V avslöjar sina krav för att godkänna S-C-MP-budgeten

2021 08 17

Vänsterpartiet kan tänka sig att rösta ja till Regeringen Löfvens budget i höst – men bara om S-C-MP godtar en rad skarpa V-krav på ökad trygghet och nya jobb.

Det meddelar Vänsterpartiet nu ikväll.

– Den regering som ska lägga fram en budgetproposition har ännu inte genom förhandlingar med andra partier säkerställt att den har möjlighet att gå igenom. Ett av partierna som släppte fram den sittande regeringen har valt att som krav för sitt stöd belägga statsministern med förbud att förhandla med Vänsterpartiet, framhåller Vänsterns partiledare Nooshi Dadgostar (V) och partiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson i DN ikväll.

Första och sista gången

Därför väljer V att istället gå ut med sina budgetkrav i kväll.

– Vi inser att förhandla via medier är en märklig och dålig ordning. Vi tror inget gott kommer ur detta. Vi hade gärna sett normala förhandlingar mellan de partier som släppt fram statsministern. Vi utgår samtidigt ifrån att detta är första och sista gången en svensk statsminister kommer acceptera en sådan ordning, säger de.

V redo att frångå praxis

Vänstern presenterar fyra olika krav för att kunna öppna för att i höst frångå praxis – vilket är att endast rösta på sin egen budget – och istället rösta ja till en S-MP-C-budget.

– Vi vill därför erbjuda en öppning för att acceptera regeringens budget efter att vår egen fallit i omröstningen. Uppfylls dessa krav ser vi att det finns en möjlighet, om än inte ett löfte, att stödja budgeten. Vi kommer även om dessa krav skulle uppfyllas att göra en helhetsbedömning och avgöra vid omröstningen senare i höst om utfallet är sådant att vi kan motivera beslutet för våra väljare och svenska folket, betonar de båda V-topparna.

Fyra olika budgetkrav

Här är V:s krav:

◾1: Alla skattesänkningar i budgeten ska motsvaras av minst lika stora skattehöjningar – för att stoppa urholkningen av Sveriges välfärd.

◾2: Förstärkningar till välfärden i kommuner och landsting.

◾3: Minskade klyftor genom att budgeten ska ge mer omfördelning. Detta skall ska genom att antal reformer för ökad trygghet för a-kassan och sjukförsäkringssystemet. En av reformerna är att karensavdraget i sjukförsäkringen avskaffas permanent.

◾4: Klimatinvesteringar som skapar jobb inom svensk industri. 

Blir helhetsbedömning

V planerar att presentera sina fyra krav, varav krav 3 innehåller flera specifika reformer, på sin hemsida i morgon fredag.

Dessa utgör förutsättningen för att vi ska öppna för att rösta för regeringens budget. Vårt beslut kommer sedan också att baseras på hur helheten ser ut, framhåller Nooshi Dadgostar (V) och Ulla Andersson (V) på DN Debatt där alla krav presenteras i sin helhet. V kommer som vanligt även att lägga en egen budget.

Av praktiska skäl har V:s besked komprimerats ovan och för att se deras besked i sin helhet med exakt ordföljd med mera hänvisas till DN Debatt.

ANALYS

Efter att Liberalerna lämnat Januarisamarbetet står S-C-MP ensamma vilket innebär är utgångsläget för budgetomröstningen ser ut så här:

🔵 🟣 🟡 154 röster för M-KD-SD som väntas rösta på samma budget

🔴 🟢 🟢 147 röster för S-C-MP som därmed är i underläget

Slutsatsen är att S-C-MP- måste har stöd av V för att kunna få igenom sin budget. Och det gäller oavsett om L stödjer M-KD-SD eller lägger ned sina röster.

Vissa punkter har större chans

Centern väntas helt bortse från V:s krav utåt sett men i praktiken är det ett plus för Centern om regeringen inte faller.

Min bedömning är att punkt 4 inte är några som helst problem för S-MP-C att möta och även punkt 2 kan tänkas gå vägen. Det är inte omöjligt att punkt 1 kan mötas med hjälp av skatter på konsumtion som är dåligt för klimatet. Punkt 3 är en betydande utmaning och den punkten är även aningen oklar från V:s sida ikväll men precisering väntas i morgon. V:s besked att man slutligen kommer att bedöma genom en helhetsbedömning talar för att V kan goda S-C-MP-budgeten även om inte alla detaljer av V-kraven ingår. Men det kan bli en rysare som avgörs med målfoto i sista stund.

Sammantaget är det en icke obetydlig sannolikhet för att regeringen faller – igen – redan om några veckor.

Foto: Vänsterpartiet, FB, resp. Ninni Andersson, Regeringskansliet

[yop_poll id="473"]

16 november 2025

JUST NU: Putin nekar – “Vi ville bara hjälpa”

2025 12 04

Vladimir Putin nekar till att Ryssland annekterat Krym.

Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022.

Men redan år 2014 annekterade Ryssland Krym.

Nu nekar Vladimir Putin till att det har hänt – och säger att Ryssland bara ville hjälpa invånarna på halvön.

Putin nekar

Ryssland bröt mot internationell lag och skapade geopolitiska spänningar i och med annekteringen av Krym.

Något sådant vill inte Vladimir Putin påminnas om.

– Vi annekterade inte Krym. Jag vill vara tydlig med detta, hävdar den ryska ledaren.

– Vi kom helt enkelt för att bistå människor som inte ville se sina liv och framtider lämnas åt nåderna hos dem som iscensatte kuppen i Ukraina.

Fortsatt krig

Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina fortsätter utan tydligt slut i sikte – om än fredsförhandlingar pågår.

Intensiva strider pågår längs med frontlinjen i öst – samtidigt som Ukraina återkommande riktar drönaranfall mot militära mål och energiinfrastruktur på den rysk-ockuperade halvön.

Läs mer: Ukrainska barn kidnappade – skickas till annat land än Ryssland

Natos ord

För sex år sedan påminde Nato omvärlden om Rysslands olagliga annektering av Krym.

– Ryssland använde våld mot Ukraina för att illegalt annektera Krym, framhöll Nato då.

– Denna kränkning av Ukrainas suveränitet och territoriella integritet är ett allvarligt brott mot internationell lag och en stor utmaning för den euroatlantiska säkerheten. Vi fördömer starkt denna handling, som vi inte erkänner och inte kommer att erkänna.

Putins mål

Vladimir Putin har gjort tydligt att han inte har för avsikt att sluta kriga förrän hela Donbass är ryskt.

Samtidigt pågår amerikansk medling där intensivt arbete just nu pågår för att försöka hitta ett slut på kriget.

Än så länge har dock inga konkreta framsteg gjorts.

Läs mer: En av Rysslands största producenter under attack

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


4dec2025

Ny jättesatsning på elbilarna – gäller från 1 februari

2025 12 04

Regeringen fattar beslut om en ny satsning på elektrifieringen av den svenska bilflottan.

Beslutet, som presenterades under eftermiddagen, syftar till att påskynda utbyggnaden av infrastruktur för laddning av elbilar runt om i Sverige.

– Utbyggd laddinfrastruktur är helt avgörande för en fortsatt elektrifiering av fordonsflottan. Klimatklivet är ett av regeringens viktigaste stöd för att påskynda utbyggnaden av laddinfrastruktur i hela vårt avlånga land, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, i ett uttalande.

Ändrar stödet

Dagens beslut innebär att det ekonomiska stödet för utbyggnad av laddinfrastruktur breddas och innefattar fler, vilket kommer både personbilstrafiken och lätta lastbilar till dels.

Ändringen gäller från och med den 1 februari.

– Det handlar om att bredda det så kallade Ladda bilen-stödet till fler sökande och användarområden, framhåller regeringen.

– Ändringarna innebär bland annat att stora aktörer som fastighetsbolag ska kunna söka stödet. Det blir också möjligt att söka stödet för laddinfrastruktur vid gästparkeringar, som vid hotell och campingar.

LÄS OCKSÅ: Kraftigt ras på bilmarknaden

”Största satsningarna någonsin”

Stödet för utbyggnad av elbilsladdstationer är en del av stödet Klimatklivet och administreras av Naturvårdsverket.

Bostadsrättsföreningar, företag och andra organisationer kan söka stödet för att bygga laddstationer vid bostäder och arbetsplatser.

Under 2024 beviljades stöd till runt 43 000 laddplatser och en total summa på omkring en halv miljard kronor.

– Under den här mandatperioden gör vi de största satsningarna någonsin. Nu breddar vi stödet så fler stora aktörer får incitament att installera den laddinfrastruktur som omställningen kräver, säger Romina Pourmokhtari.  

Gör ytterligare satsningar

Samtidigt som regeringen breddar stödet till utbyggnaden av laddinfrastrukturen så görs också ytterligare satsningar på Klimatklivet.

– I budgetpropositionen för 2026 föreslås anslaget att öka med 1,5 miljarder kronor till totalt cirka 4,5 miljarder kronor, uppger regeringen.

LÄS OCKSÅ: EBBA BUSCH: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Elima Mwinyipembe Regeringskansliet resp K. Media

Text: Redaktionen