Valuta kan förbjudas i Sverige

2024 12 04

Efter årsskiftet införs hårdare krav på företag som handlar med kryptovalutor – det vill säga digitala valutor som ofta används vid internetbaserade transaktioner.

Från och med 2025 kommer den nya EU-förordningen Markets in crypto-assets (Mica) att träda i kraft i Sverige.

Det ger Finansinspektionen (FI) möjlighet att ställa betydligt hårdare krav på kryptoaktörer i Sverige.

I korthet innebär de nya reglerna att företag som handlar med kryptovalutor måste dela med sig av mer information och efterleva kapitalkrav, rapporterar SvD.

– Kraven är ganska långtgående. Mer riskabla och större bolag får högre krav på sig och måste till exempel hålla mer kapital än mindre bolag, säger Charlotte Fried, enhetschef för betalanalys och policy vid FI, till tidningen.

Öppnar för förbud

Företag som inte följer kraven kommer att straffas.

EU-förordningen ger FI möjlighet att utfärda sanktioner och återta tillståndet från kryptoaktörer.

I yttersta fall öppnar myndigheten för att förbjuda handel av specifika kryptovalutor.

– Men det är i yttersta fallet. Om vi bedömer att det skulle finnas ett allvarligt hot mot konsumentskyddet i Sverige, eller den finansiella stabiliteten, säger Charlotte Fried till SvD.

FI: Fyra anledningar till att undvika kryptovalutor

Finansinspektionen har under en längre tid varnat för riskerna med kryptovalutor.

I april radade FI upp fyra anledningar till att inte investera i krypto:

1, Konsumenter är dåligt skyddade

Kryptotillgångar är i dag oreglerade och står i de flesta fall utanför FI:s tillsyn. Nya regelverk är ännu inte tillämpbara och även efter det kommer det att vara riskabelt att investera i krypto. Det finns bland annat en hög risk för bedrägerier, hackerattacker och andra säkerhetsproblem som du som konsument inte är skyddad mot när du investerar i krypto.

2, Värdet kan sjunka snabbt

Priset på kryptotillgångar svänger extremt snabbt. Många kryptotillgångar har inte heller något underliggande värde på det sätt som till exempel aktier eller fonder har. Det innebär att det är mycket svårt att värdera krypto.

3, Negativ miljöpåverkan

Utvinningen av bitcoin och vissa andra kryptotillgångar innebär en hög elanvändning. Trots försök att få vissa kryptotillgångar att använda mindre energi så är elanvändningen i dag högre än någonsin tidigare, med betydande miljöskadliga koldioxidutsläpp som konsekvens.

4, Risk för penningtvätt och terrorismfinansiering

Kryptotillgångar används för penningtvätt och finansiering av terrorism. Snabbheten på transaktioner, den globala räckvidden, potentialen för anonymitet och möjligheten för transaktioner att äga rum utan finansiella mellanhänder gör kryptotillgångar attraktiva för kriminella aktörer.

Foto: J. Briscoe

Text: Redaktionen

JUST NU: Tjetjenien under attack

2025 11 27

Tjetjeniens huvudstad har attackerats.

En militärbas i Grozny, Tjetjeniens huvudstad, har träffats av en drönare.

Detta enligt lokala källor som publicerat videoklipp online, rapporterar ukrainska Pravda.

Drönarattack mot militärbas

Ögonvittnen har publicerat bilder och video på sociala medier som visar rök stiga från en av byggnaderna på basområdet.

De oberoende nyhetsmedierna Kavkaz.Realii och Astra bekräftar platsen och att byggnaden verkligen skadats.

– Basen huserar det 141:a motoriserade regementet Sever (North), som är en del av det ryska nationalgardet, rapporterar kanalerna.

Varken tjetjenska myndigheter eller Rysslands försvarsministerium har bekräftat drönarattacken.

Länk till videon finns längst ner i texten.

LÄS MER: USA varnar för ryskt ”knockoutslag”

Stora störningar i regionen

– Som följd av attacken har flygplatser i Tjetjenien, Dagestan, Nordossetien och Ingushetien tillfälligt stängt, uppger tidningen.

Grozny är huvudstaden i Rysslands delvis muslimska republik Tjetjenien, som styrs av Vladimir Putins allierade, den auktoritäre ledaren Ramzan Kadyrov.

Staden rymmer flera baser för de pro-Kremlska tjetjenska styrkorna, ofta kallade kadyroviterna.

Kadyroviterna har deltagit på Rysslands sida sedan starten av den fullskaliga invasionen av Ukraina.

Samtidigt har tjetjenska frivilliga som motsätter sig Ryssland anslutit sig till striderna på Ukrainas sida och bildat flera enheter, bland annat Dzhokhar Dudayev-bataljonen.

Komplex relation

Tjetjenien är en federal republik inom Ryska federationen med viss självstyrelse, men regionen har historiskt haft en spänd relation med Moskva.

Under 1990-talet utkämpades två blodiga krig mellan tjetjenska separatister och ryska styrkor, vilket ledde till omfattande förstörelse och tusentals dödsoffer.

Sedan början av 2000-talet har Kreml stärkt sin kontroll över regionen genom stöd till lokala ledare och genom att integrera säkerhets- och försvarsstrukturer med rysk centralmakt.

Idag är Tjetjenien formellt en del av Ryssland, men stabiliteten är beroende av Moskvas fortsatta politiska och ekonomiska inflytande, vilket gör varje incident som drönarattacken i Grozny till en potentiellt känslig säkerhetsfråga.

Klicka här för att se videon på attacken.

LÄS MER: Attack mot Ryssland – flygplats stängs

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

JUST NU: Ryska fartyg tvingas tillbaka – ”har gömt sig”

2025 11 27

Rysslands Svartahavsflotta attackerades i veckan av ukrainska drönare.

Nu drar sig flera militärfartyg undan och söker skydd i hamnar på ockuperade Krym.

– Ryssland gömmer krigsfartyg i ockuperade Sevastopol efter ukrainska attacker, rapporterar RBC-Ukraine, med hänvisning till kanalen Crimean Wind.

Flyttas mellan olika platser

De fartyg som Ryssland har kvar i området organiseras nu om och flyttas mellan hamnar.

– På så sätt hoppas man skydda dem från ukrainska attacker, uppger tidningen.

Enligt de ukrainska medierna är det två stora landstigningsfartyg som Ryssland nu försöker gömma.

– Ockupanterna, som fruktar ukrainska attacker, har flyttat skepp i Sevastopols vikar under natten. Endast två stora landstigningsfartyg av Projekt 1171 finns kvar i Rysslands Svartahavsflotta, rapporterar tidningen.

– Orsk som är byggd 1968 och Nikolay Filchenkov som bygdes 1975. Den ena finns kvar i Sevastopol, medan den andra har gömts i Novorossijsk.

Tidigare attacker

Det var i tisdags som Ukraina attackerade en oljeterminal och ett stort landstigningsfartyg på Krym.

Fartyget fick allvarliga skador men sjönk inte.

– Satellitbilder dök senare upp online och visade ögonblicket då det skadade fartyget bogserades till en reparationsanläggning, uppger tidningen.

För två veckor sedan slog den ukrainska militären till mot en rysk flottbas i regionen Krasnodar, vilket ledde till att hamnen i Novorossijsk tvingades stoppa oljeexporten.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva – “har inte hänt sen 1990-talet“

Storbritannien och Ukraina i nytt avtal

Idag kom också rapporter om att Storbritannien går in med ett nytt stöd till Ukrainas militär.

Luftvärnsdrönaren Octopus kommer massproduceras av brittiska militärindustriella anläggningar och skickas till Ukraina.

Planen är att producera flera tusen drönare per månad, där alla ska skickas som stöd till det ukrainska luftförsvaret.

– Detta är historiskt och nästa viktiga steg som kommer att möjliggöra produktionen av ukrainska drönare i Storbritannien, vilka har bevisat sin effektivitet i kampen mot ryska Shaheddrönare, deklarerar den brittiske försvarsministern Denys Shmyhal, rapporterar Kyiv Post.

LÄS OCKSÅ: Lukasjenko dundrar – ”Kan försvinna på ett ögonblick”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen