JUST NU: USA och EU överens – Så ska Rysslands ekonomi knäckas

2022 03 25

EU har tillsammans med USA enats om ett samarbete för att minska Europas beroende av rysk gas.

Uppgifterna bekräftas av flera internationella medier.

Ska leverera gas till Europa

Det nya avtalet syftar till att minska Europas beroende av rysk energi. Som ett supplement till den enorma importen från Ryssland kommer USA förse EU med minst 15 miljarder kubikmeter av flytande naturgas (LNG) redan under 2022, uppger Vita huset i ett uttalande.

Avtalet tillkännagavs på fredagen under ett tre dagar långt besök av USA:s president Joe Biden, rapporterar BBC

– Vi har i dag kommit överens om en gemensam spelplan mot målet att hjälpa Europa att minska sitt beroende av rysk gas så snabbt som möjligt, säger Joe Biden på en pressträff.

Kommer ta tid

USA:s president framhäver ett andra mål. Europas ska minska sitt gasberoende överhuvudtaget. Han medger att det kommer ta tid att genomföra förändringarna och att det på kort sikt kommer att innebära negativa konsekvenser för Europa.

– Jag vet att elimineringen av rysk gas kommer att få konsekvenser för Europa. Men det är det rätta att göra, säger Biden.

155 miljarder kubikmeter

Förra året importerade EU 155 miljarder kubikmeter gas från Ryssland. Det är cirka 40 procent av den Europeiska unionens totala import. Om EU lyckats med sitt långsiktiga mål, och slutar vara beroende av en import från Ryssland, skulle det kunna bli dödsstöten för Rysslands redan hårt utsatta ekonomi.

Är bara början

Avtalet mellan USA och EU är bara början på en lång startsträcka för EU:s 27 medlemsländer. Det skriver BBC:s Europareporter Paul Kirkby.

EU kommer fortfarande att behöva hitta andra producenter om de ska nå sitt mål och minska importen från Ryssland med två tredjedelar, konstaterar Kirkby.

Förra året uppgav EU att de fick nästan en fjärdedel av sin flytande gas från USA. Att USA ökar sin leverans med ytterligare 15 miljarder kubikmeter kommer således göra en stor skillnad, skriver Kirkby. Men han konstaterar att avtalet väcker stora frågor.

Tre stora exportörer

Utöver USA är Qatar och Ryssland de två andra stora exportörerna. Qatar har tidigare uppgett att de inte har möjlighet att öka sin export av gas till Europa.

I dag finns det ett begränsat antal naturgasterminaler i Europa, som redan har en hög kapacitet. Det är viktigt för EU att säkerhetsställa ett tillvägagångsätt för att kunna importera större mängder gas från USA, konstaterar Kirkby.

Arkivfoto: The European Union

Text: Redaktionen

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad.

Kopplas till smuggling

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart.

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till.

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser.

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen