USA svarar på Sverigeattack

2023 09 15

Igår ilsknade Ungern till ordentligt på Sverige.

I ett argt brev uttryckte den ungerska utrikesministern Péter Szijjártó att man är beredda att sätta krokben för Sveriges ansökan till Nato.

Anledningen var att ett gammalt klipp från UR som skildrar demokratiproblem i Ungern har fått spridning i Natolandet.

– Jag är rätt säker på att du förstår motsägelsen mellan de två fenomenen, framhöll Péter Szijjártó och riktade sig direkt till utrikesminister Tobias Billström (M).

– Du uppmuntrar våra parlamentsledamöter att ratificera ert inträde i Nato, alltmedan ni anklagar dem för att ha raserat demokratin i Ungern.

USA tar strid för Sverige

Efter den ungerska svenskattacken rycker nu USA ut å Sveriges vägnar.

Och man sätter rejäl press på Ungern att skärpa sig och se till att acceptera Sveriges medlemskap.

– Ungern känner väl till de fördelar som Sveriges medlemskap i alliansen kommer att medföra, säger David Pressman, USA:s ambassadör i Ungern, på en presskonferens enligt Bloomberg.

"Agera snabbt"

Han tillägger:

– Premiärministern har själv sagt att han stödjer Sveriges medlemskap i alliansen och vi ser fram emot ett snabbt agerande från den ungerska regeringen och dess parlament.

Slutar inte anklaga Sverige

Den ungerska regeringen har dock inte slutat kritisera Sverige.

Idag publicerade Zoltan Kovac, talesperson för ungerska regeringen, ett uttalande där han påstår att Sverige tillsammans med flera andra länder smutskastar Ungern.

– Hur kan vi tala med varandra på ett ärligt och meningsfullt vis i en sådan kontext och senare, Gud förbjude, i Nato? frågar sig Zoltan Kovac i ett klipp han lagt ut på sociala medier.

Uppmanar att sluta

Talespersonen uppmanar nu Sverige att upphöra med den påstådda smutskastningen om det ska gå att samarbeta och – i förlängningen – ge det formella ja som statsminister Ulf Kristersson (M) vill ha.

– Hur kan vi öppet och tydligt förhandla och prata med den svenska regeringen om den under tiden tror och sprider ett budskap om att Ungerns regering inte har kommit till makten genom demokratiska val? säger Zoltan Kovacs.

Foto: Johannes Frandsen Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans 

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen