Valuta kan förbjudas i Sverige

2024 12 04

Efter årsskiftet införs hårdare krav på företag som handlar med kryptovalutor – det vill säga digitala valutor som ofta används vid internetbaserade transaktioner.

Från och med 2025 kommer den nya EU-förordningen Markets in crypto-assets (Mica) att träda i kraft i Sverige.

Det ger Finansinspektionen (FI) möjlighet att ställa betydligt hårdare krav på kryptoaktörer i Sverige.

I korthet innebär de nya reglerna att företag som handlar med kryptovalutor måste dela med sig av mer information och efterleva kapitalkrav, rapporterar SvD.

– Kraven är ganska långtgående. Mer riskabla och större bolag får högre krav på sig och måste till exempel hålla mer kapital än mindre bolag, säger Charlotte Fried, enhetschef för betalanalys och policy vid FI, till tidningen.

Öppnar för förbud

Företag som inte följer kraven kommer att straffas.  

EU-förordningen ger FI möjlighet att utfärda sanktioner och återta tillståndet från kryptoaktörer.

I yttersta fall öppnar myndigheten för att förbjuda handel av specifika kryptovalutor.

– Men det är i yttersta fallet. Om vi bedömer att det skulle finnas ett allvarligt hot mot konsumentskyddet i Sverige, eller den finansiella stabiliteten, säger Charlotte Fried till SvD.

FI: Fyra anledningar till att undvika kryptovalutor

Finansinspektionen har under en längre tid varnat för riskerna med kryptovalutor.

I april radade FI upp fyra anledningar till att inte investera i krypto:

1, Konsumenter är dåligt skyddade

Kryptotillgångar är i dag oreglerade och står i de flesta fall utanför FI:s tillsyn. Nya regelverk är ännu inte tillämpbara och även efter det kommer det att vara riskabelt att investera i krypto. Det finns bland annat en hög risk för bedrägerier, hackerattacker och andra säkerhetsproblem som du som konsument inte är skyddad mot när du investerar i krypto.

2, Värdet kan sjunka snabbt

Priset på kryptotillgångar svänger extremt snabbt. Många kryptotillgångar har inte heller något underliggande värde på det sätt som till exempel aktier eller fonder har. Det innebär att det är mycket svårt att värdera krypto.

3, Negativ miljöpåverkan

Utvinningen av bitcoin och vissa andra kryptotillgångar innebär en hög elanvändning. Trots försök att få vissa kryptotillgångar att använda mindre energi så är elanvändningen i dag högre än någonsin tidigare, med betydande miljöskadliga koldioxidutsläpp som konsekvens.

4, Risk för penningtvätt och terrorismfinansiering

Kryptotillgångar används för penningtvätt och finansiering av terrorism. Snabbheten på transaktioner, den globala räckvidden, potentialen för anonymitet och möjligheten för transaktioner att äga rum utan finansiella mellanhänder gör kryptotillgångar attraktiva för kriminella aktörer.

Foto: J. Briscoe

Text: Redaktionen


6 januari 2026

Trump fruktar riksrätt – ”vad i helvete pågår?”

2026 01 07

Donald Trump är orolig.

President Trumps utrikespolitiska agerande har återigen väckt uppseende de senaste dagarna, inte minst när det gäller Venezuela och Grönland.

Samtidigt uttrycker Trump oro över risken för ett inrikespolitiskt bakslag under 2026 – som kan leda till att han återigen ställs inför riksrätt.

”Vi måste vinna – annars…”

I november hålls det mellanårsval i USA – alla platser i representanthuset och en tredjedel av platserna i senaten står på spel.

Nu varnar Donald Trump sina partikamrater för vad som kommer att hända om republikanerna förlorar mellanårsvalet, rapporterar Reuters.

– Vi måste vinna mellanårsvalet, för om vi inte vinner mellanårsvalet kommer det bara att bli… jag menar, de kommer att hitta en anledning att ställa mig inför riksrätt, säger Donald Trump till republikanska politiker, enligt nyhetsbyrån.

– Jag blir ställd inför riksrätt, upprepar den amerikanska presidenten.

LÄS OCKSÅ: Vita huset hånar Kreml

”Vad i helvete pågår?!”

Trump är den enda presidenten i USA:s historia som har ställts inför riksrätt två gånger. Han friades dock i senaten båda gångerna.

Men nu fruktar han alltså att det ska hända igen om republikanerna förlorar mellanårsvalet.

Oron förstärks av dåliga opinionssiffror, och av den historiska erfarenheten att presidentens parti brukar förlora platser i mellanårsvalet.

Donald Trump uttrycker frustration över denna historik och de just nu svaga opinionssiffrorna.

– De säger att när man vinner presidentvalet förlorar man mellanårsvalet, säger Trump, enligt nyhetsbyrån.

– Jag önskar att ni kunde förklara för mig vad i helvete som pågår i det allmänna medvetandet, för vi har rätt politik, säger den amerikanska presidenten.

Riksrätt två gånger

Trump ställdes inför riksrätt 2019 på grund av anklagelser om maktmissbruk och rättshinder relaterade till Ukraina, rapporterar Axios.

2021 ställdes han återigen inför riksrätt, då anklagad för att ha hetsat till upploppet vid Kapitolium den 6 januari, alltså för exakt fem år sedan. Men han friades alltså i båda fallen.

Mellanårsvalet blir dock mycket viktigt för Trump, och presidenten har nu press på sig att ägna mer energi åt inrikespolitiken. Frågan om inflation och levnadskostnader är extra viktig för många amerikanska väljare, enligt nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Grönländskt raseri - mot Danmark

Foto: The White House

Text: Redaktionen


USA säger ja – jättebesked för Ukraina

2026 01 06

Ukraina kräver säkerhetsgarantier från sina allierade för att kunna underteckna ett fredsavtal med Ryssland.

Europeiska länder har utryckt vilja att bistå, medan USA hittills har varit mer avvaktande.

Men nu uppges den krångliga frågan vara avgjord. 

Efter tisdagens toppmöte i Paris meddelar länderna i ”De villigas koalition” att man har enats om säkerhetsgarantier till Ukraina.

Dessutom är USA med på tåget.

– Det nya är att USA är villigt att ge sådana garantier. Huvudkomponenten är att övervaka och säkerställa att ett eventuellt fredsavtal följs, men också att brott mot avtalet kommer att engagera USA att stödja Ukraina, säger Norges statsminister Jonas Gahr Støre till Dagbladet efter mötet.

Støre beskriver beskedet som avgörande.

– Det är USA som behövs för att få trovärdiga säkerhetsgarantier på plats.

Hela listan

Enligt det norska regeringskansliet är Europa, USA och Ukraina överens om en slutdeklaration som specificerar vad som ska ingå i säkerhetsgarantierna.

Det handlar bland annat om:

- USA-ledd övervakning och verkställande av en framtida vapenvila, i samarbete med koalitionspartner

- Stöd till Ukrainas försvarsstyrkor

- En internationell säkerhetsstyrka på plats i Ukraina

- Stöd till Ukraina om Ryssland anfaller igen

- Långsiktigt militärt stöd och samarbete med Ukraina

LÄS MER: Grönländskt raseri – mot Danmark

Svensk optimism

Statsminister Ulf Kristersson (M) säger sig vara positiv efter tisdagens toppmöte. Han uppger att länderna har tagit ”ytterligare steg mot trovärdiga säkerhetsgarantier för Ukraina”.

– Med sådana finns det förutsättningar för en hållbar fred, det tycker jag är helt uppenbart, säger han till SVT.

LÄS OCKSÅ:

Mardröm för Irans ledare – nya uppgifter i dag

Rysslands “röda linje” passerad – Expert: Putin har skämt ut sig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen