FHM LARMAR: Väderfenomen hotar svenska folkets hälsa

2024 10 01

Klimatförändringarna kan påverka människors hälsa negativt på flera olika vis.

Det fastslår Folkhälsomyndigheten i en ny risk- och sårbarhetsanalys, där totalt 14 olika hälsorisker bedömts.

I analysen pekar Folkhälsomyndigheten ut en klimatförändring som det största hotet mot svenska folkets hälsa.

– I Sverige utgör effekterna av värmeböljor det största hotet, fastslår myndigheten.

Kommer bli vanligare

Enligt Folkhälsomyndigheten kommer värmeböljor bli allt vanligare i Sverige, vilket kan orsaka flera olika hälsoproblem.

– Det rör sig om allt från milda besvär till för tidig död. Andra hälsoeffekter av klimatförändringen är till exempel att pollenallergierna ökar, och att den fästingburna sjukdomen TBE förekommer i ett allt större område, framhåller myndigheten.

Grupper som riskerar att drabbas värst av framtida värmeböljor är följande, enligt Folkhälsomyndigheten:

- Kroniskt sjuka

- Äldre personer

- Personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning

- Små barn

- Gravida

”Sker här och nu”

Karin Ljung Björklund, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, kommenterar slutsatsen i analysen.

Hon uppmanar samhället att agera.

– Klimatförändringen är inte något som händer i framtiden, den sker här och nu. För att förebygga negativa hälsoeffekter av klimatförändringen behöver vi arbeta tillsammans med att öka samhällets förmåga att hantera dessa.

14 hälsorisker

I analysen redovisas 14 olika hälsorisker kopplat till klimatförändringarna:

Värmeböljor

Perioder med höga temperaturer kommer att bli vanligare i Sverige, vilket kan orsaka flera olika hälsoproblem. Riskgrupper är bland annat kroniskt sjuka, äldre, personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, små barn och gravida.

Pollenallergier

Klimatförändringen gör att pollensäsongen blir längre och påverkar pollens kapacitet för allergiutveckling. Idag rapporterar 39 procent i befolkningen att de har besvär, överkänslighet eller allergi mot pollen. Andelen har ökat över tid under de senaste decennierna.

Fästingburna infektioner

Kortare och mildare vintrar och tidiga varma vårar, ökar fästingarnas utbredningsområde, vilket leder till fler fall av borrelia och TBE.

Luftföroreningar

Klimatförändringen påverkar förekomsten och spridningen av luftföroreningar. De kan både orsaka akuta effekter och kroniska sjukdomar, och har en negativ inverkan på nästan alla organ i kroppen.

Skogsbränder

Risken för fler och mer omfattande skogsbränder ökar. De kan medföra hälsokonsekvenser som olyckor, akuta andningsbesvär och astma, men även fler fall av luftvägs- och hjärt-kärlsjukdomar.

Översvämningar

Översvämningar väntas bli vanligare på grund av en högre havsnivå, mer nederbörd och fler skyfall. Detta kan leda till förorening av dricksvatten och spridning av smittämnen.

Vattenburen smitta

Högre temperatur i badsjöar och hav påverkar förekomsten av vattenburna infektionssjukdomar, bland annat gynnas tillväxten av vibriobakterier.

Ras och skred

Förändringar i nederbörd och grundvattennivåer samt erosion kan göra marken mindre stabil med risk för personolyckor, påverkan på infrastruktur och ökad risk för spridning av kemiska ämnen eller smittämnen.

Livsmedelsburen smitta

Risken för livsmedelsburen smitta kan öka på grund av högre temperatur samt förorenat bevattningsvatten vid skyfall, översvämningar och torka.

Torka

Kan leda till sämre vattenkvalitet med fler mag-och tarminfektioner, genom en ökad koncentration av föroreningar i vattenmagasin och sämre tillgång på vatten.

Dricksvattenpåverkan

Förändrade nederbördsmönster, ökad frekvens av extrema väderhändelser och stigande havsnivåer kan påverka dricksvattenkvaliteten, till exempel genom saltvatteninträngning, avloppsbräddning och frisättning av föroreningar från marken.

Varmare vintrar

Varmare och kortare vintrar kan påverka ekosystem och fjällmiljöer, med risk för negativ påverkan på psykisk hälsa särskilt i Sveriges norra delar.

Gnagarburna infektioner

Gynnsamma förutsättningar för större gnagarpopulationer med risk för ökad sjukdomsöverföring mellan gnagare och människor.

Myggburna infektioner

Förändringar i temperatur, nederbörd och mänskliga aktiviteter kan påverka förekomsten av myggor och även bidra till etableringen av nya potentiellt smittspridande myggarter.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Foto: T. Sergej

Text: Redaktionen

Swedbank uppmanar: Dubbelkolla när du swishar

2026 10 25

Många svenskar tror att banken kan komma till undsättning och automatiskt få tillbaka pengarna om man har swishat fel.

Men så är inte fallet, konstaterar Swedbank.

När man för över pengar via swish sker det oftast till redan fördefinierade konton.

Ska man skriva in kontonumret själv för första gången är det lätt hänt att skriva in fel siffra och därmed skicka pengar till fel person.

– Innan du godkänner en Swish-betalning visas mottagarens namn. Ta därför alltid en extra titt på både namn och belopp innan du signerar betalningen, framhåller Swedbank.

Går inte att ångra sig

Många tänker att om något skulle gå fel så finns banken där till hjälp.

Men någon sådan juridisk rättighet har inte banken, varken för banköverföringar eller Swish.

Det innebär att det inte går att ”ångra sig” när man väl signerat en överföring.

Kan bara kontakta

Bankerna har tagit fram en rutin där de via brev kontaktar mottagaren och uppmanar till en återbetalning.

Men om mottagaren inte vill skicka tillbaka pengarna så blir det svårare.

– Om inte mottagaren betalar tillbaka pengarna kan dock inte banken driva fallet vidare, utan det måste du själv göra, förklarar Swedbank.

Läs mer: 88 000 ägare på Avanza – aktien faller 24 procent

Viktigt att meddela

Det är viktigt att man meddelar mottagaren om misstaget så fort som möjligt om man har skickat fel. Annars kan det enligt storbanken vara svårare att få pengarna tillbaka.

– Om personen inte återför pengarna direkt, är det bra att skicka ett skriftligt krav på återbetalning, menas det.

– Ange då noga belopp, valuta och sista datum för återbetalning och spara en kopia. Får du inte betalt innan datumet du angivit i kravet kan du vända dig till Kronofogden för att få hjälp med att driva in skulden.

Kontakta då Kronofogden

Om mottagaren är övertygad om att pengarna hamnat rätt och redan har hunnit använda dem, kan det i vissa undantagsfall bli svårare att få tillbaka pengarna.

Det gäller alltså att dubbelkolla swishöverföringarna för att undvika en potentiellt lång process med en mottagare som inte vill ge tillbaka pengarna.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Swish resp Swedbank

Text: Redaktionen

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det.

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar.

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer.

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen