Utgift för pensionärer väntas höjas kraftigt nästa år

2024 12 10

Regeringen väntas höja gränserna i det så kallade högkostnadsskyddet nästa år.

Det kommer i så fall innebära dyrare läkemedel och vård för många.

Och höjningen riskerar att slå särskilt mot landets äldre, varnar PRO, pensionärernas riksorganisation.

– Det är sorgligt. Usch, det är inte bra. Har man jättedålig pension då blir det ju svettigt, säger Anna-Lena Jungstedt som är ordförande för PRO i Torshälla, till P4 Sörmland.

Så mycket dyrare kan det bli

Med dagens regelverk får man rabatt på läkemedel när summan överstigit 1 425 kronor. Efter 2 850 kronor är alla avgifter kostnadsfria.

Det nya förslaget innebär att “golvet” höjs till 2 000 kronor och avgifterna blir gratis först när summan kommit upp i 3 800 kronor.

Förslaget har tagits fram av Socialdepartementet och förväntas börja gälla 1 juli nästa år. Det motiveras med ökade kostnader på läkemedel för staten.

PRO är mycket kritiska till förslaget och menar att prisökningen kan drabba äldres hälsa.

– Frågan är hur de tänker. Om de har råd att hämta ut sina läkemedel, säger Anna-Lena Ljungstedt.

"Hållbarare finansiering"

Enligt regeringen och Socialdepartementet skulle en höjning av högkostnadsskyddet kunna förbättra möjligheterna till “en hållbar finansiering av läkemedelskostnaderna”.

Förslaget innehåller även höjning av det första trappsteget så att patienten betalar 75 procent i stället för 50 procent av kostnaden i det intervallet.

– Sammantaget beräknas avgifterna som den enskilde som mest kan behöva betala öka med 900 kronor under en tolvmånadersperiod, skriver Socialdepartementet i ett PM.

Ökat 20 procent

De senaste två åren har statens kostnader för läkemedel ökat med 20 procent, enligt SVT Nyheter.

Regeringen har hittills inte lämnat något klart besked i frågan.

– Jag kan inte säga nu hur det blir, men vi vet att det är ungefär en halv miljard mer som behöver in till statsbudgeten nästa år. Jag ser att vi har ett brett parlamentariskt stöd för att göra detta, har sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) sagt till Ekot tidigare.

Foto: I. Samkov

Text: Redaktionen

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 01

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år.

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år.

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

– Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

– Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Sverige kan tvingas avskaffa skatt – kan vara olaglig

2026 06 01

En omtalad skatt i Sverige har blivit ett EU-ärende.

Den svenska bankskatten har tidigare fått grönt ljus av EU-kommissionen.

Nu kan skatten prövas på nytt.

EU-domstolens generaladvokat vill nämligen att kommissionen ser över möjligheten till att tvinga Sverige att avskaffa skatten, rapporterar EFN.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) är inget fan av bankskatten. Men han avfärdar ett scenario där Sverige agerar i förtid och drar tillbaka den innan EU fattat sitt beslut.

– Vi har försökt hantera problemen med bankskatten, dels genom en lättnad som kommer Kommuninvest till dels för att deras verksamhet inte ska slås sönder, och sen genom att vi har en utredning som analyserar den här bankskatten. Den ska rapportera i januari nästa år och den ser vi fram emot att ta del av, säger Niklas Wykman till EFN.

S vill se skatt mot "övervinster"

Enligt finansmarknadsministern är bankskatt “mycket dåligt” och påverkar bland annat hushållens bolånekostnader negativt.

Socialdemokraterna är av en annan uppfattning och har gått till val på att införa just en särskild skatt för bankerna. Det handlar om en tillfällig skatt mot “övervinster”.

– Den tillfälliga skatten skulle gälla ett halvår till att börja med. Sen beror det på utvecklingen om man kan fortsätta med den, har partiets ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg sagt till Aftonbladet.

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

6,7 miljarder årligen

Hans Lindberg, vd för Svenska Bankföreningen, uppger att skatten inbringar drygt 6,7 miljarder kronor varje år. Han uppmanar även regeringen att slopa den.

– Nu befinner man sig i en process där skatten sannolikt förklaras olaglig. Då bör man från regeringens sida överväga att avskaffa skatten så snabbt som möjligt. Det vore ett klokt drag, säger Hans Lindberg till EFN.

LÄS MER: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen