Valkampanjen i gång – Se en av de första stora partisatsningarna

2022 02 14

Moderaterna går nu ut med en av de första stora valreklamsatsningarna under valåret 2022.

Nu har valkampanjen dragit igång på riktigt.

Två tydliga valtecken

Veckan inleddes med en het partiledardebatt i TV4 där alla åtta partier drabbade samman på bästa sändningstid. Och nu kommer nästa tydliga vårtecken – eller snarare valtecken – och det består av att partiernas valreklam nu kommit igång.

Tidigare än valspurten

Förr i tiden var det partireklam i papperstidningarna som var den stora grejen men nu är det förstås nätet som dominerar och många partier beaktar det faktum att en hel del väljare bestämmer sig betydligt tidigare än valspurten och sista veckan.

Stor moderatkampanj

Därför kan det vara klokt att komma igång med valreklamen redan i vår och Moderaterna har nu gått ut med en stor valkampanj med fokus mot brottsligheten.

Kampanjen syns på stora webbsidor redan i dag.

Stoppa grova brottsligheten

– 1672 skjutningar i Sverige (sedan 2017), lyder huvudtexten på Moderaternas nya valreklam.

Därefter följer bland annat underrubriken ”Nu får vi ordning på Sverige”. Budskapet är med andra ord att Moderaterna är partiet som kan stoppa den grova brottsligheten.

Även SD

Brottsligheten och gängkriminaliteten väntas bli en av de största valfrågorna och enligt opinionsmätningar avseende sakfrågorna är det en fråga där Moderaterna och Sverigedemokraterna har stort förtroende hos väljarna.

Sjukvården och äldreomsorgen

Frågor där Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har stort förtroende bland svenska folket är enligt mätningar bland annat sjukvården och äldreomsorgen.

Klimatet är en annan stor fråga och där ligger Miljöpartiet och Moderaterna bra till.

Kristdemokraterna, Centern och SD hör till partierna som även fokuserar extra mycket på landsbygden och till Liberalernas huvudfrågor hör integrationen. 

Sverigedemokraterna har även invandring som en av sina paradfrågor.

Topp fem-listan

När Demoskop rankade väljarnas viktigaste sakfrågor i december så blev topplistan så här.

◾1, Lag och ordning, 31 % (-2)

◾2, Miljö och klimat, 16 % (+1)

◾3, Vården 14 %, (+4)

◾4, Invandring, 13 % (-2)

◾5, Integration, 8 % (-1)

Värdet avser andelen väljare som anser att det är en av de tre viktigaste sakfrågorna. Inom parentes ses förändringen i procentenheter jämfört med förra månaden.

Läs mer om Demoskops mätning om väljarnas viktigaste sakfrågor här.

Bild på Ulf Kristersson

Moderaternas nya reklamkampanj riktar med andra ord in sig på en fråga som nu är i särklass viktigast enligt Demoskops senaste mätning.

När man klickar sig vidare in på Moderaternas webbsida så möts man direkt av en bild på partiledare Ulf Kristersson med rubriken ”Nu får vi ordning på Sverige – Läs mer om hur vi gör det.

Foto: Moderaterna

Text. Redaktionen


26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 27

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml väntas lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


26 okt 2026

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren. 

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

–  Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Foto: © Fanni Uusitalo | valtioneuvoston kanslia CC BY 2.0 resp Ninni Anderson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen