Ryssland hävdar skottlossning – 7 000 nya soldater vid gränsen

2022 02 21

Påståendet om att Ryssland har påbörjat ett tillbakadragande av soldater och militära fordon är falskt. Samtidigt hävdar Ryssland att Ukraina inlett skottlossning vid gränsen.

Uppgifterna om att det ryska trupptillbakadragandet är falskt rapporterar en högt uppsatt amerikansk tjänsteman, enligt BBC. Och samtidigt skapar helt nya uppgifter om skottlossning vid gränsen ökad oro.

Kan invadera när som helst

Källan rapporterar att en rysk invasion kan ske när som helst och att 7000 nya ryska soldater har placerats ut vid den ukrainska gränsen.

– De fick mycket uppmärksamhet för det påståendet (tillbakadragandet av trupper). Både här (USA) och runt om i världen. Men vi vet nu att det är falskt, säger källan till BBC.

Tjänstemannen varnar även för att Ryssland planerar ett ”falskt” påstående för att rättfärdiga en invasion.

Ryska uppgifter om skottlossning

Rysk statskontrollerad media rapporterar under torsdagsmorgonen att ukrainska styrkor ska ha öppnat eld mot ryssvänliga separatister i östra Ukraina. Uppgifterna kommer från ryska nyhetsbyrån Ria och har inte bekräftats av någon annan media, rapporterar Reuters.

Ria är en nyhetsbyrå som kontrolleras av ryska staten och förhåller sig vanligtvis till regeringens agenda.

Zelensky: Inga tecken på nedtrappning

Ukrainas president, Volodymyr Zelensky, uppger till BBC att han inte ser några tecken på att ryska trupper drar sig tillbaka från gränsen.

– Vi ser inget tillbakadragande av trupper. Vi har bara hört talas om det, säger han.

Över 100 000 ryska soldater uppges vara stationerade vid den ukrainska gränsen.

Nato varnar

Jens Stoltenberg, Natos generalsekreterare, kom under gårdagen med liknande uppgifter som Zelensky. Han framhävde att det inte finns några tecken på ett ryskt tillbakadragande.

Nya uppgifter från Estland

Samtidigt rapporterar Reuters om uppgifter från Estland som visar att ryska trupper har avancerat framåt inför en trolig attack. De ryska trupperna rapporteras vara redo för att ockupera terräng, som anses vara viktig utifrån ett ryskt perspektiv.

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen