Ryssland hävdar skottlossning – 7 000 nya soldater vid gränsen

2022 02 21

Påståendet om att Ryssland har påbörjat ett tillbakadragande av soldater och militära fordon är falskt. Samtidigt hävdar Ryssland att Ukraina inlett skottlossning vid gränsen.

Uppgifterna om att det ryska trupptillbakadragandet är falskt rapporterar en högt uppsatt amerikansk tjänsteman, enligt BBC. Och samtidigt skapar helt nya uppgifter om skottlossning vid gränsen ökad oro.

Kan invadera när som helst

Källan rapporterar att en rysk invasion kan ske när som helst och att 7000 nya ryska soldater har placerats ut vid den ukrainska gränsen.

– De fick mycket uppmärksamhet för det påståendet (tillbakadragandet av trupper). Både här (USA) och runt om i världen. Men vi vet nu att det är falskt, säger källan till BBC.

Tjänstemannen varnar även för att Ryssland planerar ett ”falskt” påstående för att rättfärdiga en invasion.

Ryska uppgifter om skottlossning

Rysk statskontrollerad media rapporterar under torsdagsmorgonen att ukrainska styrkor ska ha öppnat eld mot ryssvänliga separatister i östra Ukraina. Uppgifterna kommer från ryska nyhetsbyrån Ria och har inte bekräftats av någon annan media, rapporterar Reuters.

Ria är en nyhetsbyrå som kontrolleras av ryska staten och förhåller sig vanligtvis till regeringens agenda.

Zelensky: Inga tecken på nedtrappning

Ukrainas president, Volodymyr Zelensky, uppger till BBC att han inte ser några tecken på att ryska trupper drar sig tillbaka från gränsen.

– Vi ser inget tillbakadragande av trupper. Vi har bara hört talas om det, säger han.

Över 100 000 ryska soldater uppges vara stationerade vid den ukrainska gränsen.

Nato varnar

Jens Stoltenberg, Natos generalsekreterare, kom under gårdagen med liknande uppgifter som Zelensky. Han framhävde att det inte finns några tecken på ett ryskt tillbakadragande.

Nya uppgifter från Estland

Samtidigt rapporterar Reuters om uppgifter från Estland som visar att ryska trupper har avancerat framåt inför en trolig attack. De ryska trupperna rapporteras vara redo för att ockupera terräng, som anses vara viktig utifrån ett ryskt perspektiv.

Text: Redaktionen

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 26

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto:

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

– De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”.

Men.

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen