USA ställer skarpt ultimatum – stort besked väntas i dagarna

2025 04 30

USA hotar återigen att lämna rollen som medlare i förhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina.

Ett amerikanskt tillbakadragande kommer att innebära att inga hållbara lösningar nås i konflikten, betonar USA:s utrikesminister Marco Rubio.

Om inte Ryssland och Ukraina presenterar “konkreta förslag” kommer USA:s president Donald Trumps tålamod att ta slut, rapporterar France 24.

– Vi befinner oss nu i en tid där konkreta förslag måste läggas fram av båda parter om hur vi ska få ett slut på den här konflikten, säger Tammy Bruce, talesperson för det amerikanska utrikesdepartementet på en presskonferens, i vad som beskrivs som ett besked från Rubio.

Kommande dagar avgörande

I slutändan är det upp till Trump, som för närvarande firar 100 dagar i Vita huset, att fatta beslut om USA ska fortsätta agera medlare i förhandlingarna.

Att administrationen istället kommer att rikta sin uppmärksamhet mot andra frågor bedöms som en nära förestående verklighet.

– Om det inte sker några framsteg kommer vi att ta ett steg tillbaka som medlare i den här processen, säger Tammy Bruce.

På sociala medieplattformen X understryker talespersonen det skarpa i USA:s ultimatum.

– De kommande dagarna är kritiska i det rysk-ukrainska kriget. Presidenten och utrikesminister Rubio kräver riktiga steg för att stoppa blodbadet.

Trump: "Stor fet hemlighet"

Tammy Bruce förkastar också den ryska diktatorn Vladimir Putins ensidiga besked om vapenvila mellan 8-10 maj, i anslutning till Moskvas årliga firande av slutet på andra världskriget.

Putin har avvisat USA:s och Ukrainas krav på 30 dagars vapenvila samtidigt som de ryska attackerna fortsätter. Natten till onsdag har de ukrainska städerna Dnipro och Charkiv attackerats i vad som beskrivs som ett massivt anfall. Minst en död och minst 38 skadade har bekräftats, rapporterar Reuters.

Trump tror dock fortsatt på att Putin vill ha fred.

– Jag tror att hans dröm var att ta över hela landet, men på grund av mig kommer han inte att göra det, säger presidenten i en intervju med ABC News.

Han vill inte säga om USA kommer att stoppa det militära stödet till Ukraina om freden uteblir. Det är en “stor fet hemlighet”, säger Trump.

– Men jag ska säga er att jag inte blev glad när jag såg Putin avfyra robotar mot ett par städer. Jag tyckte det var olämpligt. Men jag tycker hela kriget är olämpligt.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

Kan snart smälla i Danmark – Ryssland taget på bar gärning

2026 09 03

Ryssland har tagits på bar gärning i att planera konkreta försök till sabotage i Danmark.

Det uppger den danska säkerhets- och underrättelsetjänsten PET.

Planerna är så tydliga och allvarliga att det är nödvändigt att varna allmänheten, menar Emil Græsholm, chef för kontraspionage på just PET.

– Det är inte bara en varning om att det kan komma till Danmark en dag. Vi ser redan planeringen nu. Väldigt konkret, säger han till Berlingske.

Uppmanar allmänheten

Det är första gången som PET ska ha avslöjat konkreta förberedelser för sabotage på dansk mark. I synnerhet är det företag inom försvarsindustrin med kopplingar till militärt bistånd i Ukraina som bedöms utgöra måltavlor.

Enligt PET är det den ryska säkerhetstjänsten som ligger bakom planeringen. Vanliga danskar uppges rekryteras via Telegram för att användas till dåden. Bland annat kan personer bli ombedda att fotografera känsliga platser och föremål, till exempel specifika företag.

Nu uppmanas därför allmänheten att kontakta polisen om de stöter på den här typen av uppmaningar.

– Budskapet är inte att man ska vara rädd, varken som granne till ett företag eller som vanlig medborgare. Vårt budskap är att vi kan se att man omedvetet kan bli en del av Rysslands sabotageplanering, säger Emil Græsholm.

Andra läser: Putins planer i papperskorgen – nattsvart för Ryssland

Högsta prioritet

Enligt PET är arbetet med detta specifika ryska hot högsta prioritet för den danska underrättelsetjänsten. Hur många fall som avslöjats vill Emil Græsholm inte berätta.

I december förra året uppgav företaget FIre Point att en ukrainsk vapenfabrik ska byggas på dansk mark, vilket fick Kreml att gå i taket. Danmark har tidigare varnat för att det är “90 procents risk” att Ryssland kommer att utföra attentat mot mål på dansk mark.

Tidigare i augusti sattes en anläggning tillhörandes försvarsföretaget Milrem Robotics i brand i Estland. Enligt den estniske premiärministern Kristen Michal kopplas Ryssland till det misstänkta sabotaget.

Igår uppgav Polens premiärminister Donald Tusk att den brand som uppstod i en drönarfabrik i landet tidigare i veckan sannolikt planerades av Ryssland.

Andra läser: Hotar med direktanfall – Ryssland kan slå till i Europa

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Anstormning till Sverige efter jättehöjning

2026 09 03

– Jag har aldrig upplevt något liknande.

Orden kommer från Leif Sjöberg, som har arbetat på Circle K i Charlottenberg i 40 år.

Nu upplever bensinstationen en anstormning som saknar motstycke. Orsaken är att bensin- och dieselpriserna i Norge har stigit kraftigt.

Bränslepriserna har skjutit i höjden på andra sidan gränsen sedan tillfälliga skattelättnader på bensin och diesel löpte ut i tisdags.

På flera platser i Norge har dieselpriset stigit från omkring 21 till 29 kronor per liter. Bensinpriset har i sin tur ökat från omkring 20 till 27 kronor per liter.

Priserna vid pump har ökat betydligt mer än vad skattehöjningen i sig motiverar, rapporterar DinSide.

Smäller till i helgen

Nu flockas norrmän till Sverige, där bensinen är cirka 10 kronor billigare per liter och dieseln omkring 7 kronor billigare.

– När jag tittar ut genom fönstret ser jag norska bilar köa för att tanka, säger Leif Sjöberg till DinSide.

– Jag förväntar mig att fredag och lördag blir väldigt hektiska. Det blir den första helgen efter skattehöjningen, tillägger han.

LÄS MER: Kraftigt orderlyft för Volvo

Ryssland, Belarus och Turkiet

Regeringen har gått fram med flera tillfälliga sänkningar av skatten på bränsle, vilket har lett till att Sverige har fått bland de lägsta bränslepriserna i Europa. Endast Ryssland, Belarus och Turkiet har noterat lägre priser vid pump under 2026, rapporterar DinSide.

Den första tillfälliga skattesänkningen i Sverige gäller under perioden 1 maj–30 september 2026 och motsvarar cirka 0,4 kronor per liter för diesel och cirka 1 krona per liter för bensin.

Den andra gäller under perioden 1 juli–30 november 2026 och uppgår till 2 kronor och 40 öre per liter.

När de tillfälliga sänkningarna löper ut väntas bränslepriserna stiga.

ANDRA LÄSER: Putin har stoppat möte – förbannad på USA

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen