JUST NU: Utesluter inte militärt våld

2022 05 06

– Vi utesluter inte militärt våld eller väpnat våld.

Det säger Försvarsmaktens insatschef Michael Claesson till DN.

Han konstaterar att Sverige inte kan utesluta att det finns en fara för väpnade attacker från Ryssland.

Vill vara tydlig

– Det är ingenting som vi utesluter och vi konstaterar att den tröskel som normalt sett funnits från Ryssland, och i allmänhet varit ganska låg genom historien, för att använda militärt våld är om möjligt ännu lägre nu. Det tycker jag att man ska vara tydlig och ärlig med att konstatera, säger Michael Claesson till tidningen.

Han framhäver att den bästa åtgärden för att förbereda sig inför ett sådant scenario är att hålla sig välinformerad, och att på olika sätt vara medveten om ”hela utfallsrummet".

Utfallsrummet

Insatschefen varnar även för mer ”vardagliga operationer” från rysk sida.

– Som påverkansoperationer: inspel i informationsmiljön med målet att påverka svenskars uppfattningar i allt från Nato till kriget i Ukraina. Att skapa ett narrativ så man försöker vinna över så många som möjligt, både folk i allmänhet och beslutsfattare, säger han till DN.

Säpo varnar

Tidigare i veckan varnade Säkerhetspolisen (Säpo) för ryska påverkansförsök i samband med diskussionerna om ett eventuellt svenskt Nato-medlemskap.

– Ryssland kan i nuläget anse sig ha ett begränsat tidsfönster för att påverka Sveriges ställningstagande i Natofrågan. Hur en sådan rysk påverkan skulle se ut är svårt att förutse men det skulle kunna ske på många olika arenor samtidigt för att påverka media, opinion och beslutsfattare, säger säkerhetspolischef Charlotte von Essen i ett pressmeddelande.

Intensifierat arbetet

Säpo framhäver att de arbetar kontinuerligt för att identifiera hot mot Sverige.

– Säkerhetspolisen har intensifierat arbetet för att minska handlingsutrymmet för främmande makt och stärka motståndskraften hos skyddsvärd verksamhet. Vi genomför kontinuerligt åtgärder för att skydda Sverige och har en omfattande samverkan med andra, även internationellt, säger Charlotte von Essen.

Foto: Försvarsmakten 

Text: Redaktionen


2 februari 2026

UPPGIFTER: Ryssland desperat – går ihop med tidigare fienden

2026 02 02

Ryssland har stora utmaningar på den egna arbetsmarknaden.

Mängder av män i arbetsför ålder har skickats till fronten i Ukraina, där de ryska styrkorna har lidit stora förluster.

För att täcka upp förlusterna har soldater importerats från andra länder.

Men också arbetskraft har importerats från flera olika delar av världen.

– Nyligen har de ryska myndigheterna satsat på migranter från Indien. 2025 utfärdades över 56 000 arbetstillstånd till medborgare i Indien vilket är ett rekordantal, uppger oberoende The Moscow Times.

– Vice premiärminister Denis Manturov har meddelat att han är beredd att ta emot ett obegränsat antal migranter från Indien för att kompensera för den akuta bristen på arbetskraft.

Vänder sig till tidigare fienden

Nu kommer uppgifter om att Ryssland är på väg att sluta ett avtal med sina tidigare fienden, talibanregimen i Afghanistan.

– Ryssland förhandlar med Afghanistan för att locka arbetsmigranter från landet, säger Islamiska emiratets ambassadör i Ryssland, Gul Hassan, till den ryska statliga nyhetsbyrån Tass, rapporterar tidningen.

– Det finns skäl att förvänta sig positiva resultat. Afghanistan är redo att erbjuda ung, kvalificerad och professionell arbetskraft.

LÄS MER: Stora explosioner i Ryssland

Utökar flygtrafiken

Förra året tog Ryssland bort de styrande talibanerna i Afghanistan från sin lista över terroristorganisationer.

Som en del i det kommande avtalet kommer också flygtrafiken utökas mellan länderna.

– Vi talar om lanseringen av direktflyg med Kam Air mellan Kabul och Moskva, uppger tidningen.

Satsar på fler länder

Det ryska styret kommer också fortsättningsvis arbeta för att attrahera mer arbetskraft från andra länder.

– Regeringen satsar på att importera mer arbetskraft från Kina, Malaysia, Bangladesh och flera afrikanska länder, uppger tidningen.

– Fram till nyligen ansågs Afghanistan inte som en möjlig samarbetspartner i detta sammanhang.

LÄS MER: Trump rasar mot skämt – ”Patetisk förlorare”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen