Valkampanjen i gång – Se en av de första stora partisatsningarna

2022 02 14

Moderaterna går nu ut med en av de första stora valreklamsatsningarna under valåret 2022.

Nu har valkampanjen dragit igång på riktigt.

Två tydliga valtecken

Veckan inleddes med en het partiledardebatt i TV4 där alla åtta partier drabbade samman på bästa sändningstid. Och nu kommer nästa tydliga vårtecken – eller snarare valtecken – och det består av att partiernas valreklam nu kommit igång.

Tidigare än valspurten

Förr i tiden var det partireklam i papperstidningarna som var den stora grejen men nu är det förstås nätet som dominerar och många partier beaktar det faktum att en hel del väljare bestämmer sig betydligt tidigare än valspurten och sista veckan.

Stor moderatkampanj

Därför kan det vara klokt att komma igång med valreklamen redan i vår och Moderaterna har nu gått ut med en stor valkampanj med fokus mot brottsligheten.

Kampanjen syns på stora webbsidor redan i dag.

Stoppa grova brottsligheten

– 1672 skjutningar i Sverige (sedan 2017), lyder huvudtexten på Moderaternas nya valreklam.

Därefter följer bland annat underrubriken ”Nu får vi ordning på Sverige”. Budskapet är med andra ord att Moderaterna är partiet som kan stoppa den grova brottsligheten.

Även SD

Brottsligheten och gängkriminaliteten väntas bli en av de största valfrågorna och enligt opinionsmätningar avseende sakfrågorna är det en fråga där Moderaterna och Sverigedemokraterna har stort förtroende hos väljarna.

Sjukvården och äldreomsorgen

Frågor där Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har stort förtroende bland svenska folket är enligt mätningar bland annat sjukvården och äldreomsorgen.

Klimatet är en annan stor fråga och där ligger Miljöpartiet och Moderaterna bra till.

Kristdemokraterna, Centern och SD hör till partierna som även fokuserar extra mycket på landsbygden och till Liberalernas huvudfrågor hör integrationen. 

Sverigedemokraterna har även invandring som en av sina paradfrågor.

Topp fem-listan

När Demoskop rankade väljarnas viktigaste sakfrågor i december så blev topplistan så här.

◾1, Lag och ordning, 31 % (-2)

◾2, Miljö och klimat, 16 % (+1)

◾3, Vården 14 %, (+4)

◾4, Invandring, 13 % (-2)

◾5, Integration, 8 % (-1)

Värdet avser andelen väljare som anser att det är en av de tre viktigaste sakfrågorna. Inom parentes ses förändringen i procentenheter jämfört med förra månaden.

Läs mer om Demoskops mätning om väljarnas viktigaste sakfrågor här.

Bild på Ulf Kristersson

Moderaternas nya reklamkampanj riktar med andra ord in sig på en fråga som nu är i särklass viktigast enligt Demoskops senaste mätning.

När man klickar sig vidare in på Moderaternas webbsida så möts man direkt av en bild på partiledare Ulf Kristersson med rubriken ”Nu får vi ordning på Sverige – Läs mer om hur vi gör det.

Foto: Moderaterna

Text. Redaktionen


Rysk bro sprängs i luften

2026 06 23

Ukrainas specialoperationsstyrkor (SSO) har förstört en viktig järnvägsbro på den ryskockuperade Krymhalvön.

Järnvägsbron går över den Norra Krymkanalen – en 40 mil lång vattenkanal som leder vatten från floden Dnepr till Krym.

Nu har den strategiskt viktiga järnvägsbron sprängts i bitar.

– Vi har en brådskande officiell uppdatering: järnvägsbron över Norra Krymkanalen på Krym finns inte längre, framhåller SSO i ett uttalande på Telegram. 

De ukrainska specialstyrkorna hintar om att fler broar kommer att förstöras.

– Den första är borta, lyder uttalandet.  

– Vi fortsätter att förstöra fiendens militära logistik och minska dess offensiva och defensiva potential.

Stort bakslag

Broarna över den Norra Krymkanalen är viktiga för Rysslands krigföring. De fyller en militär och logistisk funktion eftersom de används för att transportera trupper, ammunition och bränsle mellan Krym och andra ryskockuperade områden i Ukraina.

SSO beskriver elimineringen av järnvägsbron som ett betydande bakslag för den ryska militären.

– Det var en strategisk militär och logistisk livsnerv för ockupanterna. Bron ingick i en transportkorridor för förflyttning av gods, resurser och militär utrustning i två viktiga riktningar: från Ryska federationens territorium via Krym samt inom halvön för att upprätthålla den militära infrastrukturen på Krym.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Uppgifter: Kan attackera jättebron

De senaste veckorna har Ukraina intensifierat sina attacker mot Krymhalvön och närliggande områden.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare är upptrappningen en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga Kjertbron, som förbinder Krym med det ryska fastlandet.

LÄS MER HÄR: UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

Foto: Ukrainas specialoperationsstyrkor SSO

Text: Redaktionen


Flera tecken visar – nytt land går in i Ukrainakriget

2026 06 23

Officiellt har Belarus diktator Alexandr Lukasjenko förnekat att landet planerar att ansluta sig till Rysslands anfallskrig i Ukraina.

– Inga militära åtgärder bör förväntas från Belarus, sade diktatorn förra veckan.

Nu hävdar den exilbaserade oppositionen i Belarus att Lukasjenko bluffar.

Enligt oppositionen finns flera tecken på att Belarus är på väg att gå in i kriget.

En list med dessa signaler har överlämnats till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Kyiv Independent.

Många signaler

Enligt rapporten finns det flera tecken på att Belarus förbereder sig för krig.

Bland annat lyfts följande fram: 

- Grundlagsändringar som har upphävt Belarus status som en kärnvapenfri och neutral stat.

- En fördubbling av antalet kontraktsanställda soldater.

- En femdubbling av de militära utgifterna i statsbudgeten.

- En ökad militarisering av samhället, inklusive av barn och vuxna.

Tillåter ”förebyggande anfall”

I rapporten noteras det att Belarus antog en ny militärdoktrin 2024 som officiellt tillåter förebyggande anfall som svar på ett "överhängande hot".

– Belarus har upphört att vara ett neutralt och kärnvapenfritt land, skriver oppositionen.

ANDRA LÄSER: Ukrainsk bataljon har slagit nytt rekord i kriget

Stödjer Ryssland och har kärnvapen

Belarus stödjer den ryska invasionen av Ukraina, men diktaturen har inte skickat trupper till striderna.

I början av kriget tilläts ryska styrkor rycka fram mot Kyiv från belarusiskt territorium. Offensiven misslyckades dock och de ryska trupperna tvingades dra sig tillbaka.

Under krigets gång har Belarus mottagit ett dussintals taktiska kärnvapen från Ryssland.

De ryska massförstörelsevapnen har utplacerats i olika delar av landet, enligt Lukasjenko.

Efter utplaceringarna har ryska och belarusiska trupper genomfört flera gemensamma kärnvapenövningar.

LÄS OCKSÅ: Putins missilfabrik under attack 

Foto: President of Belarus Office

Text: Redaktionen