Väntetiden för dos 3 kortas ned till 5 månader för alla enligt uppgift

2022 01 13

De som är 18 till 64 år behöver inte längre vänta 6 månader för att få dos 3 av vaccinet utan nu sänker man väntetiden till 5 månader i hela Sverige.

Detta enligt uppgift till Sveriges Radio.

Alla regioner i Sverige

Det är Region Västerbottens vaccinationssamordnare Ronny Lestander som uppger att Folkhälsomyndigheten är på väg att ändra sin rekommendation till alla regioner runt om i Sverige.

Redan i övermorgon

Enligt vaccinationssamordnare Lestander kommer regionerna att sänka tiden mellan andra och tredje vaccinationsdosen till fem månader redan i övermorgon torsdag rapporterar Sveriges Radio.

Har kapacitet

– Folkhälsomyndigheten kommer med ett nytt direktiv på torsdag där man då vill att vi ska korta dosintervallet. Dels för att vi ska vaccinera den tredje dosen lite snabbare till befolkningen och för att man ser att man på vissa håll i Sverige också har kapacitet att påskynda den här processen, säger han.

Krav från Centern

Så sent som igår gick Centern ut och krävde att man ändrar väntetiden mellan andra och tredje dosen från nuvarande sex månader till fem.

Bara dagen efter

– Där tycker jag att regeringen ska fatta ett snabbt beslut för att vaccinera fler i befolkningen skyndsamt, sade Centerns gruppledare i riksdagen Anders W Jonsson till DN. Och bara dagen efter ser Centern alltså ut att få igenom sitt krav.

Funkar redan nu

Enligt Västerbottens vaccinationssamordnare så kan man faktiskt redan nu boka in sin tredje dos efter fem månaders väntetid på sina håll – till exempel i Västerbotten.

– Rent praktiskt så går det redan nu att börja boka sin tid om det har gått minst fem månader sedan man fick den andra dosen, säger Ronny Lestander.

Direktiv

– Men officiellt så öppnar vi för det här på torsdag. Och kommer nu att gå ut med det här och vi har det generella direktivet från Folkhälsomyndigheten, säger han.

Olika snabbt i regionerna

Västerbottens vaccinationssamordnare tror att en majoritet av regionerna kommer att korta ned väntetiden till fem månader.

– Jag tror att de allra flesta regioner kommer att följa Folkhälsomyndighetens nya direktiv. Sen är det lite olika hur fort man kan uppfylla det här och fort man kan öppna.

Glada nyheter

För Västerbottens invånare i åldern 18 till 64 år som trodde att man var tvingad att vänta ända till sex månader har vaccinationssamordnaren glada nyheter.

– Vi har tillgång till vaccinationstider i Västerbotten. Så vi kan vara generösa och säga att man kan börja redan nu då att tillämpa det här nya dosintervallet.

FHM bekräftar inte

Folkhälsomyndigheten avstår dock ifrån att bekräfta uppgiften till Sveriges Radio ikväll.

Myndigheten uppger nämligen att något beslut om justerat dosintervall inte är fattat.

FHM:s text väntas ändras

På Folkhälsomyndighetens hemsida står det i nuläget följande text: ”För personer som är yngre än 65 år rekommenderas att påfyllnadsdosen ges tidigast sex månader efter primärvaccinationen.”

Det är den texten som kommer att ändras enligt kvällens nya uppgifter.

Foto: CDC


Otäck förändring i hjärnan – 50 procents ökning på 10 år

2025 11 28

Någonting otäckt har upptäckts i den mänskliga hjärnan.

Forskare har gjort en obehaglig upptäckt som gäller den mänskliga hjärnan.

På bara tio år har mängden mikroskopiska plastfragment i hjärnan ökat med 50 procent.

50-procentig ökning

Mängden mikroplaster i den mänskliga hjärnan har ökat lavinartat, rapporterar DN.

Plastföroreningar har lett till att vi idag har 50 procent mer mikroplaster i hjärnan än för tio år sedan, och forskare oroar sig nu allt mer för hur detta kan påverka vår hälsa.

Det är bara en tidsfråga innan forskningen kan visa hur människans hälsa påverkas av mikroplasterna.

– Nu kommer det nya studier hela tiden. Det här kommer bara att bli en större och större fråga ju mer vi lär oss, säger Bethanie Carney Almroth, professor i ekotoxikologi vid Göteborgs universitet, till tidningen.

Forskningen gör alltså stora framsteg, och forskare menar att många av de mikroplaster vi har i kroppen är hälsofarliga.

– Vi vet till exempel att 4 000 av de 6 000 undersökta kemikalier som används vid plasttillverkning är klassade som hälsofarliga. Men sedan används ytterligare 10 000 kemikalier som vi inte har någon data om alls, säger hon.

LÄS OCKSÅ: MOTOR: Mångmiljonär död i "bisarr" olycka - enorm samling skänks bort

Förhandlingar i FN

En mängd vetenskapliga studier visar att de flesta djur och växter innehåller mikro- och nanoplast.

Forskningen visar också att detta leder till bland annat störd reproduktion, lägre födelsevikt, ökad risk för cancer och påverkat beteende.

Kunskapsläget när det gäller hälsopåverkan på människor är sämre – men forskare räknar alltså med att det ska förbättras.

Det pågår förhandlingar i FN om att minska plastföroreningarna, men de som motsätter sig ett sådant avtal pekar just på att det finns för lite kunskap om hur mikroplasterna påverkar människor.

”Mer än jag föreställt mig”

Men en lång rad forskare menar att den stora mängden mikroplaster i hjärnan är alarmerande.

– Det finns mycket mer plast i våra hjärnor än jag någonsin skulle ha föreställt mig, har forskaren Matthew Campen vid University of New Mexico tidigare sagt till The Guardian.

Människor får i sig mängder av mikroplaster som inte bara finns i hjärnan, utan på alla möjliga ställen i kroppen – bland annat i moderkakor, njurar, i knä- och armbågsleder, i blodkärl och i benmärg, har SVT rapporterat.

LÄS OCKSÅ: I dag fredag: Biltema går mot strömmen - i alla 64 varuhus

Foto: M. Fakurian

Text: Redaktionen


28 november 2025

UPPGIFTER: Flera länder kan hämnas mot Ryssland – ”det otänkbara”

2025 11 28

Flera länder överväger att ”hämnas” mot Ryssland.

Länder inom EU och Nato har under lång tid utsatts för rysk hybridkrigföring.

Nu överväger de ”det otänkbara” – att hämnas och slå tillbaka, enligt uppgifter.

Kan hämnas mot Ryssland

Moskva misstänks ha utfört en lång rad aktioner för att destabilisera EU och Nato.

Det handlar om alltifrån drönaroperationer och sabotage, till cyberattacker.

Nu överväger EU- och Natoländerna att ”hämnas” på olika sätt, vilket tidigare har setts som otänkbart, rapporterar Politico.

Det som övervägs är alltifrån gemensamma offensiva cyberoperationer till överraskande militärövningar.

– Ryssarna testar ständigt gränserna — vad är svaret, hur långt kan vi gå? frågar sig Lettlands utrikesminister Baiba Braže, enligt tidningen.

Hon vill se ett mer proaktivt svar från de drabbade EU- och Natoländerna.

– Det är inte prat som sänder en signal — det är att göra, säger hon.

Även Tysklands försvarsminister Florian Hahn är inne på samma linje.

– Överlag måste Europa och alliansen fråga sig hur länge vi är villiga att tolerera denna typ av hybridkrigföring ... och om vi borde överväga att själva bli mer aktiva inom detta område, säger han, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: I dag fredag: Biltema går mot strömmen - i alla 64 varuhus

Överväger ”det otänkbara”

Skiftet mot att överväga mer aktiva ”hämndaktioner” har kommit efter att ryska drönare har flugit över europeiska länder som Polen och Rumänien och orsakat kaos på flygplatser.

En explosion på en viktig polsk järnvägsförbindelse nyligen väckte också starka reaktioner.

Ryssland har även anklagats för att lönnmörda politiska fiender i Storbritannien, spränga vapenförråd i Centraleuropa, finansiera högerextremism för att destabilisera de europeiska länderna – och så vidare.

Nu överväger EU- och Natoländer alltså en rad aktiva motåtgärder som tidigare har varit ”otänkbara”.

”Kan inte tillåta oss vara rädda”

Europa ska förvisso inte sjunka till Rysslands nivå, men heller inte ”krypa ihop”, enligt den svenska överbefälhavaren Michael Claesson.

– Vi kan inte tillåta oss själva att vara rädda och känna mycket ångest för eskalering. Vi måste vara bestämda, har Claesson tidigare sagt, enligt tidningen.

Europa kan bland annat komma att svara på Rysslands desinformationsinsatser genom egna insatser i landet, enligt tidningen.

Offensiva cyberattacker övervägs också, liksom överraskande militärövningar.

Italiens försvarsminister Guido Crosetto är en av dem som driver på kravet på att Europa ska svara, och har presenterat en 125-sidig plan för hur man kan slå tillbaka mot Putins Ryssland.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva - "Har inte hänt sen 1990-talet"

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen