Utrikesministrar anklagar varandra på konferens – Lavrov rasar

2025 04 13

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och hans ukrainska motsvarighet Andrii Sybiha riktar hårda anklagelser mot varandra på en toppkonferens.

Både Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och Ukrainas motsvarighet Andrii Sybiha deltog i en toppkonferens i Turkiet på lördagen.

Där riktade de hårda anklagelser mot varandra.

Båda anser att motparten har brutit mot avtal som har ingåtts med hjälp av USA.

Lavrov rasar

Ryssland och Ukraina har ingått avtal om att pausa attacker mot energiinfrastruktur, men båda länderna har vid flera tillfällen anklagat varandra för att bryta avtalet.

På lördagen riktade ländernas utrikesministrar anklagelser mot varandra på konferensen Antalya Diplomacy Forum, där både Lavrov och Sybiha närvarade, rapporterar AP.

De båda ministrarna medverkade vid separata event på konferensen, och anklagade varandra för att bryta mot avtalet.

– Ukrainarna har attackerat oss från allra första början, varje dag som gått, kanske med två eller tre undantag, säger Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov.

Lavrov utlovade också en lista över Ukrainas attacker under de senaste tre veckorna, som han ska skicka till USA, Turkiet och internationella organ.

Samtidigt uppger en annan person från det ryska utrikesministeriet att Ryssland har delat underrättelseinformation med USA för att ”bevisa” att Ukraina har brutit mot avtalet, rapporterar nyhetsbyrån.

Men Ukrainas utrikesminister Andrii Sybiha slog tillbaka mot Lavrovs anklagelser – på plats på konferensen i Turkiet.

”Tydligt vem som vill ha fred”

Andrii Sybiha sade på konferensen att Ryssland bland annat har avfyrat ”70 robotar, över 2 200 drönare och över 6 000 guidade flygbomber mot Ukraina, mestadels mot civila”, enligt nyhetsbyrån.

– Detta visar tydligt för världen vem som vill ha fred och vem som vill ha krig, säger Andrii Sybiha.

Bråket om avtalet började i princip direkt efter att båda parter hade gått med på det. De hade bland annat olika syn på när avtalet trädde i kraft, och började sedan omedelbart anklaga varandra för att bryta mot det.

Ukraina har även sagt sig vilja gå med på USA:s förslag om en bred vapenvila, men Ryssland har vägrat gå med på det.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

19nov25

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste tillåtas samarbeta militärt med andra länder.  

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas 

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera saker av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

-  Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner 

- Ukraina ska förbli neutralt 

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan 

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen