Valkampanjen i gång – Se en av de första stora partisatsningarna

2022 02 14

Moderaterna går nu ut med en av de första stora valreklamsatsningarna under valåret 2022.

Nu har valkampanjen dragit igång på riktigt.

Två tydliga valtecken

Veckan inleddes med en het partiledardebatt i TV4 där alla åtta partier drabbade samman på bästa sändningstid. Och nu kommer nästa tydliga vårtecken – eller snarare valtecken – och det består av att partiernas valreklam nu kommit igång.

Tidigare än valspurten

Förr i tiden var det partireklam i papperstidningarna som var den stora grejen men nu är det förstås nätet som dominerar och många partier beaktar det faktum att en hel del väljare bestämmer sig betydligt tidigare än valspurten och sista veckan.

Stor moderatkampanj

Därför kan det vara klokt att komma igång med valreklamen redan i vår och Moderaterna har nu gått ut med en stor valkampanj med fokus mot brottsligheten.

Kampanjen syns på stora webbsidor redan i dag.

Stoppa grova brottsligheten

– 1672 skjutningar i Sverige (sedan 2017), lyder huvudtexten på Moderaternas nya valreklam.

Därefter följer bland annat underrubriken ”Nu får vi ordning på Sverige”. Budskapet är med andra ord att Moderaterna är partiet som kan stoppa den grova brottsligheten.

Även SD

Brottsligheten och gängkriminaliteten väntas bli en av de största valfrågorna och enligt opinionsmätningar avseende sakfrågorna är det en fråga där Moderaterna och Sverigedemokraterna har stort förtroende hos väljarna.

Sjukvården och äldreomsorgen

Frågor där Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har stort förtroende bland svenska folket är enligt mätningar bland annat sjukvården och äldreomsorgen.

Klimatet är en annan stor fråga och där ligger Miljöpartiet och Moderaterna bra till.

Kristdemokraterna, Centern och SD hör till partierna som även fokuserar extra mycket på landsbygden och till Liberalernas huvudfrågor hör integrationen. 

Sverigedemokraterna har även invandring som en av sina paradfrågor.

Topp fem-listan

När Demoskop rankade väljarnas viktigaste sakfrågor i december så blev topplistan så här.

◾1, Lag och ordning, 31 % (-2)

◾2, Miljö och klimat, 16 % (+1)

◾3, Vården 14 %, (+4)

◾4, Invandring, 13 % (-2)

◾5, Integration, 8 % (-1)

Värdet avser andelen väljare som anser att det är en av de tre viktigaste sakfrågorna. Inom parentes ses förändringen i procentenheter jämfört med förra månaden.

Läs mer om Demoskops mätning om väljarnas viktigaste sakfrågor här.

Bild på Ulf Kristersson

Moderaternas nya reklamkampanj riktar med andra ord in sig på en fråga som nu är i särklass viktigast enligt Demoskops senaste mätning.

När man klickar sig vidare in på Moderaternas webbsida så möts man direkt av en bild på partiledare Ulf Kristersson med rubriken ”Nu får vi ordning på Sverige – Läs mer om hur vi gör det.

Foto: Moderaterna

Text. Redaktionen


10mars26

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen