JUST NU: Vänsterpartiet riktar skarp kritik mot regeringen

2022 06 17

Regeringen förväntade sig att Sveriges ansökan till Nato inte skulle stöta på några svåra hinder.

Men en bestämd turkisk president, Recep Tayyip Erdoğan, har satt käppar i hjulet.

– Jag blev väldigt förvånad, sa utrikesminister Ann Linde (S) den 10 juni efter att Turkiet meddelat att de kommer säga nej till ett svenskt-finskt medlemskap i Nato.

Ambitionen att Sverige och Finland ska välkomnas som nya Natomedlemmar i samband med toppmötet i Madrid 28-30 juni ser avlägsen ut.

”Festen är inställd”

– Det känns som Natofesten i Madrid är inställd, säger Håkan Svenneling, Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson, till DN.

Han betonar att både V och MP, som är emot ett svenskt medlemskap i Nato, varnade för problemen som Sverige ställs inför i dag.

– Man ska inte påstå att vi var på den här konkretionsnivån, men det var definitivt uppenbart att frågan berördes.

Böjer sig för Turkiet

Håkan Svenneling riktar nu skarp kritik mot regeringen. Han anser att Socialdemokraterna har börjat böja sig för Turkiets krav som han kallar för ”absurda”.

– Till en början försökte ju regeringen, eller många kring regeringen, spela ner det här. Men nu har vi haft drygt fyra veckor av diplomatisk kris. Man börjar mer och mer erkänna att Turkiets åsikter är något att ta hänsyn till, och gör ansträngningar i syfte att möta Turkiet istället för att säga att Turkiets anklagelser är absurda, säger han till DN.

Förstår inte Turkiet

Under gårdagen uppgav källor till Aftonbladet att regeringen inte förstått vad Turkiet egentligen vill uppnå med Natoblockaden och att många av landets krav på Sverige är obegripliga och bygger på falsk information.

Turkiet har offentligt gått ut med vilka krav som ställs på Sverige för att landet ska accepteras som ny medlem i Nato.

Trots det uppges den svenska regeringen inte förstå vad Turkiet egentligen har för syfte med att blockera deras ansökan.

– Turkiet vill ha ut något av det här, men vad det är vet de bara själva, de har ju inte velat säga det än, uppger en källa med insyn till tidningen.

– Det kan ta lång tid och det kan ta kort tid, konstaterar samma källa.

Foto: Frida Drake

Text: Redaktionen

Pensionär måste betala – har för mycket pengar på banken

2025 12 11

Under 2025 och 2026 genomför Pensionsmyndigheten en nationell satsning.

Projektet kallas för ÅKA (Återkrav, Kraftsamling och Avarbetning) och går ut på att kräva tillbaka pengar från cirka 60 000 pensionärer som fått felaktiga utbetalningar i form av pension och bostadstillägg.

– Det kan handla om skulder på allt ifrån några tusenlappar till hur mycket som helst. Ibland har de felaktiga utbetalningarna pågått i flera år, sade Åsa Lindestam, ordförande i Pensionärernas riksorganisation, PRO till PROpensionären för ett år sedan.

Måste betala tillbaka – har för mycket pengar

Nu har ett uppmärksammat fall i Lidköping hamnat i medierna.

En pensionär måste betala tillbaka efter att ha haft för mycket pengar på banken, rapporterar Nya Lidköpings-Tidningen.

Detta då bostadstillägget betalats ut på fel grunder i nästan tio års tid. I juni tidigare i år gjorde Pensionsmyndigheten en ny beräkning och konstaterade att pensionären måste betala tillbaka 53 000 kronor.

Återkravet skickades ut den 15 november och måste vara betalt senast 15 december – annars kan fallet hamna hos Kronofogden.

Skattefritt stöd för fattigpensionärer

De flesta ärenden inom ÅKA berör felaktigt utbetalda bostadstillägg, som är ett skattefritt stöd för pensionärer med låg inkomst.

Den som har rätt till tillägget kan få upp till 7 290 kronor per månad beroende på bostadskostnad, inkomst, förmögenhet och familjesituation.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

För ett år sedan bollades frågan upp om att göra om hela pensionssystemet, mycket på grund av att dagens regelverk anses vara alldeles för obegripligt.

– Det är otroligt svårt för den enskilda individen att förstå. Man får det här, men man förstår inte varför och man kan definitivt inte veta på förhand för det är för komplext, så redan där finns en poäng, sade Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt till SR vid tillfället.

Det finns ett brett politiskt stöd för att göra om det grundläggande skyddet i systemet.

LÄS MER: Här är banken med högst ränta just nu – hela listan

Arkivfoto: C. Langballe (personen på bilden är inte samma person som beskrivs i artikeln)

Text: Redaktionen

Massiv attack mot Ryssland – regnar ned över Moskva

2025 12 11

Över 300 drönare har i natt skickats mot Ryssland.

Ryska myndigheter utfärdade då en varning om ett omedelbart drönarhot, uppger Kyiv Post med hänvisning till rysk media.

Under natten till torsdagen har attackerna fortsatt.

Ett massivt anfall har riktats mot Moskva med drönare som regnar ned över huvudstaden, uppger borgmästaren Sergej Sobjanin enligt Kyiv Independent.

Minst 31 drönare uppges ha skjutits ned av det ryska luftförsvarssystemet.

– Sobjanin började rapportera om attacker mot den ryska huvudstaden sent på kvällen den 9 december och uppdaterade då fler drönare påstås ha skjutits ner över staden. Explosioner rapporterades i förorter till Moskva, enligt den ryska nyhetskanalen Telegram Shot, skriver den ukrainska tidningen.

Akutstoppar flygen

Till följd av drönarna har flygtrafiken ställts in på samtliga flygplatser i Moskvaregionen, uppger finländska Iltalehti som hänvisar till den ryska flygtrafikmyndigheten Rosaviatiya.

Även på andra platser i centrala Ryssland har flyg ställts in med omedelbar verkan. Flera flyg på väg till Moskva har istället tvingats landa i Sankt Petersburg.

Inga dödsfall eller skador har hittills rapporterats av de ryska myndigheterna.

– Räddningstjänsten arbetar på kraschplatserna, uppger Sergej Sobjanin på Telegram under flera tillfällen i natt.

LÄS MER: Ukraina slår tillbaka – återtar mark från Ryssland

Slår till mot militära mål

Ukraina använder sig regelbundet av långdistansdrönare för att slå tillbaka mot den ryska invasionen. Drönarna används för att attackera ryska militära och industriella mål, exempelvis oljeraffinaderier, vapenfabriker och ammunitionsdepåer.

Senaste Ukraina gick till motattack mot Moskvaregionen i den här omfattningen var den 27 oktober tidigare i höstas.

LÄS MER: Stor byteshandel nära – Ukraina kan få stridsflyg

Arkivfoto: T. Odintsova resp J. Figueroa

Text: Redaktionen