JUST NU: Vårbudgeten är presenterad – här är vinnarna

2022 04 19

Klockan 08 på tisdagsmorgonen offentliggjordes regeringens vårbudget.

Ett ökat stöd för flyktingmottagande från Ukraina, ett stärkt totalförsvar, en halv miljard till sjukvården, garantiinlägg för pensionärer, åtgärder för att bryta segregationen och åtgärder riktade mot hushållet och jordbruket är några poster som präglar regeringens vårbudgetförändring som beräknas till 35,4 miljarder.

Finansministern kommenterar budgeten

– Regeringen lägger nu fram en budget för att stärka Sverige. Vi fortsätter den största utbyggnaden av det militära försvaret sedan andra världskriget och rustar upp samhällets skyddsvallar med stärkt civil beredskap och stärkt välfärd. Vi skyndar på omställningen till fossilfria bränslen för säkerheten, jobben och klimatet. Vi lindrar även krigets ekonomiska konsekvenser för svenska hushåll och företag, säger finansministern Mikael Damberg (S).

Stöd till Ukraina och svenskt flyktingmottagande

Regeringen föreslår att ytterligare medel ska avsättas för att Sverige ska kunna hantera ett ökat mottagande av flyktingar från Ukraina. 9,8 miljarder kronor avsätts för att klara av uppgiften. Den största utgiftspunkten i budgeten.

–  Mottagandet ska ske genom en jämnare fördelning mellan kommuner i hela landet. För att stötta de viktiga insatser som görs av ideella organisationer föreslås att de tillförs ytterligare medel, skriver regeringen.

Lindra konsekvenser för svenska hushåll och företag

Svenska folket har den senaste tiden drabbats av ökade priser på el, livsmedel och drivmedel.

Regeringen avser att kompensera för detta i vårbudgeten och presenterar ett åtgärdspaket innehållandes kompensation för de uppåtgående priserna.

För att särskilt skydda hushåll med svag ekonomi införs en tillfällig höjning av bostadsbidraget för barnfamiljer. Ett tillfälligt stöd föreslås även för växthusodlingsföretag och gris- och fjäderfäsektorerna, samt en tillfällig skattesänkning på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk.

Ett stärkt totalförsvar

Regeringen ökar anslagen till det militära och civila försvaret av Sverige. I mars kom försvarsberedningen överens om ett tillskott på dryga tre miljarder kronor.

Anledningen är ett ökat säkerhetshot mot Sverige till följd av Rysslands invasion av Ukraina.

Sammanlagt avsätter regeringen 800 miljoner kronor på det civila försvaret, konstaterar finansminister Mikael Damberg. Regeringen föreslår att 91 miljoner ska avsättas för att rusta upp Sveriges skyddsrum.

– Syftet är att skyndsamt stärka beredskapen, säger Mikael Damberg på tisdagens pressträff.

Garantitillägg

Regeringen har tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet föreslagit ett garantitillägg, som pensionärer med lägst pension kan ta del av. En halv miljon pensionärer kan ta del av den högsta summan på 1 000 kronor varje månad.

En halv miljard till sjukvården

Tidigare i dag meddelade regeringen att de avser att avsätta 500 miljoner kronor till sjuk- och hälsovården.

– Regeringen föreslår 500 miljoner för att öka kapaciteten, bland annat för att öka antalet sjuksköterskor och öka antalet vårdplatser, säger Mikael Damberg.

Bryta segregationen

Regeringen avser att  införa åtgärder som syftar till att bryta segregationen i Sverige. Fler människor ska komma i arbete, konstaterar regeringen i ett pressmeddelande. 

Regeringen föreslår att införa så kallade etableringsjobb redan under första halvåret av 2022. För att främja förslaget föreslås ett extra tillskott till Arbetsförmedlingen.

Kan röstas ner

Budgeten ska klubbas igenom i riksdagen den 15 juni. Om oppositionen enas om en gemensam budget som får stöd i riksdagen kan regeringens budget falla. Regeringen har inte majoritet i riksdagen. 

Läs budgeten i sin helhet här

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


3 april 2026

JÄTTEHÖJNING: Så högt blir bensinpriset i Sverige nästa vecka

2026 04 04

Bensinpriset förväntas skjuta i höjden.

Bensinpriset väntas stiga kraftigt inom de närmaste dagarna.

Redan nästa vecka kan pris vid pump passera 20 kronor litern, rapporterar TV4.

Dramatisk ökning

Oroligheterna i Mellanöstern, och framför allt kriget i Iran, har fått oljepriset att rusa till nivåer som inte setts sedan 2008.

Råoljan har klättrat över 140 dollar per fat – en dramatisk ökning jämfört med drygt 70 dollar innan konflikten bröt ut.

Bakom uppgången ligger bland annat störningar i transporterna genom Hormuzsundet, en av världens viktigaste oljepassager.

Samtidigt räcker inte ökad produktion från andra länder för att väga upp bortfallet.

LÄS MER: Renoveringar av bostäder kan stoppas av ny regel

Snabb effekt vid pump

Prisökningarna väntas nå konsumenterna mycket snabbt – inom bara några dagar.

Och enligt råvaruanalytikern Christian Kopfer är en kraftig höjning i Sverige mycket nära.

Kopfer räknar med en kraftig prisuppgång redan under nästa vecka och bedömer att bensinpriset kan passera 20 kronor per liter.

– Det är jag helt säker på. Det är bara dagar bort, säger han till TV4.

Kontinuerlig höjning

Sedan konflikten bröt ut för en månad sedan har dieselpriset stigit med omkring sju kronor per liter, medan bensinen har blivit cirka 3,60 kronor dyrare per liter.

Såväl dieseln som bensinen höjdes på nytt för endast fem dagar sedan.

Då kom beskedet att höjningen gick över 24 kronor litern för diesel och 19 kronor för bensinen.

– Det är bland annat Circle-K som uppger att listpriserna för företagskunder höjs med 30 öre per liter diesel till 24,14 kronor per liter, rapporterar Dagens industri.

Bensinen höjdes då med 35 öre till 19,14 kronor per liter.

Enligt Kopfer krävs det inte ens en ytterligare upptrappning av konflikten för att priserna ska fortsätta uppåt.

Han menar att det räcker med att läget är oförändrat i Mellanöstern för att priserna ska fortsätta att stiga.

LÄS MER: Anstormning idag torsdag: Ica Maxi tror på rekord

Foto: E Akyurt

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Tungt besked för folk som hyr bostad

2026 04 04

Det kan bli dyrare att hyra bostad.

Regeringen har presenterat ett nytt förslag om att göra det enklare att hyra ut i andra hand.

Nu varnar kritiker för att förändringarna kan leda till högre hyror för många bostadssökande, rapporterar Sveriges Radio.

Lättare att hyra ut

Regeringen har nyligen lagt fram en proposition som innebär förändringar på andrahandsmarknaden.

Förslaget gör det svårare för bostadsrättsföreningar att neka medlemmar att hyra ut sina lägenheter.

Dessutom föreslås att uthyrning ska kunna ske under längre perioder än idag.

Syftet är att göra marknaden mer flexibel och öka rörligheten.

För många som äger en bostad kan det bli enklare att hyra ut utan att behöva oroa sig för att få avslag.

– För att bostadsbeståndet ska användas mer effektivt behöver det vara enklare att hyra ut sin bostad. När möjligheterna att hyra ut bostadsrätter i andra hand ökar kan fler bostäder bli tillgängliga. Det är en viktig målsättning för regeringen, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

LÄS MER: Renoveringar av bostäder kan stoppas av ny regel

Risk för högre hyror

Samtidigt innehåller förslaget förändringar i hur hyror sätts.

Hyressättningen ska bli friare, vilket enligt kritiker kan få tydliga konsekvenser för hyresgäster.

Flera varnar för att detta kan pressa upp priserna, särskilt i storstäder där efterfrågan redan är hög.

För den som hyr i andra hand kan det innebära att boendekostnaderna ökar märkbart.

– Andrahandsmarknaden i dag präglas av oskäliga hyror och om det nu tillkommer lägenheter med det här förslaget är risken stor att det också kommer vara oskäliga hyror i de lägenheterna, sade Niclas Sundell, förbundsjurist på Hyresgäst­föreningen, till Sveriges Radio Plånboken, när förslaget presenterades, uppger Hyresgästföreningen.

Fler bostäder på marknaden

Andra bedömare ser dock positivt på förändringarna.

De menar att lättare regler kan göra att fler väljer att hyra ut sina bostäder, vilket i sin tur kan öka utbudet.

– Det vi ser är att det har en potential att leda till en ganska stor utbudsökning på marknaden, säger Maria Björkander, vd på uthyrningsajten Qasa, till SR.

Ändringarna är tänkta att träda i kraft den 1 juli men inget beslut har fattats än av riksdagen.  

LÄS MER: Framgång för Zelenskyj – fiasko för Ryssland

Foto: Gustav Karlsson

Text: Redaktionen