Vanligt telefonsamtal väcker stor oro

2025 02 17

Sju av tio svenskar är oroade över ett vanligt förekommande telefonsamtal.

Det visar en ny Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av nummerupplysningstjänsten Truecaller.

Telefonsamtalet som pekas ut är samtal från nummer som inte finns i kontaktlistan i telefonen.

Omkring 70 procent av svenska folket svarar att de känner oro när de blir uppringda av “okänt nummer”. 

Bland kvinnor är siffran ännu högre – 75 procent uppger att de känner irritation, obehag eller oro när ett okänt nummer ringer.

Enligt Truecaller är resultatet ett tydligt tecken på att svenskarna inte längre litar på att den som ringer upp gör det med goda avsikter.

– Att så många känner oro när det ringer från ett okänt nummer är en tydlig signal om att förtroendet för telefonen som en trygg kommunikationskanal har rubbats. Bedragarnas framfart har förändrat vårt beteende i grunden, säger Fredrik Kjell, operativ chef på Truecaller i Sverige.

Så agerar svenska folket

Undersökningen visar också att många personer vidtar olika åtgärder vid samtal från ett okänt nummer.

Mer än var fjärde kvinna, 26 procent, låter samtalet ringa ut. Var tredje person söker däremot upp numret för att se vem som ringer innan de tar beslut om att svara eller inte. 

– Vi vill känna oss trygga när telefonen ringer, men idag väcks ofta oro och misstänksamhet i stället. Det visar att behovet av att veta vem som ringer aldrig har varit större, säger Fredrik Kjell.

Skillnader mellan åldersgrupper 

I den yngre målgruppen (18-34 år) är det vanligare att svara på samtal från okänt nummer. Hela 38 procent uppger att de plockar upp luren. Bland svenskar i åldrarna 56-79 år är motsvarande siffra 25 procent.

– Telefonen ska förenkla vår vardag, inte skapa stress. Med rätt verktyg kan vi ta tillbaka kontrollen och känna oss trygga med varje samtal, säger Fredrik Kjell.

Foto: T. Grote

Text: Redaktionen


JUST NU: Svensk dundersuccé i USA – amerikanerna flockas

2025 12 04

Amerikanernas intresse för svenskt lösgodis skjuter i höjden.

Saltlakrits, sura skallar och annat svenskt godis har fått stort genomslag på sociala medier. På TikTok finns nu över 120 miljoner klipp taggade med “Swedish candy reviews”, alltså recensioner av svenskt godis.

Nu hakar det svenska godisföretaget CandyKing på trenden. Företaget, som tidigare hette Karamellkungen, öppnar en permanent godisbutik i hjärtat av New York City.

Butiken slår upp portarna på populära Bleecker Street i West Village och kommer erbjuda ett brett sortiment av svenskt lösgodis.

– Det känns fantastiskt kul för oss på CandyKing att fortsätta sprida den smakglädje, kvalitet och valfrihet som varumärket står för. Dessutom kommer kunderna att få möjligheten att påverka sortimentet över tid, vilket görs möjligt då butiken är i New York för att stanna, säger Laura Rytkölä, globalt ansvarig för CandyKing. 

Växande efterfråga

CandyKing ägs av Cloetta, som även står bakom populära varumärken som Kexchoklad, Ahlgrens Bilar och Polly.

Niklas Truedsson, områdeschef för tillväxt och lösviktskonfekt på Cloetta, konstaterar att svenskt godis är i USA för att stanna.

– CandyKing finns i cirka 4 000 dagligvarubutiker i Europa, och vi är glada att nu även kunna erbjuda vår shoppingupplevelse till konsumenter i USA – världens största konfektyrmarknad. Den nya butiken är ännu ett steg i vårt kontinuerliga arbete för att möta den växande efterfrågan på lösgodis i Nordamerika, säger han.

– Våra pilotprojekt i USA har gett oss de konsumentinsikter vi behöver för att framgångsrikt och långsiktigt lansera CandyKing på den amerikanska marknaden.

LÄS MER: Populär julmat rusar i pris – 1 200 procent dyrare

FAKTA: CandyKing

- CandyKing grundades 1984 i Stockholm. I dag har företaget en stark marknadsposition i Europa och är det ledande varumärket för lösgodis i Norden.  

- I över fyra decennier har CandyKing levererat konfektyr till livsmedelsbutiker, biografer och nöjesparker över hela Europa.

- CandyKing möter nu en växande efterfrågan från konsumenter i USA som letar efter högkvalitativt svenskt lösgodis nu globalt känt som Swedish Candy.

LÄS OCKSÅ: Omtyckt restaurangkedja riskerar konkurs

Foto: Lenzatic

Text: Redaktionen


JUST NU: Nytt körkort införs – men inte för bilar

2025 12 04

Från och med den 1 januari skärps reglerna för en omstridd farkost.

Det handlar om drönare, som blivit allt populärare i Sverige.

Vid årsskiftet blir det straffbart att flyga farkosterna utan ett så kallat drönarkort. Den som använder drönare utan giltig licens riskerar böter på mellan 30–150 dagsböter.

I de allvarligaste fallen kan straffet bli fängelse i upp till sex månader.

– Det är många som ska samsas i vårt gemensamma luftrum. Där behöver vi förhålla oss till trafikregler – precis som på vägen eller till sjöss. Det är viktigt att vi alla bidrar till att behålla säkerheten när trafiken i luftrummet ökar, säger Karl-Axel Edén, flyginspektör på Transportstyrelsen.

Flera incidenter

Beslutet fattas under en känslig tid. Transportstyrelsen har noterat en kraftig ökning av antalet inrapporterade händelser med drönare. Det handlar bland annat om att drönare flyger för nära flygplatser och folksamlingar, i restriktionsområden eller på för hög höjd. 

– De flesta som flyger drönare är noga med att följa regler och flyger på ett säkert och ansvarsfullt sätt. Men i de fall man bryter mot reglerna kan det få allvarliga konsekvenser, både för säkerheten och för andra människors trygghet, säger Karl-Axel Edén.

– Bättre kunskap hos drönarpiloter bidrar till att öka säkerheten i luften. Genom att fler tar drönarkort får också fler den kunskap som krävs för att flyga tryggt och lagligt, tillägger han.

LÄS MER: EBBA BUSCH: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad” 

Har mer än fördubblats 

Antalet säkerhetsincidenter kopplat till drönarflygningar har mer än fördubblats sedan 2020. 

I synnerhet har antalet drönare i närheten av flygplatser ökat kraftigt. 

Under årets första sex månader har 35 händelser rapporterats, uppger SVT med hänvisning till statistik från Transportstyrelsen. 

LÄS OCKSÅ: En av Rysslands största producenter under attack 

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen