Valuta kan förbjudas i Sverige

2024 12 04

Efter årsskiftet införs hårdare krav på företag som handlar med kryptovalutor – det vill säga digitala valutor som ofta används vid internetbaserade transaktioner.

Från och med 2025 kommer den nya EU-förordningen Markets in crypto-assets (Mica) att träda i kraft i Sverige.

Det ger Finansinspektionen (FI) möjlighet att ställa betydligt hårdare krav på kryptoaktörer i Sverige.

I korthet innebär de nya reglerna att företag som handlar med kryptovalutor måste dela med sig av mer information och efterleva kapitalkrav, rapporterar SvD.

– Kraven är ganska långtgående. Mer riskabla och större bolag får högre krav på sig och måste till exempel hålla mer kapital än mindre bolag, säger Charlotte Fried, enhetschef för betalanalys och policy vid FI, till tidningen.

Öppnar för förbud

Företag som inte följer kraven kommer att straffas.  

EU-förordningen ger FI möjlighet att utfärda sanktioner och återta tillståndet från kryptoaktörer.

I yttersta fall öppnar myndigheten för att förbjuda handel av specifika kryptovalutor.

– Men det är i yttersta fallet. Om vi bedömer att det skulle finnas ett allvarligt hot mot konsumentskyddet i Sverige, eller den finansiella stabiliteten, säger Charlotte Fried till SvD.

FI: Fyra anledningar till att undvika kryptovalutor

Finansinspektionen har under en längre tid varnat för riskerna med kryptovalutor.

I april radade FI upp fyra anledningar till att inte investera i krypto:

1, Konsumenter är dåligt skyddade

Kryptotillgångar är i dag oreglerade och står i de flesta fall utanför FI:s tillsyn. Nya regelverk är ännu inte tillämpbara och även efter det kommer det att vara riskabelt att investera i krypto. Det finns bland annat en hög risk för bedrägerier, hackerattacker och andra säkerhetsproblem som du som konsument inte är skyddad mot när du investerar i krypto.

2, Värdet kan sjunka snabbt

Priset på kryptotillgångar svänger extremt snabbt. Många kryptotillgångar har inte heller något underliggande värde på det sätt som till exempel aktier eller fonder har. Det innebär att det är mycket svårt att värdera krypto.

3, Negativ miljöpåverkan

Utvinningen av bitcoin och vissa andra kryptotillgångar innebär en hög elanvändning. Trots försök att få vissa kryptotillgångar att använda mindre energi så är elanvändningen i dag högre än någonsin tidigare, med betydande miljöskadliga koldioxidutsläpp som konsekvens.

4, Risk för penningtvätt och terrorismfinansiering

Kryptotillgångar används för penningtvätt och finansiering av terrorism. Snabbheten på transaktioner, den globala räckvidden, potentialen för anonymitet och möjligheten för transaktioner att äga rum utan finansiella mellanhänder gör kryptotillgångar attraktiva för kriminella aktörer.

Foto: J. Briscoe

Text: Redaktionen

Tidigare Trumpallierad varnar: En sista invasion förbereds

2025 12 02

John Bolton, nationell säkerhetsrådgivare i Vita huset under Donald Trumps första mandatperiod, varnar för en ny rysk invasion.

Enligt Bolton kommer ett eventuellt fredsavtal mellan Ukraina och Ryssland att följas av en ”tredje och sista” rysk invasion av Ukraina.

– Putin har i 20 år sagt att han försöker återskapa det ryska imperiet, vilket kräver kontroll av Ukraina. Alla avtal som Ryssland skriver under skulle bana väg för en tredje, och sista, invasion av Ukraina, skriver Bolton på X.

I samma inlägg delar Bolton ett klipp från sin medverkan i den amerikanska nyhetskanalen News Nation.  I intervjun konstaterar han att det enda avtal som Rysslands diktator Vladimir Putin kommer acceptera är ett ryskvänligt avtal som lägger grunden för en ny offensiv mot Ukraina. 

Två invasioner hittills

Ryssland invaderade östra Ukraina och Krymhalvön 2014. I februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av grannlandet. Drygt fyra år senare kontrollerar Ryssland ungefär 20 procent av Ukrainas landyta.

LÄS MER: Specialstyrkor har slagit till mot ockuperade Krym

Samtal i Moskva

John Boltons varning utfärdas samtidigt som USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff befinner sig i Moskva för samtal med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Vad mötet kommer leda till är ännu oklart. 

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppger att han inväntar information från den amerikanska delegationen.

– Den amerikanska delegationen avser att informera oss direkt efter mötet. Nästa steg kommer att bero på vilka signaler vi får, framhåller Zelenskyj i ett inlägg på X.

Enligt presidenten kan den ukrainska sidan träffa Witkoff i närtid om framsteg har gjorts i förhandlingarna.

LÄS OCKSÅ: “Vi har bara börjat” – USA utfärdar militärt hot

Foto:

Text: Redaktionen

SD-toppar nekas av Hemvärnet

2025 12 02

Pontus Persson, riksdagskandidat för Sverigedemokraterna, och SD-ledamoten Richard Jomshof har nekats antagning till Hemvärnet.

Nu hävdar SD-topparna att det handlar om politisk diskriminering.

– Jag vill inte att det blir en politisk fråga, jag vill bara försvara mitt land. Men jag har inte fått någon förklaring, så då är det enda skäl jag kan tänka på – mina politiska åsikter. Och är det så att Hemvärnet inte tycker att man kan sympatisera med Sveriges näst största parti, och det är över 20 procent av befolkningen, då har vi ett problem, säger Pontus Persson till Kvartal.

SD-toppen Richard Jomshof berättar att han också nekats antagning till Hemvärnet. Även Jomshof bedömer att han sannolikt nekats på grund av sitt partimedlemskap.

– Har gjort värnplikt (grad furir). Sökte till Hemvärnet när Ukraina attackerades och kände att jag ville delta i närförsvaret vid ett eventuellt skarpt läge. Fick ett mejl för ett år sedan att min ansökan var avbruten. Förbannat märkligt om du frågar mig, men troligtvis rör det sig om politisk diskriminering i båda fallen, skriver han på X i ett svar till Pontus Persson.

Hemvärnet svarar

Hemvärnets kommunikationschef Jessica Dahlin har kommenterat uppgifterna. Hon uppger att Persson inte godkändes i säkerhetsprövningen.

SD-politikern har framhållit att han först blev godkänd i säkerhetsprövningen, men att beslutet drogs tillbaka efter en vecka.

Hemvärnet uppger att det skett ett misstag.

– Vad gäller det specifika fall som refereras till, gällande information om en godkänd säkerhetsprövning, så har det skett av misstag. Det var felaktig information som gick ut, något vi såklart beklagar, säger Jessica Dahlin till Kvartal.

”De är säkerhetsrisker”

Svenska Dagbladets ledarskribent Peter Wennblad kritiserar politikernas frispråkighet. Han anser att agerandet bör klassa både Jomshof och Person som ”säkerhetsrisker”.

– Undrar om Jomshof och Persson förstår att de nu i handling visar att de är säkerhetsrisker. Att offentligt sprida spekulativ kritik mot Försvarsmakten torde i sig diskvalificera dem i en säkerhetsprövning, eftersom man i den bland annat bedömer lojaliteten mot försvarets intressen, skriver han på X.

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa

FAKTA: Hemvärnets säkerhetsprövning

- Säkerhetsprövningen inleds med en intervju som tar cirka 2–3 timmar att genomföra.

- Som en del av säkerhetsprövningen kan Försvarsmakten även göra en bostadskontroll om det skulle vara aktuellt med hemförvaring av vapen.

- Efter säkerhetsprövningsintervjun gör Försvarsmakten även en registerkontroll, samt efterfrågar ett yttrande från den sökandes hemkommun.

Källa: Försvarsmakten

LÄS OCKSÅ: Dryckesbolag på väg att kastas ut från börsen

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen