Vanligt telefonsamtal väcker stor oro

2025 02 17

Sju av tio svenskar är oroade över ett vanligt förekommande telefonsamtal.

Det visar en ny Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av nummerupplysningstjänsten Truecaller.

Telefonsamtalet som pekas ut är samtal från nummer som inte finns i kontaktlistan i telefonen.

Omkring 70 procent av svenska folket svarar att de känner oro när de blir uppringda av “okänt nummer”.

Bland kvinnor är siffran ännu högre – 75 procent uppger att de känner irritation, obehag eller oro när ett okänt nummer ringer.

Enligt Truecaller är resultatet ett tydligt tecken på att svenskarna inte längre litar på att den som ringer upp gör det med goda avsikter.

– Att så många känner oro när det ringer från ett okänt nummer är en tydlig signal om att förtroendet för telefonen som en trygg kommunikationskanal har rubbats. Bedragarnas framfart har förändrat vårt beteende i grunden, säger Fredrik Kjell, operativ chef på Truecaller i Sverige.

Så agerar svenska folket

Undersökningen visar också att många personer vidtar olika åtgärder vid samtal från ett okänt nummer.

Mer än var fjärde kvinna, 26 procent, låter samtalet ringa ut. Var tredje person söker däremot upp numret för att se vem som ringer innan de tar beslut om att svara eller inte.

– Vi vill känna oss trygga när telefonen ringer, men idag väcks ofta oro och misstänksamhet i stället. Det visar att behovet av att veta vem som ringer aldrig har varit större, säger Fredrik Kjell.

Skillnader mellan åldersgrupper

I den yngre målgruppen (18-34 år) är det vanligare att svara på samtal från okänt nummer. Hela 38 procent uppger att de plockar upp luren. Bland svenskar i åldrarna 56-79 år är motsvarande siffra 25 procent.

– Telefonen ska förenkla vår vardag, inte skapa stress. Med rätt verktyg kan vi ta tillbaka kontrollen och känna oss trygga med varje samtal, säger Fredrik Kjell.

Foto: T. Grote

Text: Redaktionen

Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning.

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd.

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning.

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen

Ryska broar sprängs i luften

2026 07 08

Ukraina har förstört flera ryska broar.

Under det senaste dygnet har fyra broar sprängts i luften av ukrainska attacker.

Samtliga broar i regionen Belgorod.

Syftet med attackerna är att skära av försörjningsvägarna till de ryska styrkorna i ockuperade Kharkiv, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Missil har slagit ner

En missil träffade en bro i Kolykhalino och skar på så sätt av vägen till flera samhällen vid gränsen till Ukraina.

Ytterligare tre broar har under det senaste dygnet förstörts i ukrainska attacker.

– Uppenbarligen försöker fienden störa logistiken hos våra enheter, som nu aktivt genomför offensiva operationer i Charkivregionen, uppger ryska myndigheter, enligt tidningen.

Intensifierat attackerna

Ukraina har den senaste tiden förstört flera broar i områdena som förser den ryska armén med materiel och förnödenheter.

– Målet är transportleder genom vilka den ryska armén överför personal, vapen och ammunition, framhåller Ukrainas generalstab, enligt tidningen.

Samtidigt slår också ukrainarna direkt mot den ryska stridsförmågan.

Under onsdagen kommer ytterligare en rapport om en fullträff.

Ett ryskt stridsflyg har skjutits ner i luften, enligt Ukrainas flygvapen.

– Goda nyheter från flygvapnet! Idag eliminerade vi ännu en rysk flygterrorist, uppger militären i ett uttalande, rapporterar RBC-Ukraine.

Flyghangarer attackerade

Den senaste veckan har flera ryska stridsflyg slagits ut i attacker mot flyganläggningar

– Inga hangarer är säkra. Ukrainas säkerhetstjänst krossar ryska flygbaser på Krym och träffar jetplan och drönare, rapporterade Kyiv Post i förra veckan efter en ukrainsk attack.

Läs också: Rysk flygbas under attack

Sju stridsflyg förstördes

Flera flygbaser har varit måltavla för attacker den senaste veckan.

Ibland har flera flygplan eliminerats i ett och samma anfall.

– Attacken förstörde minst sju ryska stridsflygplan samt träffade drönarhangarer, uppgav tidningen i samband med förra veckans attack.

Läs också: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Arkivfoto: E. Kypreos

Text: Redaktionen