USA:s vaccineringstempo har kollapsat – Trump pekas ut som skyldig

2021 07 26

USA låg 60 % före Sverige med sin vaccinering och hyllades som föregångsland. Men nu har framgångsmarginalen kollapsat och USA ligger istället 9 % efter Sverige. Donald Trump och hans konspirationsteorier pekas ut som boven i dramat och oron för nya mutationer stiger nu i USA.

Omvärlden såg med avund på när USA fick igång sina vaccineringen med väldig fart. 1 mars hade redan 15 % av amerikanerna fått sin första dos medan Sverige bara hade kommit en tredjedel så långt med 6 %. Så sent som i maj var USA fortfarande nummer 1 jämfört med Kanada, Sverige och EU:s folkrikaste land Tyskland då 44 % av amerikanerna fått dos 1.

Men idag är läget annorlunda. USA:s framgångsmarginal – mätt som försprånget mot Sverige avseende dos 1 per hela befolkningsstorleken enligt University of Oxford – har fallit från + 60 % till - 9 %. Inte bara Sverige har nu passerat USA utan även Kanada och Tyskland.

USA:s kollaps

University of Oxfords Our World in Data-statistik visar tydligt hur USA:s framgångsmarginal kollapsat. Här är antalet vaccinerade med dos 1 i % av hela befolkningen:

                      1 mars      1 apr     1 maj     23 juli

USA             15              30           44           56

Kanada        4               14           33           71

Sverige        6               13           27           61

Tyskland     5               12           28           60

USA-försprångsmarginal mot Sverige:

                    +60%      +57%     +39%      -9%

Statistiken visar andelen av hela befolkningen och inte 18-plussare. Om man mäter hur många av 18-plussarna som vaccinerats så ligger Sverige på 76 %.

ANALYS

Allt fler medier i USA pekar ut ingen mindre än Donald J. Trump som skyldig till USA:s misslyckande. Den förre presidenten var något av världsmästare på konspirationsteorier och lurendrejeri och pandemin var inget undantag. Dessutom stiger oron nu för att vaccinvägrarna ska orsaka nya mutationer.

Injicera alkogel

De flesta minns nog ännu när Trump spekulerade i huruvida man kunde injicera alkogel för att bota coronasjuka personer som vårdades på sjukhus. Efter att hundratals personer som druckit alkogel larmade sjukvården så fick läkare gå ut och varna i media för att Trumps spekulationer inte bara var felaktiga utan rent livsfarliga. Trump var också den enda presidenten som inte visade upp foto av sin vaccination. Medan Obama, Bush, Clinton och Carter filmades och fotograferades under sina vaccinationer så vaccinerade sig Trump i hemlighet och uttalade flera gånger att pandemin snart var över samtidigt som många tiotusentals amerikaner förlorade livet under valkampanjen.

Trumpanhängare vill inte

Statistik visar nu att det är Trumpanhängare som inte vill vaccinera sig. Mätningar av Angus Reid och PBS Marist visar att 84 % av Biden-väljarna i USA vaccinerats jämfört med bara 52 % av Trumpväljarna. I USA är det alltså hela 32 %-enheter fler demokrater som vaccinerar sig än republikaner.

Det kan jämföras med motsvarande siffror i Kanada där 16 %-enheter fler mitten-vänster-väljarna vaccinerats jämfört med Kanadas högerväljare. I Storbritannien är invånarna i valdistrikt där det Konservativa Partiet var starka i senaste valet 2019 till och med mer benägna att vaccinera sig än i valdistrikt där det gick sämre för de Konservativa.

Tror inte på pandemin

11 av de 12 delstater där vaccinationsvilja hos äldre amerikaner är som sämst är delstater som Trump vann och samtidigt motverkar Trumplojala politiker insatser för att öka vaccinationsviljan rapporterar The Atlantic.

Slutsatsen är enkel – Trumps konspirationsteorier och lögner har fått starkt fäste hos Trumpväljarna och nu skadar det dem själva och många som vägrat ta vaccinet har fått betala med sitt liv. Det finns artiklar i amerikansk press om hur en del som även smittat sina familjer till och med på dödsbädden vägrat tro på att pandemin ens existerar och än mindre på att vaccinet fungerar.

[yop_poll id="408"]

Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen