USA:s vaccineringstempo har kollapsat – Trump pekas ut som skyldig

2021 07 26

USA låg 60 % före Sverige med sin vaccinering och hyllades som föregångsland. Men nu har framgångsmarginalen kollapsat och USA ligger istället 9 % efter Sverige. Donald Trump och hans konspirationsteorier pekas ut som boven i dramat och oron för nya mutationer stiger nu i USA.

Omvärlden såg med avund på när USA fick igång sina vaccineringen med väldig fart. 1 mars hade redan 15 % av amerikanerna fått sin första dos medan Sverige bara hade kommit en tredjedel så långt med 6 %. Så sent som i maj var USA fortfarande nummer 1 jämfört med Kanada, Sverige och EU:s folkrikaste land Tyskland då 44 % av amerikanerna fått dos 1.

Men idag är läget annorlunda. USA:s framgångsmarginal – mätt som försprånget mot Sverige avseende dos 1 per hela befolkningsstorleken enligt University of Oxford – har fallit från + 60 % till - 9 %. Inte bara Sverige har nu passerat USA utan även Kanada och Tyskland.

USA:s kollaps

University of Oxfords Our World in Data-statistik visar tydligt hur USA:s framgångsmarginal kollapsat. Här är antalet vaccinerade med dos 1 i % av hela befolkningen:

                      1 mars      1 apr     1 maj     23 juli

USA             15              30           44           56

Kanada        4               14           33           71

Sverige        6               13           27           61

Tyskland     5               12           28           60

USA-försprångsmarginal mot Sverige:

                    +60%      +57%     +39%      -9%

Statistiken visar andelen av hela befolkningen och inte 18-plussare. Om man mäter hur många av 18-plussarna som vaccinerats så ligger Sverige på 76 %.

ANALYS

Allt fler medier i USA pekar ut ingen mindre än Donald J. Trump som skyldig till USA:s misslyckande. Den förre presidenten var något av världsmästare på konspirationsteorier och lurendrejeri och pandemin var inget undantag. Dessutom stiger oron nu för att vaccinvägrarna ska orsaka nya mutationer.

Injicera alkogel

De flesta minns nog ännu när Trump spekulerade i huruvida man kunde injicera alkogel för att bota coronasjuka personer som vårdades på sjukhus. Efter att hundratals personer som druckit alkogel larmade sjukvården så fick läkare gå ut och varna i media för att Trumps spekulationer inte bara var felaktiga utan rent livsfarliga. Trump var också den enda presidenten som inte visade upp foto av sin vaccination. Medan Obama, Bush, Clinton och Carter filmades och fotograferades under sina vaccinationer så vaccinerade sig Trump i hemlighet och uttalade flera gånger att pandemin snart var över samtidigt som många tiotusentals amerikaner förlorade livet under valkampanjen.

Trumpanhängare vill inte

Statistik visar nu att det är Trumpanhängare som inte vill vaccinera sig. Mätningar av Angus Reid och PBS Marist visar att 84 % av Biden-väljarna i USA vaccinerats jämfört med bara 52 % av Trumpväljarna. I USA är det alltså hela 32 %-enheter fler demokrater som vaccinerar sig än republikaner.

Det kan jämföras med motsvarande siffror i Kanada där 16 %-enheter fler mitten-vänster-väljarna vaccinerats jämfört med Kanadas högerväljare. I Storbritannien är invånarna i valdistrikt där det Konservativa Partiet var starka i senaste valet 2019 till och med mer benägna att vaccinera sig än i valdistrikt där det gick sämre för de Konservativa.

Tror inte på pandemin

11 av de 12 delstater där vaccinationsvilja hos äldre amerikaner är som sämst är delstater som Trump vann och samtidigt motverkar Trumplojala politiker insatser för att öka vaccinationsviljan rapporterar The Atlantic.

Slutsatsen är enkel – Trumps konspirationsteorier och lögner har fått starkt fäste hos Trumpväljarna och nu skadar det dem själva och många som vägrat ta vaccinet har fått betala med sitt liv. Det finns artiklar i amerikansk press om hur en del som även smittat sina familjer till och med på dödsbädden vägrat tro på att pandemin ens existerar och än mindre på att vaccinet fungerar.

[yop_poll id="408"]

29 jun 26

UPPMANING: Tanka inte bilen

2026 06 30

Svenska bilister uppmanas att inte tanka sina bilar.

Bränslepriserna har sänkts något efter helgen, men det lönar sig att vänta.

På onsdag väntas prissänkningen synas direkt vid pump.

Liten säkning

Under dagen justeras riktpriset på bemannade stationer ned med 10 öre per liter.

Det innebär att bensin 95 nu kostar 17,09 kronor per liter, medan diesel ligger på 18,79 kronor per liter.

Samtidigt rör sig oljepriset svagt uppåt.

Brentoljan handlas strax under 73 dollar per fat, vilket normalt hade pressat upp pumppriserna.

Ändå väljer drivmedelsbolagen att genomföra en mindre sänkning.

Vänta med att tanka

Trots dagens lilla prissänkning pekar mycket på att det inte är rätt tidpunkt att fylla tanken.

Om man kan bör man alltså avstå.

På onsdag träder regeringens tillfälliga skattesänkning på bensin och diesel i kraft.

– 1 juli sänker vi skatten på bensin och diesel så att prisets sänks med ytterligare 3 kronor vid pump till och med 30 november, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) för drygt en vecka sedan.

Enligt branschaktörer väntas det ge ett tydligt utslag direkt vid pump.

Om marknaden håller sig stabil väntas priserna sjunka med omkring tre kronor per liter.

– I det mycket osäkra omvärldsläget är det här en åtgärd för att motverka stigande drivmedelspriser vilket underlättar för alla som är beroende av bilen, sade Elisabeth Svantesson (M), tidigare i våras.

De senaste åtgärderna från regeringen väntas göra att Sverige snart har Europas näst lägsta bensinpris, uppger EFN.

Märkbar skillnad

Skillnaden väntas bli märkbar direkt för vanliga bilister.

För en tank på 30 liter motsvarar den kommande sänkningen en besparing på nästan 100 kronor jämfört med att tanka före förändringen.

Om prognoserna håller kan bensinpriset sjunka till omkring 14,20 kronor per liter och diesel till cirka 15,90 kronor per liter.

För många hushåll handlar det just nu om tajming.

Att tanka idag kan innebära att du betalar flera kronor mer per liter än vad som väntas inom bara några dagar.

Foto: Engin akyurt

Text: Redaktionen


30 juni 2026

Swedbank: Gränsen går vid 50 000 kronor för privatpersoner

2026 06 30

Pengar bidrar till minskad stress och oro och i förlängningen större lycka.

Men enbart upp till en viss gräns.

Och den gränsen går vid en lön på 50 000 kronor. Därefter tycks inte pengar göra människor särskilt lyckligare, enligt en rapport från Swedbank.

John Karsberg är forskare vid Handelshögskolans center för lycka och välmående och har tagit del av studien.

– Lycka är gemenskap, möjligheten att påverka sin egen situation, balans i livet och även framtidstro. Men ett visst mått av pengar kan ju vara en förutsättning för att driva välmående och lycka, säger han till Di.

Hälften missnöjda med lönen

Rapporten, som släpptes i vintras, har återaktualiserats efter att riksdagspartierna de senaste veckorna lagt extra mycket fokus på hushållsekonomi i valrörelsen. Under Almedalsveckan har exempelvis Moderaterna lovat att barnfamiljer ska få upp till 5 000 kronor mer i plånboken om Tidöpartierna får nytt förtroende. Vänsterpartiet har samtidigt lovat en “bebispeng” på 15 000 kronor till nyblivna föräldrar.

Enligt Swedbank är det bara hälften av undersökningens deltagare som är nöjda med sin inkomst. 

– Pengar är inte lycka, men ekonomi påverkar hur vi mår. En trygg ekonomisk bas minskar stress och oro, och ökar möjligheterna att bygga en trygg och självständig tillvaro. Hur vi använder de pengar vi har spelar också roll, säger Madelén Falkenhäll, ekonom för finansiell hälsa på Swedbank. 

LÄS MER: Mobilräkningen kan skjuta i höjden – går att undvika

Folk med låga inkomster väljer pengar

Storbanken visar att folk tenderar att välja pengar framför lycka i större utsträckning fram till en lön på 37 000 kronor. Därefter avtar trenden och bryts alltså ännu tydligare vid 50 000 kronor.

Det kan tolkas som att människor helst vill ha mer lycka, men att de medvetet eller omedvetet tänker att pengarna är vägen dit, eller att för lite pengar kan stå i vägen för lycka, säger Micael Dahlen, professor i Lycka på Center for Wellbeing, Welfare and Happiness vid Handelshögskolan i Stockholm. 

Handelshögskolan har dessutom frågat hur mycket folk skulle kunna tänka sig att betala varje månad för att bli ännu lyckligare, utifrån en tiogradig skala.

Omkring 3 000 kronor var det vanligaste svaret, enligt Di.

LÄS MER: Kritiskt läge inför hösten – tung smäll hotar hushållen

Foto D. Husted

Text: Redaktionen