Utesluter inte stor ekonomisk förändring i Sverige

2025 04 14

Det hävdar statsminister Ulf Kristerssons tidigare statssekreterare PM Nilsson.

PM Nilsson, som i dag är vd på den högerliberala tankesmedjan Timbro, tror att Sverige står inför en kris där USA kommer att sätta stenhård press på Sverige och hota med bland annat tullar och uteblivna säkerhetsgarantier.

Enligt Nilsson kommer USA kräva att Sveriges hjälper till att pressa ner dollarn, vilket kommer att leda till förhandlingar där Sverige i slutändan ställs inför ett svårt val.

– Antingen vika sig helt platt eller att blixtsnabbt knyta sig till euroområdet, har PM Nilsson sagt till Expressen.

Statsministern utesluter inte byte 

Nu svarar statsminister Ulf Kristersson (M). I en kommentar till samma tidning framhåller Kristersson att det ”aldrig varit uteslutet” att byta kronan mot euron.

– Vi har en pågående diskussion om euron, och det är jättebra. Ta den diskussionen på allvar, säger statsministern.

Kristersson betonar att regeringen inte driver frågan just nu. Han hänvisar till att Sverige hade en folkomröstning om ett införande av euron 2003, som landade i ett nej. 

– Jag uppfattar inte just nu att det finns en bred folklig uppslutning kring att Sverige ska byta valuta, vilket jag tror att de flesta skulle tycka vara en nödvändig förutsättning för att göra ett byte, säger statsministern, men tillägger samtidigt att det är bra att det förs en "seriös diskussion" om euron i Sverige. 

 SD och L oense  

Regeringspartiet Liberalerna vill inför euron i Sverige.

– Det allra viktigaste skälet till att införa euron är att Sverige måste välja väg. Valet står mellan att vara utelämnad till ryska, kinesiska och amerikanska presidenters välvilja och nycker, eller att bli en fullvärdig del av den europeiska familjen. Den kontinent som mest av alla i världen står upp för demokrati, frihandel och fred, framhåller partiet på sin hemsida.

Sverigedemokraterna, som stödjer regeringen, är dock kritiska.

–  Vi skulle tvingas att bära andra länders statsskulder och mindre goda ekonomier om vi införde Euron i Sverige, har Sverigedemokraternas riksdagsledamot Linda Lindberg sagt till TV4.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

Nästan dubbel avgift för pensionärer

2026 05 21

Många svenskar sparar i fonder.

Men generellt betalar äldre svenskar nästan dubbelt så höga avgifter som yngre personer, enligt färska siffror från Finansinspektionen.

– Billiga indexfonder har fått större genomslag under senare år. Yngre sparare använder oftare digitala plattformar där sådana produkter är vanliga, säger Finansinspektionens konsumentskyddsekonom Moa Langemark, i ett uttalande.

Nästa dubbelt

Bland personer mellan 35 och 44 år sparar omkring hälften i passiva fonder, exempelvis indexfonder.

Men bland de som är över 64 år är det endast 20 procent som väljer den typen av fonder.

I genomsnitt betalar den yngre gruppen 0,6 procent i avgift för aktiefonderna. För den äldre gruppen är motsvarande siffra 1,1 procent, enligt Finansinspektionen.

– Äldre sparare kan samtidigt ha äldre innehav som inte har bytts ut i samma takt, till exempel för att innehaven ligger på en fonddepå och att en försäljning sannolikt innebär att spararna behöver betala en kapitalskatt, säger Moa Langemark.

Stora skillnader

Skillnaderna mellan de passiva globalfonderna och de aktivt förvaltade fonderna är stor.

Medianavgiften för de passiva är 0,35 procent. Motsvarande avgift för de aktivt förvaltade är 1,25 procent.

– Den som har sparat länge kan ha mycket att vinna på att se över sina fondavgifter. Även små skillnader i avgift kan få stor betydelse för avkastningen när sparandet växer under många år, säger Moa Langemark.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Så sparar de olika åldersgrupperna

Andelen som sparar i passiva fonder:

- 18–24 år: cirka 30 procent

- 25–34 år: cirka 45 procent

- 35–44 år: cirka 50 procent

- 45–54 år: cirka 35 procent

- 55–64 år: cirka 30 procent

- 64+ år: cirka 20 procent

I genomsnitt betalar de olika åldersgrupperna följande avgift för valda fonder:

- 18–24 år: 0,9 procent

- 25–34 år: 0,65 procent

- 35–44 år: 0,6 procent

- 45–54 år: 0,8 procent

- 55–64 år: 0,95 procent

- 64+ år: 1,1 procent

Källa: Finansinspektionen

LÄS MER: Viktigt meddelande till alla som får elstödet

Foto: Andrea Piacquadio

Text: Redaktionen