FHM LARMAR: Väderfenomen hotar svenska folkets hälsa

2024 10 01

Klimatförändringarna kan påverka människors hälsa negativt på flera olika vis.

Det fastslår Folkhälsomyndigheten i en ny risk- och sårbarhetsanalys, där totalt 14 olika hälsorisker bedömts.

I analysen pekar Folkhälsomyndigheten ut en klimatförändring som det största hotet mot svenska folkets hälsa.

– I Sverige utgör effekterna av värmeböljor det största hotet, fastslår myndigheten.

Kommer bli vanligare

Enligt Folkhälsomyndigheten kommer värmeböljor bli allt vanligare i Sverige, vilket kan orsaka flera olika hälsoproblem.

– Det rör sig om allt från milda besvär till för tidig död. Andra hälsoeffekter av klimatförändringen är till exempel att pollenallergierna ökar, och att den fästingburna sjukdomen TBE förekommer i ett allt större område, framhåller myndigheten.

Grupper som riskerar att drabbas värst av framtida värmeböljor är följande, enligt Folkhälsomyndigheten:

- Kroniskt sjuka

- Äldre personer

- Personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning

- Små barn

- Gravida

”Sker här och nu”

Karin Ljung Björklund, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, kommenterar slutsatsen i analysen.

Hon uppmanar samhället att agera.

– Klimatförändringen är inte något som händer i framtiden, den sker här och nu. För att förebygga negativa hälsoeffekter av klimatförändringen behöver vi arbeta tillsammans med att öka samhällets förmåga att hantera dessa.

14 hälsorisker

I analysen redovisas 14 olika hälsorisker kopplat till klimatförändringarna:

Värmeböljor

Perioder med höga temperaturer kommer att bli vanligare i Sverige, vilket kan orsaka flera olika hälsoproblem. Riskgrupper är bland annat kroniskt sjuka, äldre, personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, små barn och gravida.

Pollenallergier

Klimatförändringen gör att pollensäsongen blir längre och påverkar pollens kapacitet för allergiutveckling. Idag rapporterar 39 procent i befolkningen att de har besvär, överkänslighet eller allergi mot pollen. Andelen har ökat över tid under de senaste decennierna.

Fästingburna infektioner

Kortare och mildare vintrar och tidiga varma vårar, ökar fästingarnas utbredningsområde, vilket leder till fler fall av borrelia och TBE.

Luftföroreningar

Klimatförändringen påverkar förekomsten och spridningen av luftföroreningar. De kan både orsaka akuta effekter och kroniska sjukdomar, och har en negativ inverkan på nästan alla organ i kroppen.

Skogsbränder

Risken för fler och mer omfattande skogsbränder ökar. De kan medföra hälsokonsekvenser som olyckor, akuta andningsbesvär och astma, men även fler fall av luftvägs- och hjärt-kärlsjukdomar.

Översvämningar

Översvämningar väntas bli vanligare på grund av en högre havsnivå, mer nederbörd och fler skyfall. Detta kan leda till förorening av dricksvatten och spridning av smittämnen.

Vattenburen smitta

Högre temperatur i badsjöar och hav påverkar förekomsten av vattenburna infektionssjukdomar, bland annat gynnas tillväxten av vibriobakterier.

Ras och skred

Förändringar i nederbörd och grundvattennivåer samt erosion kan göra marken mindre stabil med risk för personolyckor, påverkan på infrastruktur och ökad risk för spridning av kemiska ämnen eller smittämnen.

Livsmedelsburen smitta

Risken för livsmedelsburen smitta kan öka på grund av högre temperatur samt förorenat bevattningsvatten vid skyfall, översvämningar och torka.

Torka

Kan leda till sämre vattenkvalitet med fler mag-och tarminfektioner, genom en ökad koncentration av föroreningar i vattenmagasin och sämre tillgång på vatten.

Dricksvattenpåverkan

Förändrade nederbördsmönster, ökad frekvens av extrema väderhändelser och stigande havsnivåer kan påverka dricksvattenkvaliteten, till exempel genom saltvatteninträngning, avloppsbräddning och frisättning av föroreningar från marken.

Varmare vintrar

Varmare och kortare vintrar kan påverka ekosystem och fjällmiljöer, med risk för negativ påverkan på psykisk hälsa särskilt i Sveriges norra delar.

Gnagarburna infektioner

Gynnsamma förutsättningar för större gnagarpopulationer med risk för ökad sjukdomsöverföring mellan gnagare och människor.

Myggburna infektioner

Förändringar i temperatur, nederbörd och mänskliga aktiviteter kan påverka förekomsten av myggor och även bidra till etableringen av nya potentiellt smittspridande myggarter.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Foto: T. Sergej

Text: Redaktionen

Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv.

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt

Text: Redaktionen

Ryska folket drar i nödbromsen – 50 procents skillnad

2025 12 19

Den första veckan i januari firar Ryssland nyår med pompa och ståt. Hela landet stängs praktiskt taget och många ryssar tar semester.

I år präglas dock perioden av stora oroligheter.

Det kärva ekonomiska läget tvingar den ryska befolkningen att hålla hårt i plånboken.

Hushållen förväntas spendera i genomsnitt 14 000 rubel (175 dollar) under semestern – en minskning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till en undersökning från marknadsanalystjänsten Avito.

– Stigande inflation samt högre priser på mat, el och vatten och kläder tvingar konsumenterna att spara pengar, säger den ryske ekonomiprofessorn Alexander Safonov, enligt tidningen.

– Folk begränsar sina inköp och utgifter, inklusive utgifter till nyårsfiranden. Oavsett hur mycket man tjänar är den allmänna trenden att minska sina utgifter, fortsätter han.

LÄS MER: Varnar för attack 2027 – USA skickar vapen i rasande takt

Klassiska varan försvinner

Flera nyckelingredienser under det ryska nyårsfirandet har noterat kraftiga prisökningar – bland annat klassikern röd kaviar som numera blivit en lyxvara för de flesta hushåll.

– Den kommer bara finnas som ett ”symboliskt inslag” i många hem, berättar Alexander Safonov.

Enligt professorn blir årets nyårsmenyer bli betydlig glesare än tidigare.

– För många familjer kommer högtidsmåltiderna att begränsas till traditionella rätter som sallad Olivier, ett litet urval av drycker och billiga grönsaker och frukt, säger han.

Sallad Olivier, också känd som rysk sallad, är en klassisk rätt i Ryssland. Den består huvudsakligen av potatis, ägg och majonnäs.

LÄS OCKSÅ: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen