V avslöjar sina krav för att godkänna S-C-MP-budgeten

2021 08 17

Vänsterpartiet kan tänka sig att rösta ja till Regeringen Löfvens budget i höst – men bara om S-C-MP godtar en rad skarpa V-krav på ökad trygghet och nya jobb.

Det meddelar Vänsterpartiet nu ikväll.

– Den regering som ska lägga fram en budgetproposition har ännu inte genom förhandlingar med andra partier säkerställt att den har möjlighet att gå igenom. Ett av partierna som släppte fram den sittande regeringen har valt att som krav för sitt stöd belägga statsministern med förbud att förhandla med Vänsterpartiet, framhåller Vänsterns partiledare Nooshi Dadgostar (V) och partiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson i DN ikväll.

Första och sista gången

Därför väljer V att istället gå ut med sina budgetkrav i kväll.

– Vi inser att förhandla via medier är en märklig och dålig ordning. Vi tror inget gott kommer ur detta. Vi hade gärna sett normala förhandlingar mellan de partier som släppt fram statsministern. Vi utgår samtidigt ifrån att detta är första och sista gången en svensk statsminister kommer acceptera en sådan ordning, säger de.

V redo att frångå praxis

Vänstern presenterar fyra olika krav för att kunna öppna för att i höst frångå praxis – vilket är att endast rösta på sin egen budget – och istället rösta ja till en S-MP-C-budget.

– Vi vill därför erbjuda en öppning för att acceptera regeringens budget efter att vår egen fallit i omröstningen. Uppfylls dessa krav ser vi att det finns en möjlighet, om än inte ett löfte, att stödja budgeten. Vi kommer även om dessa krav skulle uppfyllas att göra en helhetsbedömning och avgöra vid omröstningen senare i höst om utfallet är sådant att vi kan motivera beslutet för våra väljare och svenska folket, betonar de båda V-topparna.

Fyra olika budgetkrav

Här är V:s krav:

◾1: Alla skattesänkningar i budgeten ska motsvaras av minst lika stora skattehöjningar – för att stoppa urholkningen av Sveriges välfärd.

◾2: Förstärkningar till välfärden i kommuner och landsting.

◾3: Minskade klyftor genom att budgeten ska ge mer omfördelning. Detta skall ska genom att antal reformer för ökad trygghet för a-kassan och sjukförsäkringssystemet. En av reformerna är att karensavdraget i sjukförsäkringen avskaffas permanent.

◾4: Klimatinvesteringar som skapar jobb inom svensk industri. 

Blir helhetsbedömning

V planerar att presentera sina fyra krav, varav krav 3 innehåller flera specifika reformer, på sin hemsida i morgon fredag.

Dessa utgör förutsättningen för att vi ska öppna för att rösta för regeringens budget. Vårt beslut kommer sedan också att baseras på hur helheten ser ut, framhåller Nooshi Dadgostar (V) och Ulla Andersson (V) på DN Debatt där alla krav presenteras i sin helhet. V kommer som vanligt även att lägga en egen budget.

Av praktiska skäl har V:s besked komprimerats ovan och för att se deras besked i sin helhet med exakt ordföljd med mera hänvisas till DN Debatt.

ANALYS

Efter att Liberalerna lämnat Januarisamarbetet står S-C-MP ensamma vilket innebär är utgångsläget för budgetomröstningen ser ut så här:

🔵 🟣 🟡 154 röster för M-KD-SD som väntas rösta på samma budget

🔴 🟢 🟢 147 röster för S-C-MP som därmed är i underläget

Slutsatsen är att S-C-MP- måste har stöd av V för att kunna få igenom sin budget. Och det gäller oavsett om L stödjer M-KD-SD eller lägger ned sina röster.

Vissa punkter har större chans

Centern väntas helt bortse från V:s krav utåt sett men i praktiken är det ett plus för Centern om regeringen inte faller.

Min bedömning är att punkt 4 inte är några som helst problem för S-MP-C att möta och även punkt 2 kan tänkas gå vägen. Det är inte omöjligt att punkt 1 kan mötas med hjälp av skatter på konsumtion som är dåligt för klimatet. Punkt 3 är en betydande utmaning och den punkten är även aningen oklar från V:s sida ikväll men precisering väntas i morgon. V:s besked att man slutligen kommer att bedöma genom en helhetsbedömning talar för att V kan goda S-C-MP-budgeten även om inte alla detaljer av V-kraven ingår. Men det kan bli en rysare som avgörs med målfoto i sista stund.

Sammantaget är det en icke obetydlig sannolikhet för att regeringen faller – igen – redan om några veckor.

Foto: Vänsterpartiet, FB, resp. Ninni Andersson, Regeringskansliet

[yop_poll id="473"]

24 augusti 2026

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


23 augusti 2026

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen