USA svarar på Sverigeattack

2023 09 15

Igår ilsknade Ungern till ordentligt på Sverige.

I ett argt brev uttryckte den ungerska utrikesministern Péter Szijjártó att man är beredda att sätta krokben för Sveriges ansökan till Nato.

Anledningen var att ett gammalt klipp från UR som skildrar demokratiproblem i Ungern har fått spridning i Natolandet.

– Jag är rätt säker på att du förstår motsägelsen mellan de två fenomenen, framhöll Péter Szijjártó och riktade sig direkt till utrikesminister Tobias Billström (M).

– Du uppmuntrar våra parlamentsledamöter att ratificera ert inträde i Nato, alltmedan ni anklagar dem för att ha raserat demokratin i Ungern.

USA tar strid för Sverige

Efter den ungerska svenskattacken rycker nu USA ut å Sveriges vägnar.

Och man sätter rejäl press på Ungern att skärpa sig och se till att acceptera Sveriges medlemskap.

– Ungern känner väl till de fördelar som Sveriges medlemskap i alliansen kommer att medföra, säger David Pressman, USA:s ambassadör i Ungern, på en presskonferens enligt Bloomberg.

"Agera snabbt"

Han tillägger:

– Premiärministern har själv sagt att han stödjer Sveriges medlemskap i alliansen och vi ser fram emot ett snabbt agerande från den ungerska regeringen och dess parlament.

Slutar inte anklaga Sverige

Den ungerska regeringen har dock inte slutat kritisera Sverige.

Idag publicerade Zoltan Kovac, talesperson för ungerska regeringen, ett uttalande där han påstår att Sverige tillsammans med flera andra länder smutskastar Ungern.

– Hur kan vi tala med varandra på ett ärligt och meningsfullt vis i en sådan kontext och senare, Gud förbjude, i Nato? frågar sig Zoltan Kovac i ett klipp han lagt ut på sociala medier.

Uppmanar att sluta

Talespersonen uppmanar nu Sverige att upphöra med den påstådda smutskastningen om det ska gå att samarbeta och – i förlängningen – ge det formella ja som statsminister Ulf Kristersson (M) vill ha.

– Hur kan vi öppet och tydligt förhandla och prata med den svenska regeringen om den under tiden tror och sprider ett budskap om att Ungerns regering inte har kommit till makten genom demokratiska val? säger Zoltan Kovacs.

Foto: Johannes Frandsen Regeringskansliet

Text: Redaktionen


14 okt 2026

Regeringsfrågan: Kristersson går emot Busch

2026 10 14

I går lanserades ett nytt regeringsalternativ.

Magdalena Andersson (S) kommer av allt att döma inte att få tillräckligt med stöd i morgondagens omröstning för att bli vald till statsminister i en S-regering.

Till nästa sonderingsuppdrag finns nu ett nytt regeringsalternativ, uppgav Ebba Busch (KD) på tisdagen. Enligt partiledaren har hon målet att bilda en mitten-högerregering och för samtal med både C och SD.

Nu låter det annorlunda.

Åtminstone från statsminister Ulf Kristersson (M). Han förnekar att några förhandlingar om en höger-mittenregering alls äger rum.

– Det finns inga sådana förhandlingar. Vi pratar förstås med alla hela tiden, säger Kristersson till SvD.

Kristersson: Inga förutsättningar

Efter valet har Ulf Kristersson flera gånger sagt att det finns en “icke-socialistisk majoritet” och då syftat på Tidöpartierna samt Centerpartiet. Men enligt M-ledaren saknas förutsättningar för att han ska kunna bilda regering och bli statsminister på nytt.

– Så länge det är 176 mandat som pekar på en socialdemokratiskt ledd regering så finns det inte parlamentariska förutsättningar för en icke-socialistisk regering. Om det skulle förändras så står jag beredd, säger Kristersson enligt DN.

"Slösar tålamodet"

Ulf Kristersson vill dock inte kommentera om han vill ha sonderingsuppdraget av talmannen om, eller när, Andersson röstas ned imorgon.

– Det här handlar om att seriöst pröva en regering som kan tolereras och väljas av Sveriges riksdag, och det måste alltid börja i mandatfördelningen. Att slänga bort omröstningar som man vet misslyckas är att slösa på svenska folkets tålamod, säger partiledaren.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Busch: Söker möjligheten

Ebba Busch höger-mitten-alternativ lanserades efter att hon förra veckan träffat C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist för ett bastubad. Mötet avhandlade bland annat valresultatet och möjligheterna att bilda en ny regering, enligt Busch.

– Det är en del av vårt sätt att försöka vara konstruktiva och ha bra samtal med de partier där vi har gemensamma frågor som vi skulle kunna samarbeta kring, där jag såklart också söker en möjlighet för en mitten-högerregering, sade hon till Di igår.

Läs också: En matkedja har fler kunder än någonsin 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Skarpt krav från S – vill att priset ska höjas

2026 10 14

Socialdemokraterna vill att EU agerar för att pressa upp priserna.

Samtidigt som regeringsförhandlingarna pågår för fullt i Sverige, fortlöper det politiska arbetet för de svenska EU-parlamentarikerna.

Nu sätter Socialdemokraterna ner foten och vill att unionen agerar för att stärka den inhemska produktionen, och minska beroendet av Kina. Partiet kräver nu ett gemensamt prisgolv för att pressa upp priserna för kritiska råmaterial.

– Europa kan inte göra sig beroende av andra för material som är avgörande för vår industri och säkerhet, säger Europaparlamentarikern Sofie Eriksson (S), i ett uttalande.

– Våra bruksorter står redo för att ta emot investeringar, vi behöver få i gång mer egen produktion och se till att satsningar faktiskt blir av. Vi har inte råd att vara beroende.

LÄS OCKSÅ: Skarp uppmaning till alla med lån – gör det innan vintern

Säkra svenska jobb

Investeringar i europeiska gruvor går trögt, samtidigt som Kina dominerar marknaden när det gäller råmaterial till exempelvis batterier, vindkraft, elmotorer och försvarsmateriel, menar S. Europas beroende skapar också en skör situation, där handelskonflikter med tullar och hot om exportstopp kan användas som maktmedel.

Samtidigt skulle ett prisgolv göra att fler vågar göra satsningar i Europa, även i Sverige, menar Sofie Eriksson.

– Det är svårt att satsa miljarder när råvarupriserna svänger och används i utpressningssyfte i en orolig omvärld, säger hon.

– Ett prisgolv kan säkra jobb, garantera investeringar och hålla viktig gruvdrift i gång. Det minskar också risken för lokalsamhällen som vill satsa på skola, omsorg och infrastruktur.

Förslaget går nu vidare i EU och nästa steg är att EU-parlamentet avgör om frågan ska utredas.

Regeringen har satsat

Under den senaste mandatperioden har regeringen satsat på att förstärka arbetet med att kartlägga malmpotentiella områden i Sverige. Syftet har varit att trygga försörjningen av mineral och metaller som är kritiska för samhällets funktion, men också att bidra till den tekniska utvecklingen och omställningen till grön energi.

– Genom detta uppdrag gör regeringen den största satsningen på flera decennier för att kartlägga malmpotentiella områden i Sverige, sade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) i samband med att satsningen annonserades 2024.

LÄS MER: BEKRÄFTAT: Då tjänar hushållen på att binda elpriset

Foto: Socialdemokraterna

Text: Redaktionen