USA:s vaccineringstempo har kollapsat – Trump pekas ut som skyldig

2021 07 26

USA låg 60 % före Sverige med sin vaccinering och hyllades som föregångsland. Men nu har framgångsmarginalen kollapsat och USA ligger istället 9 % efter Sverige. Donald Trump och hans konspirationsteorier pekas ut som boven i dramat och oron för nya mutationer stiger nu i USA.

Omvärlden såg med avund på när USA fick igång sina vaccineringen med väldig fart. 1 mars hade redan 15 % av amerikanerna fått sin första dos medan Sverige bara hade kommit en tredjedel så långt med 6 %. Så sent som i maj var USA fortfarande nummer 1 jämfört med Kanada, Sverige och EU:s folkrikaste land Tyskland då 44 % av amerikanerna fått dos 1.

Men idag är läget annorlunda. USA:s framgångsmarginal – mätt som försprånget mot Sverige avseende dos 1 per hela befolkningsstorleken enligt University of Oxford – har fallit från + 60 % till - 9 %. Inte bara Sverige har nu passerat USA utan även Kanada och Tyskland.

USA:s kollaps

University of Oxfords Our World in Data-statistik visar tydligt hur USA:s framgångsmarginal kollapsat. Här är antalet vaccinerade med dos 1 i % av hela befolkningen:

                      1 mars      1 apr     1 maj     23 juli

USA             15              30           44           56

Kanada        4               14           33           71

Sverige        6               13           27           61

Tyskland     5               12           28           60

USA-försprångsmarginal mot Sverige:

                    +60%      +57%     +39%      -9%

Statistiken visar andelen av hela befolkningen och inte 18-plussare. Om man mäter hur många av 18-plussarna som vaccinerats så ligger Sverige på 76 %.

ANALYS

Allt fler medier i USA pekar ut ingen mindre än Donald J. Trump som skyldig till USA:s misslyckande. Den förre presidenten var något av världsmästare på konspirationsteorier och lurendrejeri och pandemin var inget undantag. Dessutom stiger oron nu för att vaccinvägrarna ska orsaka nya mutationer.

Injicera alkogel

De flesta minns nog ännu när Trump spekulerade i huruvida man kunde injicera alkogel för att bota coronasjuka personer som vårdades på sjukhus. Efter att hundratals personer som druckit alkogel larmade sjukvården så fick läkare gå ut och varna i media för att Trumps spekulationer inte bara var felaktiga utan rent livsfarliga. Trump var också den enda presidenten som inte visade upp foto av sin vaccination. Medan Obama, Bush, Clinton och Carter filmades och fotograferades under sina vaccinationer så vaccinerade sig Trump i hemlighet och uttalade flera gånger att pandemin snart var över samtidigt som många tiotusentals amerikaner förlorade livet under valkampanjen.

Trumpanhängare vill inte

Statistik visar nu att det är Trumpanhängare som inte vill vaccinera sig. Mätningar av Angus Reid och PBS Marist visar att 84 % av Biden-väljarna i USA vaccinerats jämfört med bara 52 % av Trumpväljarna. I USA är det alltså hela 32 %-enheter fler demokrater som vaccinerar sig än republikaner.

Det kan jämföras med motsvarande siffror i Kanada där 16 %-enheter fler mitten-vänster-väljarna vaccinerats jämfört med Kanadas högerväljare. I Storbritannien är invånarna i valdistrikt där det Konservativa Partiet var starka i senaste valet 2019 till och med mer benägna att vaccinera sig än i valdistrikt där det gick sämre för de Konservativa.

Tror inte på pandemin

11 av de 12 delstater där vaccinationsvilja hos äldre amerikaner är som sämst är delstater som Trump vann och samtidigt motverkar Trumplojala politiker insatser för att öka vaccinationsviljan rapporterar The Atlantic.

Slutsatsen är enkel – Trumps konspirationsteorier och lögner har fått starkt fäste hos Trumpväljarna och nu skadar det dem själva och många som vägrat ta vaccinet har fått betala med sitt liv. Det finns artiklar i amerikansk press om hur en del som även smittat sina familjer till och med på dödsbädden vägrat tro på att pandemin ens existerar och än mindre på att vaccinet fungerar.

[yop_poll id="408"]

24 januari 2026

Ny utbetalningsregel införs för många pensionärer

2026 01 25

Som pensionär finns möjligheten att välja hur mycket allmän pension man tar ut.

Det går också att göra ett uppehåll och pausa pensionsutbetalningarna.

– Du kan välja om du vill ta ut 25, 50, 75 eller 100 procent av din inkomstpension och premiepension varje månad. Du kan också välja att pausa ditt uttag, uppger Pensionsmyndigheten.

Men samma möjlighet har inte alltid funnits för tjänstepensionen.

Ny möjlighet

För omkring ett år sedan öppnades en möjlighet för många pensionärer att också pausa sin tjänstepension.

– Då kom Arbetsgivarverket och de fackliga organisationerna efter en lagändring överens om att införa möjligheten att göra uppehåll i utbetalningen av tjänstepensionen, uppger Statens tjänstepensionsverk, SPV.

Men den förändringen gällde inte tidigare statligt anställda som får sin pension från SPV.

Men det har nu ändrats, meddelar myndigheten.

– Sedan årsskiftet kan nu SPV:s kunder välja att göra uppehåll i sin utbetalning av tjänstepension från statlig anställning, framhåller SPV i ett uttalande.

– En förändring som gör tjänstepensionen mer flexibel och bland annat ger pensionärer som vill börja jobba igen bättre möjlighet att planera sin ekonomi.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Fakta om ansökan och de olika delarna

Ansökan är sedan slutet av 2025 öppen för den som önskar pausa sin pensionsutbetalning från SPV.

- Det går att göra uppehåll i både den förmånsbestämda delen som SPV hanterar och i de premiebestämda delarna som andra försäkringsgivare hanterar.

- För den förmånsbestämda delen gäller att uppehållet i utbetalningen måste vara minst en månad långt. I övrigt finns ingen tidsbegränsning.

- Det är också möjligt att göra flera uppehåll och ändra längden på en påbörjad paus.

- Ansökan om ett uppehåll ska göras minst en månad innan önskad start, antingen via Mina sidor på spv.se eller genom att skicka in en blankett.

- De premiebestämda delarna hanteras av Kåpan Tjänstepension och andra valbara pensionsbolag.

- Ansökan om uppehåll i någon av de här delarna sker hos respektive bolag.

Källa: Statens tjänstepensionsverk

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: M. Aurelius

Text: Reaktionen


24 januari 2026

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 25

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen