Utfärdar varning till svenska banker

2023 11 10

Storbankerna varnas nu angående fastighetssektorn.

Under det senaste året har Riksbanken höjt styrräntan aggressivt för att försöka slå tillbaka mot inflationen som varit mycket hög.

I samband med räntehöjningarna har såväl företag som hushåll fått det kämpigt.

Nu varnar Riksbanken de svenska bankerna för fastighetssektorn, som de menar kan få det ännu tuffare framöver.

Det rapporterar Svenska Dagbladet.

Bör agera

Bankerna uppmanas att agera genom att bland annat hålla igen med aktieutdelningar och aktieåterköp, och på andra sätt förbereda sig på en förvärrad fastighetssektor.

De högt belånade fastighetsbolagen kan få det allt svårare framöver och bankerna rekommenderas värna om sina buffertar.

Samtidigt uppmanas fastighetsbolagen vidta åtgärder som att sälja fastigheter, pausa utdelningar och minska investeringar för att klara av krisen.

“Ska ha god marginal”

Riksbanken framhåller att bankerna i dagsläget klarar av problem i fastighetssektorn, men att högre räntor under längre tid kan ställa till med stora problem.

– Det finns anledning, menar vi, att bankerna ska ha mycket god marginal till kapitalkraven, säger riksbankschef Erik Thedéen till SvD.

Det menas att räntehöjningarna ännu inte fått full effekt, vilket kan slå hårt mot hushåll och företag, och i synnerhet fastighetsbolag framöver.

Har varnat

Även Finansinspektionen har varnat för riskerna i fastighetssektorn.

– Vi har i flera år varnat för stora risker och höga skulder i fastighetssektorn. Flera fastighetsbolag har börjat agera för att minska skulderna genom att sänka eller ställa in aktieutdelningar. Det är viktigt, men vi ser att mer krävs för att få ned fastighetsföretagens skulder till hållbara nivåer, säger Daniel Barr vid Fi.

Ställer krav

Finansinspektionen ställer krav på bankerna för att säkerställa att de klarar av oväntade förluster, exempelvis gällande exponeringen mot fastighetssektorn.

– Men varken bankerna eller vi kan luta oss tillbaka. Vårt jobb är att vara oroliga. Ingen visste att det skulle uppstå en pandemi eller ett krig i Europa. Det som hänt visar att reglerna behöver ta höjd även för mindre sannolika händelser, fortsätter Barr.

Foto: J. Hanno resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Jätteökning mellan Sverige och USA

2026 06 17

Sveriges export till USA har minskat efter president Trumps kraftiga tullhöjningar.

Förra året minskade exporten med 9,2 procent, rapporterar analysföretaget Dun & Bradstreet.

Samtidigt noteras en kraftig ökning mellan Sverige och USA inom ett annat område.

Den svenska importen från USA ökade med hela 20,3 procent.

Den uppseendeväckande ökningen kopplas också till Donald Trumps handelstullar.

– Vi ser i datan att många bolag agerade proaktivt genom att tidigarelägga sina inköp från USA och bygga upp lager innan tullar och osäkerhet slog igenom, säger Theodora Papadimitropoulou, expert på globala leveranskedjor, Dun & Bradstreet.

Papadimitropoulou bedömer att det rör sig om en tillfällig ökning.

– Efter den initiala uppgången minskade importandelen från USA, vilket tyder på att företag successivt började se sig om efter alternativa leverantörer, säger hon.

Andra marknader

Samtidigt som Sveriges export till USA minskar ökar den till andra länder. Bland annat noteras uppgångar till Danmark (2,3 procent) och Polen (5,2 procent).

Sveriges totala export ökade med 0,8 procent under fjolåret, trots nedgången på den amerikanska marknaden.

– Det här är en tydlig omfördelning av handeln. Exporten till USA minskade, samtidigt som exporten till andra marknader ökade – vilket tyder på att svenska företag i viss utsträckning behöll sina volymer men lyckades styra om sin försäljning, kommenterar Theodora Papadimitropoulou.

– Europa blev ett naturligt alternativ när osäkerheten ökade, men det innebär också att fler företag nu konkurrera på samma marknader, vilket på sikt kan pressa marginalerna.

ANDRA LÄSER: Viktig uppmaning till bilister – gäller nu på torsdag

Ädelmetaller och flygdelar

Under 2025 ökade den svenska exporten av produkter med ett högt ekonomiskt värde – så kallade högvärdiga varor.

Exempelvis ökade exporten av ädelmetaller och flygkomponenter med 49,7 respektive 38,5 procent.

Samtidigt minskade exporten av många cykliska industrivaror som är beroende av det allmänna ekonomiska läget. Nedgångar noteras bland annat för fordon (−10,3 procent) och mineralbränslen (−15,6 procent).

– Svenska företag befann sig i ett dubbelt läge. De var fortsatt beroende av amerikanska insatsvaror, särskilt inom avancerad teknik, samtidigt som de minskade sin försäljning till USA. Det visar hur svårt det är att snabbt ersätta vissa leverantörskedjor, säger Theodora Papadimitropoulou.

– Samtidigt ser vi att bolag justerar både vad de säljer och var de säljer det – mot mer högvärdiga produkter och mer stabila marknader. De företag som lyckas framåt är de som klarar att både minska sin risk och behålla sin flexibilitet.

LÄS OCKSÅ: Nytt krav för körkort – ska testas på elbilar

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022.

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026.

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen