USA ställer skarpt ultimatum – stort besked väntas i dagarna

2025 04 30

USA hotar återigen att lämna rollen som medlare i förhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina.

Ett amerikanskt tillbakadragande kommer att innebära att inga hållbara lösningar nås i konflikten, betonar USA:s utrikesminister Marco Rubio.

Om inte Ryssland och Ukraina presenterar “konkreta förslag” kommer USA:s president Donald Trumps tålamod att ta slut, rapporterar France 24.

– Vi befinner oss nu i en tid där konkreta förslag måste läggas fram av båda parter om hur vi ska få ett slut på den här konflikten, säger Tammy Bruce, talesperson för det amerikanska utrikesdepartementet på en presskonferens, i vad som beskrivs som ett besked från Rubio.

Kommande dagar avgörande

I slutändan är det upp till Trump, som för närvarande firar 100 dagar i Vita huset, att fatta beslut om USA ska fortsätta agera medlare i förhandlingarna.

Att administrationen istället kommer att rikta sin uppmärksamhet mot andra frågor bedöms som en nära förestående verklighet.

– Om det inte sker några framsteg kommer vi att ta ett steg tillbaka som medlare i den här processen, säger Tammy Bruce.

På sociala medieplattformen X understryker talespersonen det skarpa i USA:s ultimatum.

– De kommande dagarna är kritiska i det rysk-ukrainska kriget. Presidenten och utrikesminister Rubio kräver riktiga steg för att stoppa blodbadet.

Trump: "Stor fet hemlighet"

Tammy Bruce förkastar också den ryska diktatorn Vladimir Putins ensidiga besked om vapenvila mellan 8-10 maj, i anslutning till Moskvas årliga firande av slutet på andra världskriget.

Putin har avvisat USA:s och Ukrainas krav på 30 dagars vapenvila samtidigt som de ryska attackerna fortsätter. Natten till onsdag har de ukrainska städerna Dnipro och Charkiv attackerats i vad som beskrivs som ett massivt anfall. Minst en död och minst 38 skadade har bekräftats, rapporterar Reuters.

Trump tror dock fortsatt på att Putin vill ha fred.

– Jag tror att hans dröm var att ta över hela landet, men på grund av mig kommer han inte att göra det, säger presidenten i en intervju med ABC News.

Han vill inte säga om USA kommer att stoppa det militära stödet till Ukraina om freden uteblir. Det är en “stor fet hemlighet”, säger Trump.

– Men jag ska säga er att jag inte blev glad när jag såg Putin avfyra robotar mot ett par städer. Jag tyckte det var olämpligt. Men jag tycker hela kriget är olämpligt.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen