20 maj 2026

FHM LARMAR: Väderfenomen hotar svenska folkets hälsa

2024 10 01

Klimatförändringarna kan påverka människors hälsa negativt på flera olika vis.

Det fastslår Folkhälsomyndigheten i en ny risk- och sårbarhetsanalys, där totalt 14 olika hälsorisker bedömts.

I analysen pekar Folkhälsomyndigheten ut en klimatförändring som det största hotet mot svenska folkets hälsa.

– I Sverige utgör effekterna av värmeböljor det största hotet, fastslår myndigheten.

Kommer bli vanligare

Enligt Folkhälsomyndigheten kommer värmeböljor bli allt vanligare i Sverige, vilket kan orsaka flera olika hälsoproblem. 

– Det rör sig om allt från milda besvär till för tidig död. Andra hälsoeffekter av klimatförändringen är till exempel att pollenallergierna ökar, och att den fästingburna sjukdomen TBE förekommer i ett allt större område, framhåller myndigheten.

Grupper som riskerar att drabbas värst av framtida värmeböljor är följande, enligt Folkhälsomyndigheten:

- Kroniskt sjuka

- Äldre personer

- Personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning

- Små barn

- Gravida

”Sker här och nu”

Karin Ljung Björklund, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, kommenterar slutsatsen i analysen.

Hon uppmanar samhället att agera.

– Klimatförändringen är inte något som händer i framtiden, den sker här och nu. För att förebygga negativa hälsoeffekter av klimatförändringen behöver vi arbeta tillsammans med att öka samhällets förmåga att hantera dessa.

14 hälsorisker

I analysen redovisas 14 olika hälsorisker kopplat till klimatförändringarna:

Värmeböljor

Perioder med höga temperaturer kommer att bli vanligare i Sverige, vilket kan orsaka flera olika hälsoproblem. Riskgrupper är bland annat kroniskt sjuka, äldre, personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, små barn och gravida.

Pollenallergier

Klimatförändringen gör att pollensäsongen blir längre och påverkar pollens kapacitet för allergiutveckling. Idag rapporterar 39 procent i befolkningen att de har besvär, överkänslighet eller allergi mot pollen. Andelen har ökat över tid under de senaste decennierna.

Fästingburna infektioner

Kortare och mildare vintrar och tidiga varma vårar, ökar fästingarnas utbredningsområde, vilket leder till fler fall av borrelia och TBE.

Luftföroreningar

Klimatförändringen påverkar förekomsten och spridningen av luftföroreningar. De kan både orsaka akuta effekter och kroniska sjukdomar, och har en negativ inverkan på nästan alla organ i kroppen.

Skogsbränder

Risken för fler och mer omfattande skogsbränder ökar. De kan medföra hälsokonsekvenser som olyckor, akuta andningsbesvär och astma, men även fler fall av luftvägs- och hjärt-kärlsjukdomar.

Översvämningar

Översvämningar väntas bli vanligare på grund av en högre havsnivå, mer nederbörd och fler skyfall. Detta kan leda till förorening av dricksvatten och spridning av smittämnen.

Vattenburen smitta

Högre temperatur i badsjöar och hav påverkar förekomsten av vattenburna infektionssjukdomar, bland annat gynnas tillväxten av vibriobakterier.

Ras och skred

Förändringar i nederbörd och grundvattennivåer samt erosion kan göra marken mindre stabil med risk för personolyckor, påverkan på infrastruktur och ökad risk för spridning av kemiska ämnen eller smittämnen.

Livsmedelsburen smitta

Risken för livsmedelsburen smitta kan öka på grund av högre temperatur samt förorenat bevattningsvatten vid skyfall, översvämningar och torka.

Torka

Kan leda till sämre vattenkvalitet med fler mag-och tarminfektioner, genom en ökad koncentration av föroreningar i vattenmagasin och sämre tillgång på vatten.

Dricksvattenpåverkan

Förändrade nederbördsmönster, ökad frekvens av extrema väderhändelser och stigande havsnivåer kan påverka dricksvattenkvaliteten, till exempel genom saltvatteninträngning, avloppsbräddning och frisättning av föroreningar från marken.

Varmare vintrar

Varmare och kortare vintrar kan påverka ekosystem och fjällmiljöer, med risk för negativ påverkan på psykisk hälsa särskilt i Sveriges norra delar.

Gnagarburna infektioner

Gynnsamma förutsättningar för större gnagarpopulationer med risk för ökad sjukdomsöverföring mellan gnagare och människor.

Myggburna infektioner

Förändringar i temperatur, nederbörd och mänskliga aktiviteter kan påverka förekomsten av myggor och även bidra till etableringen av nya potentiellt smittspridande myggarter.

Källa: Folkhälsomyndigheten

 

Foto: T.  Sergej

Text: Redaktionen


3 augusti 2026

30-gradig värme sveper in över Sverige

2026 08 03

Ett nytt varmluftsområde är på väg in över landet.

I förra veckan fick delar av Sverige känna på riktigt höga temperaturer. Men under helgen har värmen sjunkit tillbaka något.

Inledningen av veckan fortsätter i samma fotspår men sedan ser ett nytt område med riktigt varm luft ut att vara på väg söderifrån.

Samtidigt får delar av landet kraftigt regn och inslag av åska.

– Tisdagen bjuder på väder likt måndagen men från kvällen rör sig ett omfattande regnområde in över Värmland som under onsdagen berör landets mellersta delar med inslag av åska. I landskapen kring Vänern kan det röra sig om stora regnmängder på kort tid, uppger SMHI.

– Samtidigt sveper varmare luft in över de södra delarna som i sydost kan ge närmare 30 grader.

Drar vidare

Efter några dagar med riktigt varma temperaturer i södra Sverige väntas värmen dra vidare i slutet av veckan.

När det gäller regnet är riktningen mer osäker.

– Den allra varmaste luften i sydost ser ut att dra vidare bort österut redan under fredagen, framhåller väderinstitutet.

– Regnet dröjer delvis kvar i söder men i nuläget är det osäkert om regnets tyngdpunkt tar sig vidare upp över landets norra delar eller om det utan omväg tar sikte på Finland.

Läs också: Mer pengar till svenska lantbrukare

Stora risker

SMHI varnar för att risken för skogsbrand är stor just nu. Varningen gäller i princip hela Götaland och Svealand.

Allmänheten uppmanas därför att kontrollera om eldningsförbud råder i det område där man bor och att vara mycket försiktig vid eldning eller arbete med stora maskiner utomhus.

Vattenbrist

Samtidigt råder risk för vattenbrist i stora delar i södra Sverige, då grundvattennivåerna är låga.

SMHI uppmanar till sparsamhet.

- Du som använder kommunalt vatten bör vara uppmärksam på att kommunen kan utfärda restriktioner och uppmana till vattenbesparande åtgärder.

- Du som har enskilt vatten från egen eller delad brunn bör vara sparsam med vattenförbrukningen eftersom låga grundvattennivåer kan minska uttagskapaciteten och försämra vattenkvaliteten.

- Låga vattennivåer kan ha negativ påverkan på växt- och djurliv inom jordbruket och i naturen.

Andra läser: Svenskarna binder sina bolån

Foto: D. Schludi

Text: Redaktionen


3 aug 2026

Chockfaktura på väg – blir ”hemskt dyrt” för hushållen

2026 08 03

Elpriserna skjuter i höjden.

I juli var de dubbelt så dyra jämfört med samma period förra året.

Nu kommer nästa smäll för hushållen.

Det uppger energiekonomen Claes Hemberg i en kommentar till Expressen.

Enligt experten behöver hushållen stålsätta sig inför prisökningar på mellan 30 och 40 procent i höst jämfört med föregående år. 

Hemberg flaggar för att det kan bli "hemskt dyrt" för många hushåll. För villaägare kan det innebära flera tusen kronor i ökade kostnader.  

– Det kan innebära 1 500 kronor extra i oktober och sedan fortsätta under hösten. Man får hoppas att folk har tänkt på att de har haft billiga elräkningar under sommaren och sparat pengarna till hösten, säger han till tidningen.

Flera förklaringar

Den kommande prissmällen förklaras av flera faktorer. Hemberg pekar bland annat på ovanligt låga nivåer i vattenmagasinen, driftstörningar i kärnkraftverk och krisen i Mellanöstern.

–  Kärnkraften kommer tillbaka, så den är vi inte oroliga för. Men om vattenmagasinen inte fylls på och Hormuzkrisen inte löser sig kommer den att hänga kvar under vintern, säger han till Expressen.

ANDRA LÄSER: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Omvänt läge på elmarknaden

Under sommaren har elmarknaden förändrats i Sverige. Elen är som billigast på dagen i stället för på natten.

Kunder som har elavtal med kvart- eller timpris kan spara tusenlappar genom att flytta sin elanvändning till de billigare timmarna, uppger Rasam Sheibeh, energi- och klimatrådgivare vid Sollentuna kommun.

Han uppmanar även hushållen att se över sina elavtal.

– Det är viktigt att jämföra vilket avtal och vilket bolag man har valt, för att vara säker på att man har det rätta, säger Sheibeh till SVT Nyheter.

Att anpassa sin elförbrukning är dock lättare sagt än gjort. Många befinner sig på jobbet när elpriset är som lägst mitt på dagen.

– I och med att vi får mer icke planerbar produktion i nätet och större prisvariation så kan du tjäna mer om du är flexibel. Då får man ställa sig frågan: kan och vill jag vara det? säger Elföretagens elmarknadsanalytikern Magnus Thorstensson till DN.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset faller 

Foto: M Lis

Text: Redaktionen