgifter till Svenska Dagbladet kan Sverige lämna in en ansökan redan i juni.

Snabbt svenskt besked

Statsministern har också poängterat att det snart behöver komma ett svenskt besked om en säkerhetspolitisk analys.

– Jag ser ingen anledning att skjuta på beslutet. Vi har val senare i september och måste även kunna fokusera på det då, sade Magdalena Andersson för en och en halv vecka sedan.

Ryska varningar

De ryska varningarna mot ett svenskt medlemskap i Nato har samtidigt duggat tätt. Det senaste kom så sent som idag från ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharova i ryska tv-kanalen Ryssland 24.

– De har fått alla varningar, konstaterade hon.

Missiler på gränsen

Dessförinnan hade Pyotr Tolstoy, vice ordförande för ryska parlamentet, uttryckt sig enligt följande till brittiska ITV:

– Vi har missiler som vi kommer att sätta längs gränsen till Finland, Sverige, Polen och i Kaliningrad.

Foto: Sveriges Riksdag resp Regeringskansliet resp White House

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen