Var femte svensk bär på parasit – ”Tar sig in i hjärnan”

2025 04 16

En liten parasit kan ta sig in i den mänskliga hjärnan så att man blir svårt sjuk, och nu vet forskare hur det går till.

En liten parasit kan ta sig in i den mänskliga hjärnan, vilket länge har varit en gåta för forskningen.

Men nu vet forskare vid Stockholms universitet hur det går till.

Det handlar om parasiten Toxoplasma gondii.

Man uppskattar att cirka 15-20 procent av Sveriges befolkning är bärare av parasiten, som bland annat sprids via kattavföring och otillagat kött.

”Tar sig in i hjärnan”

De flesta som smittas av Toxoplasma får inga symptom, men personer med nedsatt immunförsvar kan drabbas av en livsfarlig hjärninfektion. Dessutom är parasiten farlig för foster.

Parasiten Toxoplasma ”tar sig in i hjärnan”, uppger forskare vid Stockholms universitet i ett uttalande.

Och nu vet de dessutom hur det går till, vilket tidigare har varit en gåta.

Parasiten kan manipulera infekterade immunceller och klibba fast i hjärnans kärlväggar, visar forskarna i en ny studie som publicerats i Nature Communications.

På så vis tar det bara några timmar för parasiten att ta sig in i den mänskliga hjärnan.

– Det som möjliggjorde fynden är att vi har utvecklat en ny metod för att spruta in och spåra parasiter i hjärnan hos möss, säger forskaren Matias Rodriguez, som är en av dem som ligger bakom studien.

”Manipulerar immunceller”

Man har tidigare inte vetat hur parasiten kan ta sig igenom blod-hjärnbarriären, som finns till just för att skydda hjärnan.

Men nu vet man att det sker med hjälp av molekylerna ICAM-1 och CD18, som beskrivs som ”klisterliknande”.

– Det är en mycket fiffig strategi av parasiten att manipulera immunceller så att de klibbar fast i hjärnans blodkärl och på så sätt enkelt kunna nå hjärnvävnaden, säger professorn Antonio Barragan, som även han är verksam vid Stockholms universitet och är en av forskarna bakom studien.

Forskarna hoppas att de nya rönen ska bidra till att utveckla preventiva behandlingar och förebygga den globalt sett vanligaste parasitinfektionen hos människor.

Cirka var femte svensk, upp till 20 procent, tros vara bärare av parasiten, men för de flesta är det alltså ofarligt. För personer med nedsatt immunförsvar kan den dock orsaka livshotande sjukdom.

Enligt Livsmedelsverket kan man minska risken att bli sjuk bland annat genom att hetta upp helt kött från lamm, gris, nöt och vilt till minst 60-65 grader.

Torkat, gravat eller kallrökt kött kan man frysa in i minst tre dygn.

Man bör också skölja bort synliga jordrester från grönsaker, frukt och bär.

Foto: M. Fakurian

Text: Redaktionen


6 maj 2026

Hemlig tunnel upptäckt i Europa – trodde inte den fanns på riktigt

2026 05 07

Under flera decennier har folk trott att allting var en myt.

Enligt ryktena ska det finnas ett hemligt nätverk av underjordiska tunnlar under byn Bloxham i brittiska Oxfordshire.

Få har kanske egentligen trott på det, och historierna har avfärdats som hörsägen.

Tills nu.

Efter en rad anmärkningsvärda genombrott har nu forskare och entusiaster kunnat bekräfta de mytomspunna tunnlarna, rapporterar Daily Mail.

– Vi tror verkligen att det finns ett helt komplex av dessa tunnlar, säger Dave Green, ordförande för Bloxham Underground Tunnel Society, till tidningen.

Från medeltiden

Enligt legenden finns det ett stort nätverk av tunnlar under Bloxham. En del hävdar att de användes av munkar och präster under medeltiden, andra att de utgjort flyktvägar eller använts till smuggling.

Inga bevis för gångarna har dock funnits, fram tills nu.

Den första upptäckten gjordes bakom en liten dörr inbäddad i en trädgårdsmur.

Tunneln visade sig vara tolv meter lång.

– Men det fanns andra kanaler som ledde ut från den och som hade blockerats, säger Dave Green.

ANDRA LÄSER: Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Kammare och grottor

I mars tidigare i år hittade ytterligare en tunnel. Den upptäcktes av en slump efter att marken gett vika under förberedelserna till ett garagebygge.

– Den var 40 meter långt. Men det fanns också kammare och stora grottor som jag kunde se ovanför spillrorna, säger Dave Green.

Entusiasten tror att tunnlarna kan vara så gamla som 500 år. I de underjordiska gången har man även träffat på djurben. Däribland vad man tror är en kronhjortskalle, vilket gör fyndet än mer häpnadsväckande – kronhjortar har knappt funnits i området på hundratals år.

ANDRA LÄSER: Nytt förbud på flygplatser aktuellt

Arkivfoto: V Lee Bird

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen