Valkampanjen i gång – Se en av de första stora partisatsningarna

2022 02 14

Moderaterna går nu ut med en av de första stora valreklamsatsningarna under valåret 2022.

Nu har valkampanjen dragit igång på riktigt.

Två tydliga valtecken

Veckan inleddes med en het partiledardebatt i TV4 där alla åtta partier drabbade samman på bästa sändningstid. Och nu kommer nästa tydliga vårtecken – eller snarare valtecken – och det består av att partiernas valreklam nu kommit igång.

Tidigare än valspurten

Förr i tiden var det partireklam i papperstidningarna som var den stora grejen men nu är det förstås nätet som dominerar och många partier beaktar det faktum att en hel del väljare bestämmer sig betydligt tidigare än valspurten och sista veckan.

Stor moderatkampanj

Därför kan det vara klokt att komma igång med valreklamen redan i vår och Moderaterna har nu gått ut med en stor valkampanj med fokus mot brottsligheten.

Kampanjen syns på stora webbsidor redan i dag.

Stoppa grova brottsligheten

– 1672 skjutningar i Sverige (sedan 2017), lyder huvudtexten på Moderaternas nya valreklam.

Därefter följer bland annat underrubriken ”Nu får vi ordning på Sverige”. Budskapet är med andra ord att Moderaterna är partiet som kan stoppa den grova brottsligheten.

Även SD

Brottsligheten och gängkriminaliteten väntas bli en av de största valfrågorna och enligt opinionsmätningar avseende sakfrågorna är det en fråga där Moderaterna och Sverigedemokraterna har stort förtroende hos väljarna.

Sjukvården och äldreomsorgen

Frågor där Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har stort förtroende bland svenska folket är enligt mätningar bland annat sjukvården och äldreomsorgen.

Klimatet är en annan stor fråga och där ligger Miljöpartiet och Moderaterna bra till.

Kristdemokraterna, Centern och SD hör till partierna som även fokuserar extra mycket på landsbygden och till Liberalernas huvudfrågor hör integrationen.

Sverigedemokraterna har även invandring som en av sina paradfrågor.

Topp fem-listan

När Demoskop rankade väljarnas viktigaste sakfrågor i december så blev topplistan så här.

1, Lag och ordning, 31 % (-2)

2, Miljö och klimat, 16 % (+1)

3, Vården 14 %, (+4)

4, Invandring, 13 % (-2)

5, Integration, 8 % (-1)

Värdet avser andelen väljare som anser att det är en av de tre viktigaste sakfrågorna. Inom parentes ses förändringen i procentenheter jämfört med förra månaden.

Läs mer om Demoskops mätning om väljarnas viktigaste sakfrågor här.

Bild på Ulf Kristersson

Moderaternas nya reklamkampanj riktar med andra ord in sig på en fråga som nu är i särklass viktigast enligt Demoskops senaste mätning.

När man klickar sig vidare in på Moderaternas webbsida så möts man direkt av en bild på partiledare Ulf Kristersson med rubriken ”Nu får vi ordning på Sverige – Läs mer om hur vi gör det.

Foto: Moderaterna

Text. Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen