Utgift för pensionärer väntas höjas kraftigt nästa år

2024 12 10

Regeringen väntas höja gränserna i det så kallade högkostnadsskyddet nästa år.

Det kommer i så fall innebära dyrare läkemedel och vård för många.

Och höjningen riskerar att slå särskilt mot landets äldre, varnar PRO, pensionärernas riksorganisation.

– Det är sorgligt. Usch, det är inte bra. Har man jättedålig pension då blir det ju svettigt, säger Anna-Lena Jungstedt som är ordförande för PRO i Torshälla, till P4 Sörmland.

Så mycket dyrare kan det bli

Med dagens regelverk får man rabatt på läkemedel när summan överstigit 1 425 kronor. Efter 2 850 kronor är alla avgifter kostnadsfria.

Det nya förslaget innebär att “golvet” höjs till 2 000 kronor och avgifterna blir gratis först när summan kommit upp i 3 800 kronor.

Förslaget har tagits fram av Socialdepartementet och förväntas börja gälla 1 juli nästa år. Det motiveras med ökade kostnader på läkemedel för staten.

PRO är mycket kritiska till förslaget och menar att prisökningen kan drabba äldres hälsa.

– Frågan är hur de tänker. Om de har råd att hämta ut sina läkemedel, säger Anna-Lena Ljungstedt.

"Hållbarare finansiering"

Enligt regeringen och Socialdepartementet skulle en höjning av högkostnadsskyddet kunna förbättra möjligheterna till “en hållbar finansiering av läkemedelskostnaderna”.

Förslaget innehåller även höjning av det första trappsteget så att patienten betalar 75 procent i stället för 50 procent av kostnaden i det intervallet.

– Sammantaget beräknas avgifterna som den enskilde som mest kan behöva betala öka med 900 kronor under en tolvmånadersperiod, skriver Socialdepartementet i ett PM.

Ökat 20 procent

De senaste två åren har statens kostnader för läkemedel ökat med 20 procent, enligt SVT Nyheter.

Regeringen har hittills inte lämnat något klart besked i frågan.

– Jag kan inte säga nu hur det blir, men vi vet att det är ungefär en halv miljard mer som behöver in till statsbudgeten nästa år. Jag ser att vi har ett brett parlamentariskt stöd för att göra detta, har sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) sagt till Ekot tidigare.

Foto: I. Samkov

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen