V avslöjar sina krav för att godkänna S-C-MP-budgeten

2021 08 17

Vänsterpartiet kan tänka sig att rösta ja till Regeringen Löfvens budget i höst – men bara om S-C-MP godtar en rad skarpa V-krav på ökad trygghet och nya jobb.

Det meddelar Vänsterpartiet nu ikväll.

– Den regering som ska lägga fram en budgetproposition har ännu inte genom förhandlingar med andra partier säkerställt att den har möjlighet att gå igenom. Ett av partierna som släppte fram den sittande regeringen har valt att som krav för sitt stöd belägga statsministern med förbud att förhandla med Vänsterpartiet, framhåller Vänsterns partiledare Nooshi Dadgostar (V) och partiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson i DN ikväll.

Första och sista gången

Därför väljer V att istället gå ut med sina budgetkrav i kväll.

– Vi inser att förhandla via medier är en märklig och dålig ordning. Vi tror inget gott kommer ur detta. Vi hade gärna sett normala förhandlingar mellan de partier som släppt fram statsministern. Vi utgår samtidigt ifrån att detta är första och sista gången en svensk statsminister kommer acceptera en sådan ordning, säger de.

V redo att frångå praxis

Vänstern presenterar fyra olika krav för att kunna öppna för att i höst frångå praxis – vilket är att endast rösta på sin egen budget – och istället rösta ja till en S-MP-C-budget.

– Vi vill därför erbjuda en öppning för att acceptera regeringens budget efter att vår egen fallit i omröstningen. Uppfylls dessa krav ser vi att det finns en möjlighet, om än inte ett löfte, att stödja budgeten. Vi kommer även om dessa krav skulle uppfyllas att göra en helhetsbedömning och avgöra vid omröstningen senare i höst om utfallet är sådant att vi kan motivera beslutet för våra väljare och svenska folket, betonar de båda V-topparna.

Fyra olika budgetkrav

Här är V:s krav:

◾1: Alla skattesänkningar i budgeten ska motsvaras av minst lika stora skattehöjningar – för att stoppa urholkningen av Sveriges välfärd.

◾2: Förstärkningar till välfärden i kommuner och landsting.

◾3: Minskade klyftor genom att budgeten ska ge mer omfördelning. Detta skall ska genom att antal reformer för ökad trygghet för a-kassan och sjukförsäkringssystemet. En av reformerna är att karensavdraget i sjukförsäkringen avskaffas permanent.

◾4: Klimatinvesteringar som skapar jobb inom svensk industri. 

Blir helhetsbedömning

V planerar att presentera sina fyra krav, varav krav 3 innehåller flera specifika reformer, på sin hemsida i morgon fredag.

– Dessa utgör förutsättningen för att vi ska öppna för att rösta för regeringens budget. Vårt beslut kommer sedan också att baseras på hur helheten ser ut, framhåller Nooshi Dadgostar (V) och Ulla Andersson (V) på DN Debatt där alla krav presenteras i sin helhet. V kommer som vanligt även att lägga en egen budget.

Av praktiska skäl har V:s besked komprimerats ovan och för att se deras besked i sin helhet med exakt ordföljd med mera hänvisas till DN Debatt.

ANALYS

Efter att Liberalerna lämnat Januarisamarbetet står S-C-MP ensamma vilket innebär är utgångsläget för budgetomröstningen ser ut så här:

🔵 🟣 🟡 154 röster för M-KD-SD som väntas rösta på samma budget

🔴 🟢 🟢 147 röster för S-C-MP som därmed är i underläget

Slutsatsen är att S-C-MP- måste har stöd av V för att kunna få igenom sin budget. Och det gäller oavsett om L stödjer M-KD-SD eller lägger ned sina röster.

Vissa punkter har större chans

Centern väntas helt bortse från V:s krav utåt sett men i praktiken är det ett plus för Centern om regeringen inte faller.

Min bedömning är att punkt 4 inte är några som helst problem för S-MP-C att möta och även punkt 2 kan tänkas gå vägen. Det är inte omöjligt att punkt 1 kan mötas med hjälp av skatter på konsumtion som är dåligt för klimatet. Punkt 3 är en betydande utmaning och den punkten är även aningen oklar från V:s sida ikväll men precisering väntas i morgon. V:s besked att man slutligen kommer att bedöma genom en helhetsbedömning talar för att V kan goda S-C-MP-budgeten även om inte alla detaljer av V-kraven ingår. Men det kan bli en rysare som avgörs med målfoto i sista stund.

Sammantaget är det en icke obetydlig sannolikhet för att regeringen faller – igen – redan om några veckor.

Foto: Vänsterpartiet, FB, resp. Ninni Andersson, Regeringskansliet

[yop_poll id="473"]

29 okt 26

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

  • Östersund: 19 oktober
  • Umeå: 27 oktober
  • Luleå: 29 oktober
  • Sundsvall: 5 november
  • Borås: 15 november
  • Göteborg: 30 november
  • Lund: 10 december
  • Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen


30 okt 2026

Regeringen Kristersson går ut i protest

2026 10 30

Sverige sätter ned foten gentemot EU.

På fredagen går regeringen Kristersson ut i protest. Ett brev med skarpa uppmaningar har idag levererats till EU-kommissionen.

I brevet vädjar regeringen om att se över viseringsreglerna för ryska idrottare. Protesten skickas inför att skid-VM ska hållas i Falun nästa år och efter att svenska skidförbundet krävt att ryska och belarusiska skidåkare stoppas från tävlingen.

– Inget har förändrats på marken. Ryssland bedriver fortsatt ett anfallskrig mot Ukraina. Att öppna upp för ryskt och belarusiskt deltagande i idrottsevenemang riskerar normalisera kriget. Idrotten ska inte bana väg tillbaka till internationell legitimitet för Ryssland, säger socialminister och idrottsminister Jakob Forssmed (KD).

"Det är stötande"

I det protestbrev Sverige lämnar över understryks att det “inte kan ske någon normalisering av ryskt och belarusiskt deltagande i internationell idrott så länge Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår och Belarus fortsatt medverkar till kriget”. 

Syftet med protesten är att snabbt få till nya regler som möjliggör att kunna neka idrottarna visum. Sverige vill också se gemensamma riktlinjer i EU  för en mer restriktiv tillämpning av ansökningarna utifrån dagens regelverk.

– Medan ukrainarna förbereder sig för ännu en vinter av krig och ryska attacker förbereder sig ryska och belarusiska idrottare för internationella tävlingar i Europa. Det är stötande. Kriget är inte över bara för att det är mästerskap, säger migrationsminister Johan Forssell (M).

Andra läser: Chocksiffra för V i ny mätning

Ska tala med Norden

I september tidigare i år fattade det Internationella skidförbundet, FIS, beslut om att öppna för ryska och belarusiska åkare under neutral flagg. Sedan dess har 42 skidåkare från de två länderna fått klartecken att delta i VM i Falun.

– Eftersom det är beslutat måste vi rätta oss efter det, men det är inget beslut vi tycker är bra, säger Svenska skidförbundets generalsekreterare Pernilla Bonde till SVT.

Johan Forssell har tidigare meddelat att han kommer att ta upp frågan med de nordiska regerignarna.

– Vi ska se om vi kan göra någonting tillsammans i Norden för att gå före och begränsa möjligheten. Vi ser ju hur antalet turistvisum har ökat de senaste åren, sade han till Expressen förra veckan.

Idag kom också beskedet att Ryssland välkomnas tillbaka till ishockey-VM från och med nästa år.

Andra läser: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen