Vanligt telefonsamtal väcker stor oro

2025 02 17

Sju av tio svenskar är oroade över ett vanligt förekommande telefonsamtal.

Det visar en ny Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av nummerupplysningstjänsten Truecaller.

Telefonsamtalet som pekas ut är samtal från nummer som inte finns i kontaktlistan i telefonen.

Omkring 70 procent av svenska folket svarar att de känner oro när de blir uppringda av “okänt nummer”.

Bland kvinnor är siffran ännu högre – 75 procent uppger att de känner irritation, obehag eller oro när ett okänt nummer ringer.

Enligt Truecaller är resultatet ett tydligt tecken på att svenskarna inte längre litar på att den som ringer upp gör det med goda avsikter.

– Att så många känner oro när det ringer från ett okänt nummer är en tydlig signal om att förtroendet för telefonen som en trygg kommunikationskanal har rubbats. Bedragarnas framfart har förändrat vårt beteende i grunden, säger Fredrik Kjell, operativ chef på Truecaller i Sverige.

Så agerar svenska folket

Undersökningen visar också att många personer vidtar olika åtgärder vid samtal från ett okänt nummer.

Mer än var fjärde kvinna, 26 procent, låter samtalet ringa ut. Var tredje person söker däremot upp numret för att se vem som ringer innan de tar beslut om att svara eller inte.

– Vi vill känna oss trygga när telefonen ringer, men idag väcks ofta oro och misstänksamhet i stället. Det visar att behovet av att veta vem som ringer aldrig har varit större, säger Fredrik Kjell.

Skillnader mellan åldersgrupper

I den yngre målgruppen (18-34 år) är det vanligare att svara på samtal från okänt nummer. Hela 38 procent uppger att de plockar upp luren. Bland svenskar i åldrarna 56-79 år är motsvarande siffra 25 procent.

– Telefonen ska förenkla vår vardag, inte skapa stress. Med rätt verktyg kan vi ta tillbaka kontrollen och känna oss trygga med varje samtal, säger Fredrik Kjell.

Foto: T. Grote

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)