Utmanar Bank-id – har över en miljon användare

2024 02 13

Bank-id är ett varumärke inom e-legitimation.

Det ägs av flera stora banker gemensamt, och tillhandahåller den e-legitimeringstjänst som används av de allra flesta svenskar.

Men den nya uppstickaren Freja har nu på allvar börjat utmana Bank-id:s dominans.

”Passerat en miljon”

Freja erbjuder e-legitimation, precis som Bank-id.

På senare tid har allt fler användare upptäckt tjänsten och börjat använda den som ett alternativ till vanligt Bank-id.

– Vi är en utmanare till bankernas e-legitimation sedan flera år och har nyligen passerat en miljon användare, säger Johan Henriksson, vd på Freja, till SvD.

”Accelererar mot lönsamhet”

Bank-id fick sitt stora genomslag 2011, när mobilt Bank-id lanserades.

Mängden transaktioner med Bank-id har ökat från 1 miljard transaktioner 2015, till 7.1 miljarder i fjol.

Användningen förväntas fortsätta öka, och därmed finns också möjligheten att göra stora vinster.

Utmanaren Freja ser sin chans att erövra marknaden.

– I början är intäkterna små, och man ser följaktligen inte stor påverkan på resultatet. I takt med att våra prenumerationsintäkter ökat, så ser man väldigt tydligt hur vi accelererar mot lönsamhet, säger Johan Henriksson.

Statlig e-legitimation på väg

Bank-id:s dominanta ställning har av kritiker framhållits som ett stort problem, av flera skäl.

Bristen på konkurrens gör vår digitala infrastruktur sårbar samt skapar ett digitalt utanförskap för vissa grupper, menar många.

Därför har också möjligheten att införa en statlig e-legitimation diskuterats och utretts på senare år.

Sverige är ett av få länder i EU som inte har en e-legitimation som når upp till högsta tillitsnivå.

Regeringens utredare har föreslagit att en statlig e-legitimation i form av ett plastkort införs från 2026, skriver Dagens Samhälle.

Foto: Bank-id

Text: Redaktionen

JUST NU: Svenska veteraner till angrepp – ”Låt inte SD hindra oss”

2025 07 15

Fyra svenska utlandsveteraner riktar en vädjan till Sveriges regering.

Samtidigt går de till angrepp mot regeringens stödparti, SD.

Kritiserar SD

I en debattartikel i DN går utlandsveteranerna Anders Brännström, Björn Blanck, Ulf Henricsson och Bengt Sandström, med erfarenheter från bland annat Afghanistan, ut och vädjar till regeringen om att ta sitt ansvar.

De menar att Sverige nu måste agera för att hjälpa ett 50-tal lokalanställda afghaner som jobbade för Sverige i samband med den svenska insatsen i Afghanistan.

Frågan har aktualiserats bland annat av mordet på en före detta vaktchef vid ett svenskt provinskontor i Afghanistan.

Lokalanställda som jobbat för Sverige står nu inför en allvarlig hotbild från talibanerna. Veteranerna kräver att Sverige hjälper dem – och slutar att lyssna på SD:s invändningar.

– Nu är det vår tur att ställa upp för ett 50-tal personer när de behöver oss. Att låta SD:s nitiska hållning i migrationsdebatten stå i vägen vore ett säkerhetspolitiskt misstag, menar de fyra utlandsveteranerna i debattartikeln.

”Inte ens Trumpadministrationen…”

De länder som hade flest soldater i Afghanistan, som USA, Kanada, Storbritannien och Tyskland, arbetar aktivt för att skydda tidigare lokalanställda afghaner.

Det gör däremot inte Sverige, skriver debattörerna i tidningen.

– Inte ens Trumpadministrationen, med sin restriktiva hållning till invandring av afghaner, har avslutat sitt så kallade Special immigration visa program som är särskilt framtaget för att ge skydd åt afghaner med koppling till amerikanernas insatser i Afghanistan, enligt debattörerna.

Utlandsveteranerna vill att de tidigare lokalanställda afghanerna ska inkluderas i Sveriges kvot inom kvotflyktingprogrammet.

Ett sådant förslag finns från regeringen, men enligt uppgifter ska SD ha motsatt sig förslaget.

Utlandsveteranerna menar att Sverige begår ett stort misstag.

– Skulle Sverige inte slutföra insatsen i Afghanistan genom att ge skydd till de sista kollegorna är det inte bara att betrakta som ett svek, det är ett säkerhetspolitiskt misstag, menar debattörerna.

SD sätter stopp

Det är alltså SD som blockerar hjälp till afghaner som tidigare har arbetat för Sverige, enligt källor till TV4.

Matheus Enholm (SD), vice ordförande i försvarsutskottet, uppger att Sverige tidigare har erbjudit evakueringar samt att det av praktiska och juridiska skäl är ”svårt för Sverige att agera på motsvarande sätt” idag.

Frågan har också debatterats i riksdagen i april.

– Det här är ju en grupp som faktiskt förtjänar att komma till Sverige, men har man som Miljöpartiet drivit en politik för att ge afghaner en amnesti trots att de fått avslag när det kommit till Sverige – då blir det så att det inte finns utrymme att ta hit fler, sade riksdagsledamoten Nima Gholam Ali Pour (SD) i debatten, enligt kanalen.

Arkivfoto: Nato resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Nakenvideo på Spotify chockar användare

2025 07 15

Användare reagerar på innehåll på Spotify som uppfattas som stötande.

Det handlar om en video där en nästan naken kvinna står med bakdelen mot kameran.

Nu riktas hård kritik mot Spotify – bland annat för att barn kan exponeras för innehållet.

Blev chockad

Spotify-användaren Patricia Svensson berättar att hon blev chockad när videon dök upp i appen under rubriken ”Upptäck något nytt”, rapporterar TV4.

Det rör sig om en musikvideo där en kvinna som endast är iklädd trosor står med rumpan vänd mot kameran.

Patricia Svensson blockerade artisten, men videon fortsatte ändå att komma upp bland rekommendationerna.

– Min första tanke var att det var riktigt äckligt bara, det hör inte hemma på en musikapp, jag tycker inte det är passande där, säger hon till kanalen.

Olämpligt för barn

Patricia Svensson menar att innehållet är olämpligt bland annat för att barn riskerar att ofrivilligt exponeras för det.

– Det stör mig bara för att om min som vill lyssna på musik ikväll kan jag inte visa han det. Han kan inte gå in på appen själv för då kommer han ju se det, säger Patricia Svensson till kanalen.

När hon försökte kontakta Spotifys kundtjänst kom hon inte fram.

Spotify meddelar dock att de tar saken på allvar och undersöker problemet.

Problem för Spotify

Spotify har även tidigare fått kritik för innehåll som uppfattas som olämpligt.

Det har bland annat handlat om sexuellt explicita videor, podcastinnehåll och erotiskt ljudinnehåll, vilket Yahoo Tech rapporterade tidigare i år. Problemet har vuxit efter att Spotify började tillåta videor i appen.

2023 avslöjades det dessutom att kvinnor som säljer sexuella tjänster marknadsför sig på Spotify genom fejkade podcasts, rapporterade DI.

Spotify försöker motverka spridning av den typen av innehåll genom tydliga regler, men har ändå haft svårt att sätta stopp för det.

LÄS OCKSÅ: Polisen går ut med Facebook-varning – ”Kontot töms”

Foto: Thibault Penin

Text: Redaktionen