JUST NU: Vänsterpartiet riktar skarp kritik mot regeringen

2022 06 17

Regeringen förväntade sig att Sveriges ansökan till Nato inte skulle stöta på några svåra hinder.

Men en bestämd turkisk president, Recep Tayyip Erdoğan, har satt käppar i hjulet.

– Jag blev väldigt förvånad, sa utrikesminister Ann Linde (S) den 10 juni efter att Turkiet meddelat att de kommer säga nej till ett svenskt-finskt medlemskap i Nato.

Ambitionen att Sverige och Finland ska välkomnas som nya Natomedlemmar i samband med toppmötet i Madrid 28-30 juni ser avlägsen ut.

”Festen är inställd”

– Det känns som Natofesten i Madrid är inställd, säger Håkan Svenneling, Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson, till DN.

Han betonar att både V och MP, som är emot ett svenskt medlemskap i Nato, varnade för problemen som Sverige ställs inför i dag.

– Man ska inte påstå att vi var på den här konkretionsnivån, men det var definitivt uppenbart att frågan berördes.

Böjer sig för Turkiet

Håkan Svenneling riktar nu skarp kritik mot regeringen. Han anser att Socialdemokraterna har börjat böja sig för Turkiets krav som han kallar för ”absurda”.

– Till en början försökte ju regeringen, eller många kring regeringen, spela ner det här. Men nu har vi haft drygt fyra veckor av diplomatisk kris. Man börjar mer och mer erkänna att Turkiets åsikter är något att ta hänsyn till, och gör ansträngningar i syfte att möta Turkiet istället för att säga att Turkiets anklagelser är absurda, säger han till DN.

Förstår inte Turkiet

Under gårdagen uppgav källor till Aftonbladet att regeringen inte förstått vad Turkiet egentligen vill uppnå med Natoblockaden och att många av landets krav på Sverige är obegripliga och bygger på falsk information.

Turkiet har offentligt gått ut med vilka krav som ställs på Sverige för att landet ska accepteras som ny medlem i Nato.

Trots det uppges den svenska regeringen inte förstå vad Turkiet egentligen har för syfte med att blockera deras ansökan.

– Turkiet vill ha ut något av det här, men vad det är vet de bara själva, de har ju inte velat säga det än, uppger en källa med insyn till tidningen.

– Det kan ta lång tid och det kan ta kort tid, konstaterar samma källa.

Foto: Frida Drake

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Kina skickar luftvärnsvapen

2026 04 11

USA anklagar Kina för att skicka vapen.

Enligt uppgifter från amerikansk underrättelsetjänst kan Kina vara på väg att leverera luftvärnsvapen till Iran.

Uppgifterna pekar också på att leveranserna kan ske via tredje länder för att dölja ursprunget, rapporterar Kyiv Post.

Kina hjälper Iran

Amerikanska underrättelsetjänster bedömer att Kina kan förbereda leveranser av avancerade luftvärnssystem till Iran under den tillfälliga vapenvilan i regionen.

Enligt CNN och tre källor med insyn i underrättelserna handlar det om försök att återuppbygga Irans militära kapacitet.

– Kina kan vara på väg att förbereda leverans av avancerade luftförsvarssystem till Iran, uppger en källa med insyn i bedömningarna.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

MANPADS kan skickas

Uppgifterna pekar särskilt på att det handlar om man-burna luftvärnssystem (MANPADS) som kan användas mot lågt flygande flygplan.

Enligt källorna försöker Kina i så fall använda tredje länder för att dölja leveransernas ursprung.

– Kina försöker sannolikt organisera leveransen av bärbara luftvärnssystem (MANPADS) via tredje länder för att dölja deras ursprung, säger två av källorna till CNN.

Dessa system utgör ett hot mot amerikanska flygplan som flyger på låg höjd och kan användas omedelbart om vapenvilan bryter samman.

Kina förnekar uppgifterna

Den kinesiska ambassaden i Washington avvisar påståendena helt.

– Kina uppfyller konsekvent sina internationella åtaganden och förser inte någon part i konflikten med vapen, säger en talesperson, som kallar uppgifterna “ogrundade” och “osanna”.

Kinas militär, People's Liberation Army har tidigare kopplats till anklagelser om stöd till Iran, men inga bekräftade vapenleveranser har kunnat styrkas offentligt.

Uppgifterna kommer i ett redan spänt läge i internationell politik, där både Kina och Ryssland nyligen använt sitt veto i FN:s säkerhetsråd.

Analytiker menar att Kina ser luftvärnssystem som “defensiva” vapen, vilket kan göra det enklare att stödja Iran utan att öppet bryta mot internationella normer.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: A Luengo

Text: Redaktionen