JUST NU: Utesluter inte militärt våld

2022 05 06

– Vi utesluter inte militärt våld eller väpnat våld.

Det säger Försvarsmaktens insatschef Michael Claesson till DN.

Han konstaterar att Sverige inte kan utesluta att det finns en fara för väpnade attacker från Ryssland.

Vill vara tydlig

– Det är ingenting som vi utesluter och vi konstaterar att den tröskel som normalt sett funnits från Ryssland, och i allmänhet varit ganska låg genom historien, för att använda militärt våld är om möjligt ännu lägre nu. Det tycker jag att man ska vara tydlig och ärlig med att konstatera, säger Michael Claesson till tidningen.

Han framhäver att den bästa åtgärden för att förbereda sig inför ett sådant scenario är att hålla sig välinformerad, och att på olika sätt vara medveten om ”hela utfallsrummet".

Utfallsrummet

Insatschefen varnar även för mer ”vardagliga operationer” från rysk sida.

– Som påverkansoperationer: inspel i informationsmiljön med målet att påverka svenskars uppfattningar i allt från Nato till kriget i Ukraina. Att skapa ett narrativ så man försöker vinna över så många som möjligt, både folk i allmänhet och beslutsfattare, säger han till DN.

Säpo varnar

Tidigare i veckan varnade Säkerhetspolisen (Säpo) för ryska påverkansförsök i samband med diskussionerna om ett eventuellt svenskt Nato-medlemskap.

– Ryssland kan i nuläget anse sig ha ett begränsat tidsfönster för att påverka Sveriges ställningstagande i Natofrågan. Hur en sådan rysk påverkan skulle se ut är svårt att förutse men det skulle kunna ske på många olika arenor samtidigt för att påverka media, opinion och beslutsfattare, säger säkerhetspolischef Charlotte von Essen i ett pressmeddelande.

Intensifierat arbetet

Säpo framhäver att de arbetar kontinuerligt för att identifiera hot mot Sverige.

– Säkerhetspolisen har intensifierat arbetet för att minska handlingsutrymmet för främmande makt och stärka motståndskraften hos skyddsvärd verksamhet. Vi genomför kontinuerligt åtgärder för att skydda Sverige och har en omfattande samverkan med andra, även internationellt, säger Charlotte von Essen.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad.

Kopplas till smuggling

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart.

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till.

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser.

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen