V avslöjar sina krav för att godkänna S-C-MP-budgeten

2021 08 17

Vänsterpartiet kan tänka sig att rösta ja till Regeringen Löfvens budget i höst – men bara om S-C-MP godtar en rad skarpa V-krav på ökad trygghet och nya jobb.

Det meddelar Vänsterpartiet nu ikväll.

– Den regering som ska lägga fram en budgetproposition har ännu inte genom förhandlingar med andra partier säkerställt att den har möjlighet att gå igenom. Ett av partierna som släppte fram den sittande regeringen har valt att som krav för sitt stöd belägga statsministern med förbud att förhandla med Vänsterpartiet, framhåller Vänsterns partiledare Nooshi Dadgostar (V) och partiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson i DN ikväll.

Första och sista gången

Därför väljer V att istället gå ut med sina budgetkrav i kväll.

– Vi inser att förhandla via medier är en märklig och dålig ordning. Vi tror inget gott kommer ur detta. Vi hade gärna sett normala förhandlingar mellan de partier som släppt fram statsministern. Vi utgår samtidigt ifrån att detta är första och sista gången en svensk statsminister kommer acceptera en sådan ordning, säger de.

V redo att frångå praxis

Vänstern presenterar fyra olika krav för att kunna öppna för att i höst frångå praxis – vilket är att endast rösta på sin egen budget – och istället rösta ja till en S-MP-C-budget.

– Vi vill därför erbjuda en öppning för att acceptera regeringens budget efter att vår egen fallit i omröstningen. Uppfylls dessa krav ser vi att det finns en möjlighet, om än inte ett löfte, att stödja budgeten. Vi kommer även om dessa krav skulle uppfyllas att göra en helhetsbedömning och avgöra vid omröstningen senare i höst om utfallet är sådant att vi kan motivera beslutet för våra väljare och svenska folket, betonar de båda V-topparna.

Fyra olika budgetkrav

Här är V:s krav:

◾1: Alla skattesänkningar i budgeten ska motsvaras av minst lika stora skattehöjningar – för att stoppa urholkningen av Sveriges välfärd.

◾2: Förstärkningar till välfärden i kommuner och landsting.

◾3: Minskade klyftor genom att budgeten ska ge mer omfördelning. Detta skall ska genom att antal reformer för ökad trygghet för a-kassan och sjukförsäkringssystemet. En av reformerna är att karensavdraget i sjukförsäkringen avskaffas permanent.

◾4: Klimatinvesteringar som skapar jobb inom svensk industri. 

Blir helhetsbedömning

V planerar att presentera sina fyra krav, varav krav 3 innehåller flera specifika reformer, på sin hemsida i morgon fredag.

Dessa utgör förutsättningen för att vi ska öppna för att rösta för regeringens budget. Vårt beslut kommer sedan också att baseras på hur helheten ser ut, framhåller Nooshi Dadgostar (V) och Ulla Andersson (V) på DN Debatt där alla krav presenteras i sin helhet. V kommer som vanligt även att lägga en egen budget.

Av praktiska skäl har V:s besked komprimerats ovan och för att se deras besked i sin helhet med exakt ordföljd med mera hänvisas till DN Debatt.

ANALYS

Efter att Liberalerna lämnat Januarisamarbetet står S-C-MP ensamma vilket innebär är utgångsläget för budgetomröstningen ser ut så här:

🔵 🟣 🟡 154 röster för M-KD-SD som väntas rösta på samma budget

🔴 🟢 🟢 147 röster för S-C-MP som därmed är i underläget

Slutsatsen är att S-C-MP- måste har stöd av V för att kunna få igenom sin budget. Och det gäller oavsett om L stödjer M-KD-SD eller lägger ned sina röster.

Vissa punkter har större chans

Centern väntas helt bortse från V:s krav utåt sett men i praktiken är det ett plus för Centern om regeringen inte faller.

Min bedömning är att punkt 4 inte är några som helst problem för S-MP-C att möta och även punkt 2 kan tänkas gå vägen. Det är inte omöjligt att punkt 1 kan mötas med hjälp av skatter på konsumtion som är dåligt för klimatet. Punkt 3 är en betydande utmaning och den punkten är även aningen oklar från V:s sida ikväll men precisering väntas i morgon. V:s besked att man slutligen kommer att bedöma genom en helhetsbedömning talar för att V kan goda S-C-MP-budgeten även om inte alla detaljer av V-kraven ingår. Men det kan bli en rysare som avgörs med målfoto i sista stund.

Sammantaget är det en icke obetydlig sannolikhet för att regeringen faller – igen – redan om några veckor.

Foto: Vänsterpartiet, FB, resp. Ninni Andersson, Regeringskansliet

[yop_poll id="473"]

JUST NU: Enormt eldklot – Putins olja står i lågor

2025 11 14

Under natten till fredagen har Ryssland gått till massiv attack mot Ukraina. 

Hundratals drönare och flera missiler har skickats mot huvudstaden Kyiv.

En person har dött och minst 24 har skadats, enligt Kyiv Independent.

Men Ukraina har slagit tillbaka.

I natt har ukrainska drönarattacker riktats mot den ryska hamnstaden Novorossijsk i Krasnodar. En av de största oljeterminalerna i södra Ryssland har träffats och stått i lågor under natten.

Oberoende The Moscow Times beskriver attacken som “massiv” och på sociala medier sprids videoklipp som visar ett enormt eldklot som stiger mot himlen till följd av attacken.

– Detta är oljeterminalen i Novorssisjk efter attacken. Samtidigt attackerar Ryssland bostadshus och energiinfrastruktur, kommenterar Andrii Kovalenko, chef för Ukrainas centrum för motverkande av desinformation, på Telegram.

Mycket viktig byggnad

Novorossisjk beskrivs som ett viktigt nav för Rysslands logistik och energiinfrasturktur vid Svarta havet.

Oljeterminalen, som kallas för Sheskharis, byggdes 1964 och används för att ta emot, lagra och transportera olja och andra petroleumprodukter som ska exporteras.

Totalt ingår 30 oljetankar i komplexet som ägs av det statligt ägda företaget Transneft.

– Det hanterar en betydande del av Rysslands export av råolja från Uralbergen sjövägen, förklarar The Moscow Times.

LÄS MER: Putin desperat – vänder sig till Rysslands fattigaste

Ryssland: skjutit ned 66 drönare

Enligt ryska statliga nyhetsbyrån RIA Novosti har Rysslands luftförsvar skjutit ned totalt 66 drönare över Krasnodar kraj i natt.

Påståendet har inte kunnat bekräftas av västerländska medier.

Den ryska nyhetsbyrån uppger också att ett civilt fartyg i samma hamn träffades i samband med attacken, vilket ska ha skadat tre personer i besättningen.

LÄS MER: Sjukdom från första världskriget upptäckt i Ukraina

Foto: X

Text: Redaktionen


Nytt förslag: två grupper ska inte ingå i hets mot folkgrupp

2025 11 14

Sverigedemokraterna vill se över och begränsa lagen om hets mot folkgrupp.

Inför partiets landsdagar i november har en rad motioner lämnats in som föreslår att lagen, som funnits i Sverige sedan 1948, skrotas.

Några av argumenten som framförs är att fokus bör ligga på yttrandefriheten och att den nuvarande lagtexten är svårtolkad.

– Vi har haft två fall nyligen där personer blivit dömda för att de uttryckt att “dragqueens är äckligt”. Det är såklart ett märkligt sätt att kommunicera på, men bör det vara olagligt att yttra den sortens åsikter, då är mitt svar såklart nej, säger SD-ledamoten Leonid Yurkovskiy som är en alla som lämnat in en motion om saken, till SR.

Blev anmäld

Det är inte första gången som lagen om hets mot folkgrupp är föremål för diskussion. Frågan var het i samband med de omtalade koranbränningarna i Sverige då SD-profilen Richard Jomshof anmäldes för brottet.

Han hade då delat två islamkritiska teckningar på plattformen X. Utredningen lades sedan ned.

– Man måste kunna göra karikatyrer och dela karikatyrer även i frågor som är känsliga eller kanske till och med framför allt i frågor som är känsliga, för kan man inte göra det vill jag påstå att graden av demokrati minskar radikalt, sade Jomshof till Aftonbladet efter att han delgivits misstanke.

LÄS OCKSÅ: Tog godis med händerna i butik – så mycket tvingas han betala

Partistyrelsen: undanta två grupper

Idag omfattar hets mot folkgrupp följande skyddade grupper: ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, könsöverskridande identitet eller uttryck, trosbekännelse (religion) samt sexuell läggning.

SD:s partistyrelse har svarat på kraven med att hets mot personer i de två sistnämnda grupperna inte ska omfattas av lagen.

När det gäller frågan om sexuelle läggning kommenterar Sverigedemokraternas partisekreterare Mattias Bäckström Johansson saken följande:

– De flesta kan nog förstå att det inte är en folkgrupp och det är ju det som lagstiftningen till sitt namn antyder att den ska vara, ett skydd mot folkgrupper. Sen har ju det breddats och lagts på med olika saker, säger han till SR.

LÄS MER: Akut kris: alla kan tvingas lämna Irans huvudstad

Foto: Niklas Forsström samt Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen