Vanligt telefonsamtal väcker stor oro

2025 02 17

Sju av tio svenskar är oroade över ett vanligt förekommande telefonsamtal.

Det visar en ny Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av nummerupplysningstjänsten Truecaller.

Telefonsamtalet som pekas ut är samtal från nummer som inte finns i kontaktlistan i telefonen.

Omkring 70 procent av svenska folket svarar att de känner oro när de blir uppringda av “okänt nummer”. 

Bland kvinnor är siffran ännu högre – 75 procent uppger att de känner irritation, obehag eller oro när ett okänt nummer ringer.

Enligt Truecaller är resultatet ett tydligt tecken på att svenskarna inte längre litar på att den som ringer upp gör det med goda avsikter.

– Att så många känner oro när det ringer från ett okänt nummer är en tydlig signal om att förtroendet för telefonen som en trygg kommunikationskanal har rubbats. Bedragarnas framfart har förändrat vårt beteende i grunden, säger Fredrik Kjell, operativ chef på Truecaller i Sverige.

Så agerar svenska folket

Undersökningen visar också att många personer vidtar olika åtgärder vid samtal från ett okänt nummer.

Mer än var fjärde kvinna, 26 procent, låter samtalet ringa ut. Var tredje person söker däremot upp numret för att se vem som ringer innan de tar beslut om att svara eller inte. 

– Vi vill känna oss trygga när telefonen ringer, men idag väcks ofta oro och misstänksamhet i stället. Det visar att behovet av att veta vem som ringer aldrig har varit större, säger Fredrik Kjell.

Skillnader mellan åldersgrupper 

I den yngre målgruppen (18-34 år) är det vanligare att svara på samtal från okänt nummer. Hela 38 procent uppger att de plockar upp luren. Bland svenskar i åldrarna 56-79 år är motsvarande siffra 25 procent.

– Telefonen ska förenkla vår vardag, inte skapa stress. Med rätt verktyg kan vi ta tillbaka kontrollen och känna oss trygga med varje samtal, säger Fredrik Kjell.

Foto: T. Grote

Text: Redaktionen


JUST NU: Folk kliver ur sina bilar – kaos på E20

2025 09 18

Det råder trafikkaos på E20 mellan Malmö och Köpenhamn.

Trafiken i västgående riktning står helt stilla.

Detta efter att Öresundsbron har stängts av i riktning från Sverige mot Danmark.

Bron stängdes omedelbart efter att en vattenläcka upptäckts på den danska sidan. Det stora vattenflödet påverkar vägens grund, som riskerar att spolas bort. I ett värsta scenario kan vägen rasa.

Den danska polisen uppmanar bilister som fastnat i bilkön att stanna kvar i fordonen.

– Om du ska till flygplatsen uppmuntrar vi dig att använda kollektivtrafik. Förare som för närvarande köar i området ombeds att stanna kvar i sina fordon och vänta tills trafiken kan öppnas igen, skriver polisen på X.

Trotsar förbudet

Många personer uppges trotsa polisens uppmaning.

Flera människor har lämnat sina fordon och börjat promenera över bron, rapporterar TV4 Nyheterna.

Danska TV2 har noterat samma sak.

– Folk släpps av i nödfilen och sedan promenerar de iväg med sina resväskor, förmodligen för att de ska hinna med ett flygplan, säger kanalens reporter Karina Borg.

Inte första gången

Ett liknande scenario utspelade sig i mitten av juni, då halvmaratonet Broloppet orsakade långa bilköer.

– Den massiva kön gör att folk har börjat kliva ur sina bilar mitt på motorvägen. Folk går med resväskor längs motorvägen för att komma snabbare till flygplatsen, framhöll TV2:s reporter Mette Ejlersen vid tillfället.

LÄS MER: Helt nya pengar kan införas i Sverige – besked på gång 

Invigdes av kungen

Öresundsbron löper från udden Lernacken i Malmö, över Öresund till den konstgjorda danska ön Pepparholm. Bron är en nästan åtta kilometer lång snedkabelbro som går över till den 4 kilometer långa ön och därefter den fyra kilometer långa Drogdentunneln.

Sammanlagt mäter Öresundsförbindelsen 16 kilometer och når en höjd av 204 meter.

Byggstarten ägde rum 1995 och bron invigdes sommaren 2000.

Kung Carl XVI Gustaf av Sverige och Dronning Margrethe II av Danmark genomförde invigningen den 1 juli 2000. Vid invigningen ägde även det så kallade Broloppet rum.

LÄS MER: Helt nya pengar kan införas i Sverige – besked på gång 

Foto: Kathy

Text: Redaktionen


17 september 2025

UPPGIFTER: Nya högkostnadsskyddet verkningslöst – ”en bluff”

2025 09 18

Regeringen har infört ett högkostnadsskydd på el. 

Högkostnadsskyddet kommer att införas i november 2025 och gälla under hela kommande året.

Det nya skyddet ska gälla om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde.

– Det gör skillnad vilka som styr. Vi lägger om energipolitiken för att hushåll och företag ska få stabil el, där och när det behövs, till konkurrenskraftiga priser, framhåller Tidlpartierna i Aftonbladet debatt.

”En bluff”

Nu ifrågasätts det nya högkostnadsskyddet.

Elmarknadsanalytiker Bengt Ekenstierna beskriver det som ”en slags bluff”. Detta eftersom spotpriset inte har varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022. Därför blir det nya högkostnadsskyddet verkningslöst, enligt experten.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, säger Ekenstierna till DN.

Regeringen har inte kommenterat kritiken.

LÄS MER: Hundratals tvingas lämna svenskt storföretag

Stort stödpaket till hushållen

Regeringen har gått fram med flera åtgärder i höstbudgeten för att stärka hushållens ekonomi.

Här är några av regeringens åtgärder: 

- Sänkt moms på livsmedel från 12 till 6 procent. Förslaget om sänkt matmoms föreslås gälla under perioden 1 april 2026 till 31 december 2027. För en barnfamilj beräknas matkassen bli 6 500 kronor billigare per år.

- Sänkt skatt på arbete och pension genom att jobbskatteavdraget och förhöjda grundavdraget stärks. Förslagen föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026. 

- Sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning. Förslaget föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026. Förslaget innebär 1 800 kronor per år i sänkt skatt för personer som berörs.

- Sänkt elskatt i hela landet med 9,875 öre (inklusive moms). Förslaget föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026.

- Sänkta avgifter för förskola och fritidshem inom ramen för maxtaxan. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

- Högkostnadsskydd mot höga elpriser för hushåll under perioden från november 2025 och hela 2026. Högkostnadsskyddet ska gälla om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kr/kWh inom ett elområde. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

LÄS MER: Svenskt företag säljs till USA – för 10 miljarder 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen