Valuta kan förbjudas i Sverige

2024 12 04

Efter årsskiftet införs hårdare krav på företag som handlar med kryptovalutor – det vill säga digitala valutor som ofta används vid internetbaserade transaktioner.

Från och med 2025 kommer den nya EU-förordningen Markets in crypto-assets (Mica) att träda i kraft i Sverige.

Det ger Finansinspektionen (FI) möjlighet att ställa betydligt hårdare krav på kryptoaktörer i Sverige.

I korthet innebär de nya reglerna att företag som handlar med kryptovalutor måste dela med sig av mer information och efterleva kapitalkrav, rapporterar SvD.

– Kraven är ganska långtgående. Mer riskabla och större bolag får högre krav på sig och måste till exempel hålla mer kapital än mindre bolag, säger Charlotte Fried, enhetschef för betalanalys och policy vid FI, till tidningen.

Öppnar för förbud

Företag som inte följer kraven kommer att straffas.  

EU-förordningen ger FI möjlighet att utfärda sanktioner och återta tillståndet från kryptoaktörer.

I yttersta fall öppnar myndigheten för att förbjuda handel av specifika kryptovalutor.

– Men det är i yttersta fallet. Om vi bedömer att det skulle finnas ett allvarligt hot mot konsumentskyddet i Sverige, eller den finansiella stabiliteten, säger Charlotte Fried till SvD.

FI: Fyra anledningar till att undvika kryptovalutor

Finansinspektionen har under en längre tid varnat för riskerna med kryptovalutor.

I april radade FI upp fyra anledningar till att inte investera i krypto:

1, Konsumenter är dåligt skyddade

Kryptotillgångar är i dag oreglerade och står i de flesta fall utanför FI:s tillsyn. Nya regelverk är ännu inte tillämpbara och även efter det kommer det att vara riskabelt att investera i krypto. Det finns bland annat en hög risk för bedrägerier, hackerattacker och andra säkerhetsproblem som du som konsument inte är skyddad mot när du investerar i krypto.

2, Värdet kan sjunka snabbt

Priset på kryptotillgångar svänger extremt snabbt. Många kryptotillgångar har inte heller något underliggande värde på det sätt som till exempel aktier eller fonder har. Det innebär att det är mycket svårt att värdera krypto.

3, Negativ miljöpåverkan

Utvinningen av bitcoin och vissa andra kryptotillgångar innebär en hög elanvändning. Trots försök att få vissa kryptotillgångar att använda mindre energi så är elanvändningen i dag högre än någonsin tidigare, med betydande miljöskadliga koldioxidutsläpp som konsekvens.

4, Risk för penningtvätt och terrorismfinansiering

Kryptotillgångar används för penningtvätt och finansiering av terrorism. Snabbheten på transaktioner, den globala räckvidden, potentialen för anonymitet och möjligheten för transaktioner att äga rum utan finansiella mellanhänder gör kryptotillgångar attraktiva för kriminella aktörer.

Foto: J. Briscoe

Text: Redaktionen


Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen


21 februari 2026

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen