Valkampanjen i gång – Se en av de första stora partisatsningarna

2022 02 14

Moderaterna går nu ut med en av de första stora valreklamsatsningarna under valåret 2022.

Nu har valkampanjen dragit igång på riktigt.

Två tydliga valtecken

Veckan inleddes med en het partiledardebatt i TV4 där alla åtta partier drabbade samman på bästa sändningstid. Och nu kommer nästa tydliga vårtecken – eller snarare valtecken – och det består av att partiernas valreklam nu kommit igång.

Tidigare än valspurten

Förr i tiden var det partireklam i papperstidningarna som var den stora grejen men nu är det förstås nätet som dominerar och många partier beaktar det faktum att en hel del väljare bestämmer sig betydligt tidigare än valspurten och sista veckan.

Stor moderatkampanj

Därför kan det vara klokt att komma igång med valreklamen redan i vår och Moderaterna har nu gått ut med en stor valkampanj med fokus mot brottsligheten.

Kampanjen syns på stora webbsidor redan i dag.

Stoppa grova brottsligheten

– 1672 skjutningar i Sverige (sedan 2017), lyder huvudtexten på Moderaternas nya valreklam.

Därefter följer bland annat underrubriken ”Nu får vi ordning på Sverige”. Budskapet är med andra ord att Moderaterna är partiet som kan stoppa den grova brottsligheten.

Även SD

Brottsligheten och gängkriminaliteten väntas bli en av de största valfrågorna och enligt opinionsmätningar avseende sakfrågorna är det en fråga där Moderaterna och Sverigedemokraterna har stort förtroende hos väljarna.

Sjukvården och äldreomsorgen

Frågor där Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har stort förtroende bland svenska folket är enligt mätningar bland annat sjukvården och äldreomsorgen.

Klimatet är en annan stor fråga och där ligger Miljöpartiet och Moderaterna bra till.

Kristdemokraterna, Centern och SD hör till partierna som även fokuserar extra mycket på landsbygden och till Liberalernas huvudfrågor hör integrationen.

Sverigedemokraterna har även invandring som en av sina paradfrågor.

Topp fem-listan

När Demoskop rankade väljarnas viktigaste sakfrågor i december så blev topplistan så här.

1, Lag och ordning, 31 % (-2)

2, Miljö och klimat, 16 % (+1)

3, Vården 14 %, (+4)

4, Invandring, 13 % (-2)

5, Integration, 8 % (-1)

Värdet avser andelen väljare som anser att det är en av de tre viktigaste sakfrågorna. Inom parentes ses förändringen i procentenheter jämfört med förra månaden.

Läs mer om Demoskops mätning om väljarnas viktigaste sakfrågor här.

Bild på Ulf Kristersson

Moderaternas nya reklamkampanj riktar med andra ord in sig på en fråga som nu är i särklass viktigast enligt Demoskops senaste mätning.

När man klickar sig vidare in på Moderaternas webbsida så möts man direkt av en bild på partiledare Ulf Kristersson med rubriken ”Nu får vi ordning på Sverige – Läs mer om hur vi gör det.

Foto: Moderaterna

Text. Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen