V avslöjar sina krav för att godkänna S-C-MP-budgeten

2021 08 17

Vänsterpartiet kan tänka sig att rösta ja till Regeringen Löfvens budget i höst – men bara om S-C-MP godtar en rad skarpa V-krav på ökad trygghet och nya jobb.

Det meddelar Vänsterpartiet nu ikväll.

– Den regering som ska lägga fram en budgetproposition har ännu inte genom förhandlingar med andra partier säkerställt att den har möjlighet att gå igenom. Ett av partierna som släppte fram den sittande regeringen har valt att som krav för sitt stöd belägga statsministern med förbud att förhandla med Vänsterpartiet, framhåller Vänsterns partiledare Nooshi Dadgostar (V) och partiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson i DN ikväll.

Första och sista gången

Därför väljer V att istället gå ut med sina budgetkrav i kväll.

– Vi inser att förhandla via medier är en märklig och dålig ordning. Vi tror inget gott kommer ur detta. Vi hade gärna sett normala förhandlingar mellan de partier som släppt fram statsministern. Vi utgår samtidigt ifrån att detta är första och sista gången en svensk statsminister kommer acceptera en sådan ordning, säger de.

V redo att frångå praxis

Vänstern presenterar fyra olika krav för att kunna öppna för att i höst frångå praxis – vilket är att endast rösta på sin egen budget – och istället rösta ja till en S-MP-C-budget.

– Vi vill därför erbjuda en öppning för att acceptera regeringens budget efter att vår egen fallit i omröstningen. Uppfylls dessa krav ser vi att det finns en möjlighet, om än inte ett löfte, att stödja budgeten. Vi kommer även om dessa krav skulle uppfyllas att göra en helhetsbedömning och avgöra vid omröstningen senare i höst om utfallet är sådant att vi kan motivera beslutet för våra väljare och svenska folket, betonar de båda V-topparna.

Fyra olika budgetkrav

Här är V:s krav:

◾1: Alla skattesänkningar i budgeten ska motsvaras av minst lika stora skattehöjningar – för att stoppa urholkningen av Sveriges välfärd.

◾2: Förstärkningar till välfärden i kommuner och landsting.

◾3: Minskade klyftor genom att budgeten ska ge mer omfördelning. Detta skall ska genom att antal reformer för ökad trygghet för a-kassan och sjukförsäkringssystemet. En av reformerna är att karensavdraget i sjukförsäkringen avskaffas permanent.

◾4: Klimatinvesteringar som skapar jobb inom svensk industri. 

Blir helhetsbedömning

V planerar att presentera sina fyra krav, varav krav 3 innehåller flera specifika reformer, på sin hemsida i morgon fredag.

Dessa utgör förutsättningen för att vi ska öppna för att rösta för regeringens budget. Vårt beslut kommer sedan också att baseras på hur helheten ser ut, framhåller Nooshi Dadgostar (V) och Ulla Andersson (V) på DN Debatt där alla krav presenteras i sin helhet. V kommer som vanligt även att lägga en egen budget.

Av praktiska skäl har V:s besked komprimerats ovan och för att se deras besked i sin helhet med exakt ordföljd med mera hänvisas till DN Debatt.

ANALYS

Efter att Liberalerna lämnat Januarisamarbetet står S-C-MP ensamma vilket innebär är utgångsläget för budgetomröstningen ser ut så här:

🔵 🟣 🟡 154 röster för M-KD-SD som väntas rösta på samma budget

🔴 🟢 🟢 147 röster för S-C-MP som därmed är i underläget

Slutsatsen är att S-C-MP- måste har stöd av V för att kunna få igenom sin budget. Och det gäller oavsett om L stödjer M-KD-SD eller lägger ned sina röster.

Vissa punkter har större chans

Centern väntas helt bortse från V:s krav utåt sett men i praktiken är det ett plus för Centern om regeringen inte faller.

Min bedömning är att punkt 4 inte är några som helst problem för S-MP-C att möta och även punkt 2 kan tänkas gå vägen. Det är inte omöjligt att punkt 1 kan mötas med hjälp av skatter på konsumtion som är dåligt för klimatet. Punkt 3 är en betydande utmaning och den punkten är även aningen oklar från V:s sida ikväll men precisering väntas i morgon. V:s besked att man slutligen kommer att bedöma genom en helhetsbedömning talar för att V kan goda S-C-MP-budgeten även om inte alla detaljer av V-kraven ingår. Men det kan bli en rysare som avgörs med målfoto i sista stund.

Sammantaget är det en icke obetydlig sannolikhet för att regeringen faller – igen – redan om några veckor.

Foto: Vänsterpartiet, FB, resp. Ninni Andersson, Regeringskansliet

[yop_poll id="473"]

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


24 juli 2026

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt. 

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik 

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen