USA:s vaccineringstempo har kollapsat – Trump pekas ut som skyldig

2021 07 26

USA låg 60 % före Sverige med sin vaccinering och hyllades som föregångsland. Men nu har framgångsmarginalen kollapsat och USA ligger istället 9 % efter Sverige. Donald Trump och hans konspirationsteorier pekas ut som boven i dramat och oron för nya mutationer stiger nu i USA.

Omvärlden såg med avund på när USA fick igång sina vaccineringen med väldig fart. 1 mars hade redan 15 % av amerikanerna fått sin första dos medan Sverige bara hade kommit en tredjedel så långt med 6 %. Så sent som i maj var USA fortfarande nummer 1 jämfört med Kanada, Sverige och EU:s folkrikaste land Tyskland då 44 % av amerikanerna fått dos 1.

Men idag är läget annorlunda. USA:s framgångsmarginal – mätt som försprånget mot Sverige avseende dos 1 per hela befolkningsstorleken enligt University of Oxford – har fallit från + 60 % till - 9 %. Inte bara Sverige har nu passerat USA utan även Kanada och Tyskland.

USA:s kollaps

University of Oxfords Our World in Data-statistik visar tydligt hur USA:s framgångsmarginal kollapsat. Här är antalet vaccinerade med dos 1 i % av hela befolkningen:

                      1 mars      1 apr     1 maj     23 juli

USA             15              30           44           56

Kanada        4               14           33           71

Sverige        6               13           27           61

Tyskland     5               12           28           60

USA-försprångsmarginal mot Sverige:

                    +60%      +57%     +39%      -9%

Statistiken visar andelen av hela befolkningen och inte 18-plussare. Om man mäter hur många av 18-plussarna som vaccinerats så ligger Sverige på 76 %.

ANALYS

Allt fler medier i USA pekar ut ingen mindre än Donald J. Trump som skyldig till USA:s misslyckande. Den förre presidenten var något av världsmästare på konspirationsteorier och lurendrejeri och pandemin var inget undantag. Dessutom stiger oron nu för att vaccinvägrarna ska orsaka nya mutationer.

Injicera alkogel

De flesta minns nog ännu när Trump spekulerade i huruvida man kunde injicera alkogel för att bota coronasjuka personer som vårdades på sjukhus. Efter att hundratals personer som druckit alkogel larmade sjukvården så fick läkare gå ut och varna i media för att Trumps spekulationer inte bara var felaktiga utan rent livsfarliga. Trump var också den enda presidenten som inte visade upp foto av sin vaccination. Medan Obama, Bush, Clinton och Carter filmades och fotograferades under sina vaccinationer så vaccinerade sig Trump i hemlighet och uttalade flera gånger att pandemin snart var över samtidigt som många tiotusentals amerikaner förlorade livet under valkampanjen.

Trumpanhängare vill inte

Statistik visar nu att det är Trumpanhängare som inte vill vaccinera sig. Mätningar av Angus Reid och PBS Marist visar att 84 % av Biden-väljarna i USA vaccinerats jämfört med bara 52 % av Trumpväljarna. I USA är det alltså hela 32 %-enheter fler demokrater som vaccinerar sig än republikaner.

Det kan jämföras med motsvarande siffror i Kanada där 16 %-enheter fler mitten-vänster-väljarna vaccinerats jämfört med Kanadas högerväljare. I Storbritannien är invånarna i valdistrikt där det Konservativa Partiet var starka i senaste valet 2019 till och med mer benägna att vaccinera sig än i valdistrikt där det gick sämre för de Konservativa.

Tror inte på pandemin

11 av de 12 delstater där vaccinationsvilja hos äldre amerikaner är som sämst är delstater som Trump vann och samtidigt motverkar Trumplojala politiker insatser för att öka vaccinationsviljan rapporterar The Atlantic.

Slutsatsen är enkel – Trumps konspirationsteorier och lögner har fått starkt fäste hos Trumpväljarna och nu skadar det dem själva och många som vägrat ta vaccinet har fått betala med sitt liv. Det finns artiklar i amerikansk press om hur en del som även smittat sina familjer till och med på dödsbädden vägrat tro på att pandemin ens existerar och än mindre på att vaccinet fungerar.

[yop_poll id="408"]

22 mars 2026

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 22

Kriget i Mellanöstern kan riskera att slå ut internet i Sverige.

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen


20mars26

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen