FHM LARMAR: Väderfenomen hotar svenska folkets hälsa
2024 10 01
Klimatförändringarna kan påverka människors hälsa negativt på flera olika vis.
Det fastslår Folkhälsomyndigheten i en ny risk- och sårbarhetsanalys, där totalt 14 olika hälsorisker bedömts.
I analysen pekar Folkhälsomyndigheten ut en klimatförändring som det största hotet mot svenska folkets hälsa.
– I Sverige utgör effekterna av värmeböljor det största hotet, fastslår myndigheten.
Kommer bli vanligare
Enligt Folkhälsomyndigheten kommer värmeböljor bli allt vanligare i Sverige, vilket kan orsaka flera olika hälsoproblem.
– Det rör sig om allt från milda besvär till för tidig död. Andra hälsoeffekter av klimatförändringen är till exempel att pollenallergierna ökar, och att den fästingburna sjukdomen TBE förekommer i ett allt större område, framhåller myndigheten.
Grupper som riskerar att drabbas värst av framtida värmeböljor är följande, enligt Folkhälsomyndigheten:
- Kroniskt sjuka
- Äldre personer
- Personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning
- Små barn
- Gravida
”Sker här och nu”
Karin Ljung Björklund, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, kommenterar slutsatsen i analysen.
Hon uppmanar samhället att agera.
– Klimatförändringen är inte något som händer i framtiden, den sker här och nu. För att förebygga negativa hälsoeffekter av klimatförändringen behöver vi arbeta tillsammans med att öka samhällets förmåga att hantera dessa.
14 hälsorisker
I analysen redovisas 14 olika hälsorisker kopplat till klimatförändringarna:
Värmeböljor
Perioder med höga temperaturer kommer att bli vanligare i Sverige, vilket kan orsaka flera olika hälsoproblem. Riskgrupper är bland annat kroniskt sjuka, äldre, personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, små barn och gravida.
Pollenallergier
Klimatförändringen gör att pollensäsongen blir längre och påverkar pollens kapacitet för allergiutveckling. Idag rapporterar 39 procent i befolkningen att de har besvär, överkänslighet eller allergi mot pollen. Andelen har ökat över tid under de senaste decennierna.
Fästingburna infektioner
Kortare och mildare vintrar och tidiga varma vårar, ökar fästingarnas utbredningsområde, vilket leder till fler fall av borrelia och TBE.
Luftföroreningar
Klimatförändringen påverkar förekomsten och spridningen av luftföroreningar. De kan både orsaka akuta effekter och kroniska sjukdomar, och har en negativ inverkan på nästan alla organ i kroppen.
Skogsbränder
Risken för fler och mer omfattande skogsbränder ökar. De kan medföra hälsokonsekvenser som olyckor, akuta andningsbesvär och astma, men även fler fall av luftvägs- och hjärt-kärlsjukdomar.
Översvämningar
Översvämningar väntas bli vanligare på grund av en högre havsnivå, mer nederbörd och fler skyfall. Detta kan leda till förorening av dricksvatten och spridning av smittämnen.
Vattenburen smitta
Högre temperatur i badsjöar och hav påverkar förekomsten av vattenburna infektionssjukdomar, bland annat gynnas tillväxten av vibriobakterier.
Ras och skred
Förändringar i nederbörd och grundvattennivåer samt erosion kan göra marken mindre stabil med risk för personolyckor, påverkan på infrastruktur och ökad risk för spridning av kemiska ämnen eller smittämnen.
Livsmedelsburen smitta
Risken för livsmedelsburen smitta kan öka på grund av högre temperatur samt förorenat bevattningsvatten vid skyfall, översvämningar och torka.
Torka
Kan leda till sämre vattenkvalitet med fler mag-och tarminfektioner, genom en ökad koncentration av föroreningar i vattenmagasin och sämre tillgång på vatten.
Dricksvattenpåverkan
Förändrade nederbördsmönster, ökad frekvens av extrema väderhändelser och stigande havsnivåer kan påverka dricksvattenkvaliteten, till exempel genom saltvatteninträngning, avloppsbräddning och frisättning av föroreningar från marken.
Varmare vintrar
Varmare och kortare vintrar kan påverka ekosystem och fjällmiljöer, med risk för negativ påverkan på psykisk hälsa särskilt i Sveriges norra delar.
Gnagarburna infektioner
Gynnsamma förutsättningar för större gnagarpopulationer med risk för ökad sjukdomsöverföring mellan gnagare och människor.
Myggburna infektioner
Förändringar i temperatur, nederbörd och mänskliga aktiviteter kan påverka förekomsten av myggor och även bidra till etableringen av nya potentiellt smittspridande myggarter.
Källa: Folkhälsomyndigheten
Foto: T. Sergej
Text: Redaktionen
