JUST NU: Utvisar diplomater – så svarar Ryssland

2022 04 05

Frankrike och Tyskland har valt att utvisa sammanlagt 75 ryska diplomater efter att massakern i Butja offentliggjorts för omvärlden.

Nu svarar Ryssland på ländernas agerande.

Ryska hotet

– Om det här fortsätter är det lägligt, som jag skrivit tidigare, att bomma igen alla västländska ambassader. Det blir billigare för alla. Och sen slutar det med att vi bara kollar på varandra genom vapensikten, skriver Dmitrij Medvedev, tidigare president i Ryssland och vice ordförande i landets säkerhetsråd, på Telegram enligt Reuters.

Medvedev tillägger:

– Vem har de straffat? Sig själva, främst.

Sverige står still

Samtidigt har Sverige inte agerat i frågan. Ett trettiotal ryska diplomater är kvar i landet. Utrikesminister Ann Linde (S) gav inget besked när hon fick frågan i måndagskvällens Aktuellt.

– Vi tittar också på den möjligheten. Men vi behöver också vara kvar på vår ambassad i Moskva. Det är också viktigt. Vi försöker stötta de frivilligorganisationer som fortfarande kan jobba i landet och som har kontakter med oppositionen, sa hon.

Hård kritik

Det uteblivna agerandet från regeringen har stött på hård kritik.

– Nu har också Frankrike och Tyskland utvisat säkerhetsagenter från de ryska ambassaderna i Paris och Berlin. En rad andra länder har redan gjort det. Snart är Sverige det enda landet i EU som inte gjort någonting alls. Jag har mycket svårt att förstå varför vi tvekar, skriver före detta statsministern Carl Bildt (M) på Twitter.

En tredjedel är spioner

Enligt uppgifter från svenska Säkerhetspolisen (Säpo) är en tredjedel av de ryska diplomater som jobbar i Sverige i själva verket spioner och jobbar under diplomatisk täckmantel.

– Vi har påtalat under lång tid att hotet från främmande makt är bredare och mer komplext än innan. Ett verktyg som man använder sig av är underrättelseinhämtning genom att till exempel försöka värva agenter. Så det här är ett hot, precis som vi har påtalat tidigare, sa Säpos chef Charlotte von Essen till SvD i början av mars.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “Zelenskyj kommer att säga ja”

2025 11 22

USA tror att Ukraina kommer att säga ja till det nya fredsförslaget.

En ny plan med 28 punkter har ställts fram av Trump-administrationen för att försöka få slut på kriget i Ukraina.

I Europa har reaktionerna på planen varit stora, då den kräver omfattande ukrainska eftergifter.

Men Zelenskyj kan ändå vara på väg att säga ja, menar amerikanska tjänstemän.

“Kommer säga ja”

Trump-administrationen anser att tidpunkten är inne för att pressa Ukraina till ett fredsavtal.

Detta då president Volodymyr Zelenskyj är "särskilt svag på hemmaplan" och plågas av en korruptionsskandal som utgör det mest direkta hotet mot hans ledarskap sedan Ryssland invaderade 2022, rapporterar Politico.

– Ukrainarna kommer att behöva acceptera avtalet med tanke på svagheten i Zelenskyjs nuvarande position, säger en tjänsteman i Vita huset.

“Ska gå med”

Tjänstemannen fortsätter.

– Det antyddes starkt för ukrainarna att USA förväntar sig att de ska gå med på ett fredsavtal. Eventuella ändringar kommer att beslutas av presidenten själv.

Läs mer: Rykten exploderar – USA:s sändebud raderar inlägg omedelbart

Mindre än en vecka

USA:s president Donald Trump har gett Ukraina mindre än en vecka på sig att acceptera hans plan, uppger CNN.

Den 28-punktsplan som Trump har lagt fram sätter press på Kyiv att avträda territorium, begränsa storleken på sin militär och lova att inte gå med i Nato i utbyte mot ett slut på kriget, vilket är krav som Kreml länge har haft.

“Måste gilla det”

På fredagen höll Zelenskyj ett tal till nationen där han sade att Ukraina står mellan att förlora sin värdighet och att förlora sin främsta partner – USA.

– Han kommer att bli tvungen att gilla det. Och om han inte gillar det, då får de väl bara fortsätta strida, antar jag, säger Donald Trump om saken.

Läs mer: Krym under attack – rysk militärhelikopter utslagen

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Miljonsatsar på ny svensk tv-kanal

2025 11 22

En ny tv-kanal ska utmana SVT.

Public service-kanaler som SVT väcker ibland hård kritik för sin journalistik, inte minst från högerhåll.

Nu meddelar en politisk profil att han storsatsar på en ny kanal som ska utmana public service.

Satsar på ny kanal

Högerdebattören och youtubern Henrik Jönsson storsatsar på en ny kanal, rapporterar Expressen.

Kanalen heter ”100 procent” och ska bli en alternativ tv-kanal med opinionsbildning och underhållning ur ett högerperspektiv.

Fem investerare har gått in med ”många miljoner” i satsningen, uppger Henrik Jönsson.

Man har en stor studio i närheten av SVT och har investerat i robotkameror, modulär inredning och egen redaktion bestående av cirka tio personer.

Även om kanalen är partipolitiskt oberoende kommer den att stödja högersidan i valet 2026.

– Jag kan inte tala för alla här men jag personligen tycker att det vore betydligt mindre dåligt om högern kunde sitta kvar vid regeringsmakten än att vi får en dystopisk rödgrön regering igen, säger Henrik Jönsson till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Har tiotusentals ägare - bolag kan försvinna från börsen

Framstående profiler

En rad framstående högerprofiler uppges ha knutits till projektet. Bland dessa finns Moderaternas tidigare riksdagsledamot Hanif Bali, som ska leda en gameshow.

Komikern Viktor Klemming har också anslutet sig och ska leda ett fredagsprogram. Även Jan Emanuel och komikern Aron Flam kopplas till projektet.

Istället för betalvägg ska kanalen ha en ”frivillig public service”-avgift på 1 249 kronor.

Henrik Jönsson menar att kanalen kan utmana SVT, trots en betydligt lägre budget.

– Vår output här kommer inte att gå att skilja från någonting som de gör på public service förutom att vi opererar på en fraktion av deras budget. För att vi är entreprenörer och kan få varje krona att räcka längre, säger Henrik Jönsson till tidningen.

Kanalen har premiär på måndag med en intervju med ministern Anna Tenje (M).

Hård kritik mot public service

Henrik Jönsson har ofta riktat hård kritik mot traditionella medier, särskilt mot SVT, där han själv blivit utfrågad i programmet ”30 minuter”.

Jönsson menar att partiskhet bland journalister i skattefinansierade medier hotar trovärdigheten.

Han var bland annat kritisk när journalister från bland annat SVT skrev under ett upprop rörande kriget mellan Hamas och Israel.

– Omdömeslösheten hos de public service-journalister som signerat uppropet är inte heller ett enstaka misstag, utan ett återkommande fenomen, skrev Henrik Jönsson i en debattartikel i GP tidigare i år.

Opinionsbildande journalistik är bra, men om man samtidigt aspirerar på neutralitet blir det fel, menar han.

LÄS OCKSÅ: "Aktiverar beredskapsplan" - tung konkurs i Sverige

Foto: Glenn Carstens-Peters

Text: Redaktionen