Utesluter inte stor ekonomisk förändring i Sverige

2025 04 14

Det hävdar statsminister Ulf Kristerssons tidigare statssekreterare PM Nilsson.

PM Nilsson, som i dag är vd på den högerliberala tankesmedjan Timbro, tror att Sverige står inför en kris där USA kommer att sätta stenhård press på Sverige och hota med bland annat tullar och uteblivna säkerhetsgarantier.

Enligt Nilsson kommer USA kräva att Sveriges hjälper till att pressa ner dollarn, vilket kommer att leda till förhandlingar där Sverige i slutändan ställs inför ett svårt val.

– Antingen vika sig helt platt eller att blixtsnabbt knyta sig till euroområdet, har PM Nilsson sagt till Expressen.

Statsministern utesluter inte byte 

Nu svarar statsminister Ulf Kristersson (M). I en kommentar till samma tidning framhåller Kristersson att det ”aldrig varit uteslutet” att byta kronan mot euron.

– Vi har en pågående diskussion om euron, och det är jättebra. Ta den diskussionen på allvar, säger statsministern.

Kristersson betonar att regeringen inte driver frågan just nu. Han hänvisar till att Sverige hade en folkomröstning om ett införande av euron 2003, som landade i ett nej. 

– Jag uppfattar inte just nu att det finns en bred folklig uppslutning kring att Sverige ska byta valuta, vilket jag tror att de flesta skulle tycka vara en nödvändig förutsättning för att göra ett byte, säger statsministern, men tillägger samtidigt att det är bra att det förs en "seriös diskussion" om euron i Sverige. 

 SD och L oense  

Regeringspartiet Liberalerna vill inför euron i Sverige.

– Det allra viktigaste skälet till att införa euron är att Sverige måste välja väg. Valet står mellan att vara utelämnad till ryska, kinesiska och amerikanska presidenters välvilja och nycker, eller att bli en fullvärdig del av den europeiska familjen. Den kontinent som mest av alla i världen står upp för demokrati, frihandel och fred, framhåller partiet på sin hemsida.

Sverigedemokraterna, som stödjer regeringen, är dock kritiska.

–  Vi skulle tvingas att bära andra länders statsskulder och mindre goda ekonomier om vi införde Euron i Sverige, har Sverigedemokraternas riksdagsledamot Linda Lindberg sagt till TV4.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen