JUST NU: Utbrytarrepubliken skyller attack på Ukraina

2022 04 27

Transnistrien inrikesministerium hävdar att explosionerna i området var ett resultat av anfall från ukrainskt territorium, rapporterar AFP.

Påstår att skott avlossats

Myndigheterna hävdar att skott avlossades mot byn Cobasna som inrymmer ett ryskt ammunitionslager efter att drönare från Ukraina flugit över området under natten.

– I går kväll noterades flera drönare på himlen över byn Cobasna. Drönarna kom mot Transnistrien från Ukrainas territorium, skriver regionen inrikesministerium på sin hemsida, enligt AFP.  

De tillägger att skott sedan avlossades från den ukrainska sidan.

20 000 ton ammunition

Cobasna ligger cirka två kilometer från den ukrainska gränsen.

Det ryska ammunitionslagret i byn rymmer ett lager av 20 000 ton ammunition som förvarats där sedan sovjettiden.

Ryska soldater bevakar lagret. Enligt Transnistriens inrikesministerier är ammunitionslagret det största i Europa.  

Ökad oro

Uttalandet från myndigheterna i utbrytarregionen kommer kort efter att det har rapporterats om en serie explosioner i regionen som har kallats för ”terrorattacker”, vilket har ökat rädslan för att kriget i Ukraina ska sprida sig västerut.

Enligt Ukraina ligger ryska specialstyrkor bakom måndagen och tisdagens attacker i Transnistrien.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har anklagat Ryssland för att försöka dra in Moldavien i kriget.

Rysk falsk flagg-operation

Tidigare under dagen hävdade den amerikanska tankesmedjan  Institute for the Study of War (ISW) att den ryska armén troligtvis iscensätter attacker i Transnistrien för att skapa panik.

Det kan vara ett sätt för Ryssland att legitimera ett övertagande av regionen som har ett viktigt strategiskt läge nära Ukrainas västra gräns.

Cirka 1 500 soldater är redan permanent placerade i regionen och Transnistrien får i dag både militärt och ekonomiskt bistånd från Ryssland.

Foto: K. Grigorean

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen