Från och med 2025 kommer den nya EU-förordningen Markets in crypto-assets (Mica) att träda i kraft i Sverige.

Det ger Finansinspektionen (FI) möjlighet att ställa betydligt hårdare krav på kryptoaktörer i Sverige.

I korthet innebär de nya reglerna att företag som handlar med kryptovalutor måste dela med sig av mer information och efterleva kapitalkrav, rapporterar SvD.

– Kraven är ganska långtgående. Mer riskabla och större bolag får högre krav på sig och måste till exempel hålla mer kapital än mindre bolag, säger Charlotte Fried, enhetschef för betalanalys och policy vid FI, till tidningen.

Öppnar för förbud

Företag som inte följer kraven kommer att straffas.  

EU-förordningen ger FI möjlighet att utfärda sanktioner och återta tillståndet från kryptoaktörer.

I yttersta fall öppnar myndigheten för att förbjuda handel av specifika kryptovalutor.

– Men det är i yttersta fallet. Om vi bedömer att det skulle finnas ett allvarligt hot mot konsumentskyddet i Sverige, eller den finansiella stabiliteten, säger Charlotte Fried till SvD.

FI: Fyra anledningar till att undvika kryptovalutor

Finansinspektionen har under en längre tid varnat för riskerna med kryptovalutor.

I april radade FI upp fyra anledningar till att inte investera i krypto:

1, Konsumenter är dåligt skyddade

Kryptotillgångar är i dag oreglerade och står i de flesta fall utanför FI:s tillsyn. Nya regelverk är ännu inte tillämpbara och även efter det kommer det att vara riskabelt att investera i krypto. Det finns bland annat en hög risk för bedrägerier, hackerattacker och andra säkerhetsproblem som du som konsument inte är skyddad mot när du investerar i krypto.

2, Värdet kan sjunka snabbt

Priset på kryptotillgångar svänger extremt snabbt. Många kryptotillgångar har inte heller något underliggande värde på det sätt som till exempel aktier eller fonder har. Det innebär att det är mycket svårt att värdera krypto.

3, Negativ miljöpåverkan

Utvinningen av bitcoin och vissa andra kryptotillgångar innebär en hög elanvändning. Trots försök att få vissa kryptotillgångar att använda mindre energi så är elanvändningen i dag högre än någonsin tidigare, med betydande miljöskadliga koldioxidutsläpp som konsekvens.

4, Risk för penningtvätt och terrorismfinansiering

Kryptotillgångar används för penningtvätt och finansiering av terrorism. Snabbheten på transaktioner, den globala räckvidden, potentialen för anonymitet och möjligheten för transaktioner att äga rum utan finansiella mellanhänder gör kryptotillgångar attraktiva för kriminella aktörer.

Foto: J. Briscoe

Text: Redaktionen

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen