FHM LARMAR: Väderfenomen hotar svenska folkets hälsa

2024 10 01

Klimatförändringarna kan påverka människors hälsa negativt på flera olika vis.

Det fastslår Folkhälsomyndigheten i en ny risk- och sårbarhetsanalys, där totalt 14 olika hälsorisker bedömts.

I analysen pekar Folkhälsomyndigheten ut en klimatförändring som det största hotet mot svenska folkets hälsa.

– I Sverige utgör effekterna av värmeböljor det största hotet, fastslår myndigheten.

Kommer bli vanligare

Enligt Folkhälsomyndigheten kommer värmeböljor bli allt vanligare i Sverige, vilket kan orsaka flera olika hälsoproblem.

– Det rör sig om allt från milda besvär till för tidig död. Andra hälsoeffekter av klimatförändringen är till exempel att pollenallergierna ökar, och att den fästingburna sjukdomen TBE förekommer i ett allt större område, framhåller myndigheten.

Grupper som riskerar att drabbas värst av framtida värmeböljor är följande, enligt Folkhälsomyndigheten:

- Kroniskt sjuka

- Äldre personer

- Personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning

- Små barn

- Gravida

”Sker här och nu”

Karin Ljung Björklund, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, kommenterar slutsatsen i analysen.

Hon uppmanar samhället att agera.

– Klimatförändringen är inte något som händer i framtiden, den sker här och nu. För att förebygga negativa hälsoeffekter av klimatförändringen behöver vi arbeta tillsammans med att öka samhällets förmåga att hantera dessa.

14 hälsorisker

I analysen redovisas 14 olika hälsorisker kopplat till klimatförändringarna:

Värmeböljor

Perioder med höga temperaturer kommer att bli vanligare i Sverige, vilket kan orsaka flera olika hälsoproblem. Riskgrupper är bland annat kroniskt sjuka, äldre, personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, små barn och gravida.

Pollenallergier

Klimatförändringen gör att pollensäsongen blir längre och påverkar pollens kapacitet för allergiutveckling. Idag rapporterar 39 procent i befolkningen att de har besvär, överkänslighet eller allergi mot pollen. Andelen har ökat över tid under de senaste decennierna.

Fästingburna infektioner

Kortare och mildare vintrar och tidiga varma vårar, ökar fästingarnas utbredningsområde, vilket leder till fler fall av borrelia och TBE.

Luftföroreningar

Klimatförändringen påverkar förekomsten och spridningen av luftföroreningar. De kan både orsaka akuta effekter och kroniska sjukdomar, och har en negativ inverkan på nästan alla organ i kroppen.

Skogsbränder

Risken för fler och mer omfattande skogsbränder ökar. De kan medföra hälsokonsekvenser som olyckor, akuta andningsbesvär och astma, men även fler fall av luftvägs- och hjärt-kärlsjukdomar.

Översvämningar

Översvämningar väntas bli vanligare på grund av en högre havsnivå, mer nederbörd och fler skyfall. Detta kan leda till förorening av dricksvatten och spridning av smittämnen.

Vattenburen smitta

Högre temperatur i badsjöar och hav påverkar förekomsten av vattenburna infektionssjukdomar, bland annat gynnas tillväxten av vibriobakterier.

Ras och skred

Förändringar i nederbörd och grundvattennivåer samt erosion kan göra marken mindre stabil med risk för personolyckor, påverkan på infrastruktur och ökad risk för spridning av kemiska ämnen eller smittämnen.

Livsmedelsburen smitta

Risken för livsmedelsburen smitta kan öka på grund av högre temperatur samt förorenat bevattningsvatten vid skyfall, översvämningar och torka.

Torka

Kan leda till sämre vattenkvalitet med fler mag-och tarminfektioner, genom en ökad koncentration av föroreningar i vattenmagasin och sämre tillgång på vatten.

Dricksvattenpåverkan

Förändrade nederbördsmönster, ökad frekvens av extrema väderhändelser och stigande havsnivåer kan påverka dricksvattenkvaliteten, till exempel genom saltvatteninträngning, avloppsbräddning och frisättning av föroreningar från marken.

Varmare vintrar

Varmare och kortare vintrar kan påverka ekosystem och fjällmiljöer, med risk för negativ påverkan på psykisk hälsa särskilt i Sveriges norra delar.

Gnagarburna infektioner

Gynnsamma förutsättningar för större gnagarpopulationer med risk för ökad sjukdomsöverföring mellan gnagare och människor.

Myggburna infektioner

Förändringar i temperatur, nederbörd och mänskliga aktiviteter kan påverka förekomsten av myggor och även bidra till etableringen av nya potentiellt smittspridande myggarter.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Foto: T. Sergej

Text: Redaktionen

Jysk stänger alla butiker i Sverige – på samma dag

2026 10 17

Det är ingen idé att gå och handla på Jysk söndagen den 8 november i år.

Har du ett särskilt ärende att göra hos den stora möbelkedjan är du härmed officiellt förvarnad. Se till att göra det lördagen den 7 november istället om du ska ut och shoppa den helgen.

För den 8 november, då kommer nämligen samtliga dryga 160 Jyskbutiker i Sverige att vara stängda och låsta.

Anledningen är att hela personalstyrkan är inbjuden till den årliga personalfesten som den här gången kommer att hållas i Göteborg. Det bekräftar Sandra Martinsson, kommunikationschef på Jysk Sverige, för MarcusOscarsson.se.

– Det blir rekordstort med 1 500 gäster, säger hon.

– Vi vill att så många som möjligt ska komma på festen.

Två rekord

Att Jysk stänger alla butiker för att bjuda sina medarbetare på en hejdundrande fest har de senaste åren blivit tradition.

I år har den danska kedjan dessutom stora skäl att slå på lite extra. Jysk firar 35 år i Sverige och meddelade förra månaden ett nytt omsättningsrekord på knappt sex miljarder kronor det gångna räkenskapsåret. Det motsvarar en försäljningsökning på 9 procent och 750 000 fler kunder jämfört med föregående år.

Men oavsett är festen en stor kulturbärare för Jysk, berättar Sandra Martinsson. Arrangemanget är mycket uppskattat bland personalen. Förra året i Stockholm kom cirka 1 290 personer, även det ett deltagarrekord.

– Det är idel glädje. Man vill gå på festen, många har hört talas om den tidigare. Det är ett roligt betyg att vi växer, säger Sandra Martinsson.

Vilka reaktioner får ni från kunderna?

– Förra året fick vi en negativ reaktion från en som hade åkt till butiken på söndagen. Men i övrigt brukar det bara vara positiva reaktioner som “klart ni ska göra detta, det borde fler göra".

Hur mycket förlorar Jysk ekonomiskt på att hålla stängt en hel dag?

– Det kan jag inte säga. Vi har inte räknat på det. Vår vd Johan Sjödin har varit noga med att det inte spelar någon roll. Festen kostar i runda slängar 10-11 miljoner kronor och då räknar vi inte in medarbetarnas resor.

Läs mer: Stopp för diesel – bilhandlare tvingas stänga igen

Stängt även i Norge

Den stora personalfesten äger rum lördagen den 7 november och det är alltså dagen därpå som det är stängt i butikerna. I Norge gäller samma tradition. Där stängs allt imorgon den 17 oktober när en 1 200 personer stor personalstyrka samlas i Oslo.

Jysks butiker öppnar som vanligt igen i Sverige den 9 november.

Läs mer: Spara 1 300 kronor i månaden – Nordea uppmanar

Foto: Jysk

Text: Redaktionen

Sverige utklassar Europa – inget annat land i närheten

2026 10 17

Sverige ligger klart lägst på en färsk lista från Eurostat.

Kostnaderna för hushållen har stigit i Sverige den senaste tiden. Varningarna för nya prischocker under vintermånaderna avlöser varandra. Elen blir dyrare och bränslepriserna väntas fortsätta uppåt.

I september var inflationstakten enligt KPI 1,1 procent, vilket var en uppgång från 0,3 procent i augusti.

– Stigande el- och drivmedelspriser bidrog till en högre inflationstakt i september, säger Sofie Öhman, prisstatistiker på SCB, i ett uttalande.

Sverige sticker ut

Sverige är inte ensam. I Europa som helhet ökar inflationen i september, enligt färsk statistik från Eurostat. I EU steg den genomsnittliga inflationstakten till 3,8 procent, en ökning från ett snitt på 3,2 procent i augusti. I euroområdet är det den högsta nivån på tre år.

Sverige sticker däremot ut, då det är det EU-land som lyckats hålla ner prisökningarna mest och som har överlägset lägst inflationstakt. Näst lägst har Danmark och Ungern med 2,1 procent. Högst inflation har Rumänien och Litauen, med 6,5 respektive 6,1 procent.

– I september 2026 bidrog energi, tjänster, icke-energirelaterade industrivaror samt livsmedel, alkohol och tobak till att den årliga inflationstakten ökade i Europa, framhåller Eurostat i en kommentar till siffrorna.

Läs också: Stopp för diesel – bilhandlare tvingas stänga igen

Många priser går upp

De stigande energipriserna är den främsta faktorn bakom den stigande inflationstakten under september. Men det finns också andra delar som blivit dyrare.

– Hyrorna för hyresrätter fortsatte att ligga på en högre nivå jämfört med för ett år sedan. Därtill steg kostnaderna för underhåll och reparationer av småhus samtidigt som priserna för restaurangbesök och paketresor har blivit dyrare under de senaste tolv månaderna, uppger SCB.

Inte allt som går upp

Generellt har det blivit dyrare för svenska hushåll. Men det finns kategorier där priserna har sjunkit. Bland annat livsmedel där mejerivaror, socker, godis och efterrätter har sjunkit mest.

I jämförelse med förra året har också tandvård och lokaltrafik blivit billigare till följd av politiska reformer.

Läs mer: Volvo utökar – ska nå helt nya nivåer

Foto: USGS resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen