Väntetiden för dos 3 kortas ned till 5 månader för alla enligt uppgift

2022 01 13

De som är 18 till 64 år behöver inte längre vänta 6 månader för att få dos 3 av vaccinet utan nu sänker man väntetiden till 5 månader i hela Sverige.

Detta enligt uppgift till Sveriges Radio.

Alla regioner i Sverige

Det är Region Västerbottens vaccinationssamordnare Ronny Lestander som uppger att Folkhälsomyndigheten är på väg att ändra sin rekommendation till alla regioner runt om i Sverige.

Redan i övermorgon

Enligt vaccinationssamordnare Lestander kommer regionerna att sänka tiden mellan andra och tredje vaccinationsdosen till fem månader redan i övermorgon torsdag rapporterar Sveriges Radio.

Har kapacitet

– Folkhälsomyndigheten kommer med ett nytt direktiv på torsdag där man då vill att vi ska korta dosintervallet. Dels för att vi ska vaccinera den tredje dosen lite snabbare till befolkningen och för att man ser att man på vissa håll i Sverige också har kapacitet att påskynda den här processen, säger han.

Krav från Centern

Så sent som igår gick Centern ut och krävde att man ändrar väntetiden mellan andra och tredje dosen från nuvarande sex månader till fem.

Bara dagen efter

– Där tycker jag att regeringen ska fatta ett snabbt beslut för att vaccinera fler i befolkningen skyndsamt, sade Centerns gruppledare i riksdagen Anders W Jonsson till DN. Och bara dagen efter ser Centern alltså ut att få igenom sitt krav.

Funkar redan nu

Enligt Västerbottens vaccinationssamordnare så kan man faktiskt redan nu boka in sin tredje dos efter fem månaders väntetid på sina håll – till exempel i Västerbotten.

– Rent praktiskt så går det redan nu att börja boka sin tid om det har gått minst fem månader sedan man fick den andra dosen, säger Ronny Lestander.

Direktiv

– Men officiellt så öppnar vi för det här på torsdag. Och kommer nu att gå ut med det här och vi har det generella direktivet från Folkhälsomyndigheten, säger han.

Olika snabbt i regionerna

Västerbottens vaccinationssamordnare tror att en majoritet av regionerna kommer att korta ned väntetiden till fem månader.

– Jag tror att de allra flesta regioner kommer att följa Folkhälsomyndighetens nya direktiv. Sen är det lite olika hur fort man kan uppfylla det här och fort man kan öppna.

Glada nyheter

För Västerbottens invånare i åldern 18 till 64 år som trodde att man var tvingad att vänta ända till sex månader har vaccinationssamordnaren glada nyheter.

– Vi har tillgång till vaccinationstider i Västerbotten. Så vi kan vara generösa och säga att man kan börja redan nu då att tillämpa det här nya dosintervallet.

FHM bekräftar inte

Folkhälsomyndigheten avstår dock ifrån att bekräfta uppgiften till Sveriges Radio ikväll.

Myndigheten uppger nämligen att något beslut om justerat dosintervall inte är fattat.

FHM:s text väntas ändras

På Folkhälsomyndighetens hemsida står det i nuläget följande text: ”För personer som är yngre än 65 år rekommenderas att påfyllnadsdosen ges tidigast sex månader efter primärvaccinationen.”

Det är den texten som kommer att ändras enligt kvällens nya uppgifter.

Foto: CDC


Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


24nov25

Sverige ska attackera tre mål – om Putin anfaller Nato

2025 11 24

För första gången någonsin kan Sverige utöka sin vapenarsenal med kryssningsrobotar som kan träffa mål på hundratals mils avstånd.

I dag kan svenska Jas Gripen-stridsflyg utrustas med kryssningsroboten Taurus, som har en räckvidd på cirka 50 mil.

Nu vill Försvarsmakten köpa kryssningsrobotar som kan träffa mål på omkring 200 mils avstånd. 

Det framgår av en färsk rapport som Försvarsmakten har överlämnat till regeringen, uppger SVT.

Pekar ut tre mål i Ryssland

Robotarna ska användas mot mål i Ryssland om landet skulle gå till attack mot Nato och utlösa alliansens artikel 5.

Enligt Carl-Johan Edström, chef för försvarsstaben, kommer robotarna avfyras mot ryska mål för att förhindra ytterligare anfall.

Edström pekar ut tre mål som Sverige kan attackera vid händelse av krig mellan Nato och Ryssland.

– Det kan handla om alltifrån deras ledningssystem, sensorer, men också deras kritiska infrastruktur, säger generallöjtnanten till SVT Nyheter.

LÄS MER: FSB-agenter har öppnat eld

Här är prioriteringarna

I rapporten som överlämnats till regeringen lyfter Försvarsmakten framför allt behovet av:

- Långräckviddig bekämpning – för att kunna möta en kvalificerad motståndare på djupet och bidra till alliansens samlade förmåga.

- Kontroll över Östersjön över tid – där sjö- och luftläget är avgörande för rörlighet, förstärkningar och försörjning.

- En förbättrad och uthållig lägesbild – genom mark-, luft- och rymdbaserade sensorer.

- Luft- och robotförsvar i hela Natos operationsområde – både för skydd av egna förband och för att stärka den norra flankens motståndskraft.

- Ett robust logistiknätverk – med logistik och infrastruktur som kan ta emot och stödja allierade styrkor under längre tid.

LÄS OCKSÅ: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Foto: Flygvapnet

Text: Redaktionen