JUST NU: Vänsterpartiet riktar skarp kritik mot regeringen

2022 06 17

Regeringen förväntade sig att Sveriges ansökan till Nato inte skulle stöta på några svåra hinder.

Men en bestämd turkisk president, Recep Tayyip Erdoğan, har satt käppar i hjulet.

– Jag blev väldigt förvånad, sa utrikesminister Ann Linde (S) den 10 juni efter att Turkiet meddelat att de kommer säga nej till ett svenskt-finskt medlemskap i Nato.

Ambitionen att Sverige och Finland ska välkomnas som nya Natomedlemmar i samband med toppmötet i Madrid 28-30 juni ser avlägsen ut.

”Festen är inställd”

– Det känns som Natofesten i Madrid är inställd, säger Håkan Svenneling, Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson, till DN.

Han betonar att både V och MP, som är emot ett svenskt medlemskap i Nato, varnade för problemen som Sverige ställs inför i dag.

– Man ska inte påstå att vi var på den här konkretionsnivån, men det var definitivt uppenbart att frågan berördes.

Böjer sig för Turkiet

Håkan Svenneling riktar nu skarp kritik mot regeringen. Han anser att Socialdemokraterna har börjat böja sig för Turkiets krav som han kallar för ”absurda”.

– Till en början försökte ju regeringen, eller många kring regeringen, spela ner det här. Men nu har vi haft drygt fyra veckor av diplomatisk kris. Man börjar mer och mer erkänna att Turkiets åsikter är något att ta hänsyn till, och gör ansträngningar i syfte att möta Turkiet istället för att säga att Turkiets anklagelser är absurda, säger han till DN.

Förstår inte Turkiet

Under gårdagen uppgav källor till Aftonbladet att regeringen inte förstått vad Turkiet egentligen vill uppnå med Natoblockaden och att många av landets krav på Sverige är obegripliga och bygger på falsk information.

Turkiet har offentligt gått ut med vilka krav som ställs på Sverige för att landet ska accepteras som ny medlem i Nato.

Trots det uppges den svenska regeringen inte förstå vad Turkiet egentligen har för syfte med att blockera deras ansökan.

– Turkiet vill ha ut något av det här, men vad det är vet de bara själva, de har ju inte velat säga det än, uppger en källa med insyn till tidningen.

– Det kan ta lång tid och det kan ta kort tid, konstaterar samma källa.

Foto: Frida Drake

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland förlorar kontrollen – tungt bakslag för Putin

2026 06 07

Ryssland förlorar mark och i Kreml ser man snart ingen utväg.

Rysslands offensiva kampanj i Ukraina blir allt mindre effektiv.

Ukraina återtar mer mark än vad Ryssland erövrar, och för Vladimir Putin blir läget nu allt mer pressat.

Alla beräkningar visar samma sak

I maj månad har Ukraina befriat mer territorium än vad de ryska styrkorna lyckats ta, rapporterar RBC-Ukraine.

En ny rapport från Institutet för krigsstudier, ISW, bekräftar det svåra läget för Ryssland på slagfältet.

Analysen visar att ryska styrkor tog eller trängde in i cirka 40 kvadratkilometer territorium i maj månad, samtidigt som Ukraina återerövrade omkring 280 kvadratkilometer.

Även i april gick det trögt för Ryssland. Cirka 28 kvadratkilometer erövrades, medan man förlorade kontrollen över 116 kvadratkilometer.

Vissa av de ryska framryckningarna är dessutom bara tillfälliga intrång på territorier som fortfarande kontrolleras av Ukraina.

Beräkningarna är komplicerade, och flera olika räknemetoder har därför använts för att kartlägga situationen på fronten.

Men oavsett vilken metod som används så kommer man fram till samma sak: Rysslands offensiv misslyckas.

LÄS OCKSÅ: Valuta störtdyker - har halverats i värde

Lavrov ställer krav

De stora förlusterna i form av skadade eller dödade soldater är också ett stort problem för Ryssland.

Omkring 35 000 ryska soldater dödas eller skadas svårt varje månad.

Samtidigt vägrar Ryssland att öppna för en förhandlingslösning, såvida den inte löser ”krigets grundorsaker”, som Putinregimen ser det.

Utrikesminister Sergej Lavrov säger bland annat att ”ryssarnas och rysktalande människors rättigheter i Ukraina” måste återställas.

– Det är en nödvändig förutsättning för en långsiktig fredlig lösning, menar Lavrov, enligt tidningen.

Kreml fruktar: Finns ingen utväg

I Kreml växer dock oron över Rysslands allt mer hopplösa situation på slagfältet, samtidigt som vanliga ryssar påverkas allt mer av kriget.

Vissa högt uppsatta tjänstemän i Kreml erkänner nu att kriget har hamnat i ett dödläge, har Bloomberg rapporterat.

Somliga i den ryska ledningen har till och med börjat tvivla på om det finns någon säker utväg för den hårt pressade regimen.

Samtidigt har flera undersökningar visat att det ryska folkets stöd för Putin tycks ha minskat.

LÄS OCKSÅ: LAVROV: USA har backat - gäller inte längre

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen