JUST NU: Vänsterpartiet riktar skarp kritik mot regeringen

2022 06 17

Regeringen förväntade sig att Sveriges ansökan till Nato inte skulle stöta på några svåra hinder.

Men en bestämd turkisk president, Recep Tayyip Erdoğan, har satt käppar i hjulet.

– Jag blev väldigt förvånad, sa utrikesminister Ann Linde (S) den 10 juni efter att Turkiet meddelat att de kommer säga nej till ett svenskt-finskt medlemskap i Nato.

Ambitionen att Sverige och Finland ska välkomnas som nya Natomedlemmar i samband med toppmötet i Madrid 28-30 juni ser avlägsen ut.

”Festen är inställd”

– Det känns som Natofesten i Madrid är inställd, säger Håkan Svenneling, Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson, till DN.

Han betonar att både V och MP, som är emot ett svenskt medlemskap i Nato, varnade för problemen som Sverige ställs inför i dag.

– Man ska inte påstå att vi var på den här konkretionsnivån, men det var definitivt uppenbart att frågan berördes.

Böjer sig för Turkiet

Håkan Svenneling riktar nu skarp kritik mot regeringen. Han anser att Socialdemokraterna har börjat böja sig för Turkiets krav som han kallar för ”absurda”.

– Till en början försökte ju regeringen, eller många kring regeringen, spela ner det här. Men nu har vi haft drygt fyra veckor av diplomatisk kris. Man börjar mer och mer erkänna att Turkiets åsikter är något att ta hänsyn till, och gör ansträngningar i syfte att möta Turkiet istället för att säga att Turkiets anklagelser är absurda, säger han till DN.

Förstår inte Turkiet

Under gårdagen uppgav källor till Aftonbladet att regeringen inte förstått vad Turkiet egentligen vill uppnå med Natoblockaden och att många av landets krav på Sverige är obegripliga och bygger på falsk information.

Turkiet har offentligt gått ut med vilka krav som ställs på Sverige för att landet ska accepteras som ny medlem i Nato.

Trots det uppges den svenska regeringen inte förstå vad Turkiet egentligen har för syfte med att blockera deras ansökan.

– Turkiet vill ha ut något av det här, men vad det är vet de bara själva, de har ju inte velat säga det än, uppger en källa med insyn till tidningen.

– Det kan ta lång tid och det kan ta kort tid, konstaterar samma källa.

Foto: Frida Drake

Text: Redaktionen

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad.

Kopplas till smuggling

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart.

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till.

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser.

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen