JUST NU: Vårbudgeten är presenterad – här är vinnarna

2022 04 19

Klockan 08 på tisdagsmorgonen offentliggjordes regeringens vårbudget.

Ett ökat stöd för flyktingmottagande från Ukraina, ett stärkt totalförsvar, en halv miljard till sjukvården, garantiinlägg för pensionärer, åtgärder för att bryta segregationen och åtgärder riktade mot hushållet och jordbruket är några poster som präglar regeringens vårbudgetförändring som beräknas till 35,4 miljarder.

Finansministern kommenterar budgeten

– Regeringen lägger nu fram en budget för att stärka Sverige. Vi fortsätter den största utbyggnaden av det militära försvaret sedan andra världskriget och rustar upp samhällets skyddsvallar med stärkt civil beredskap och stärkt välfärd. Vi skyndar på omställningen till fossilfria bränslen för säkerheten, jobben och klimatet. Vi lindrar även krigets ekonomiska konsekvenser för svenska hushåll och företag, säger finansministern Mikael Damberg (S).

Stöd till Ukraina och svenskt flyktingmottagande

Regeringen föreslår att ytterligare medel ska avsättas för att Sverige ska kunna hantera ett ökat mottagande av flyktingar från Ukraina. 9,8 miljarder kronor avsätts för att klara av uppgiften. Den största utgiftspunkten i budgeten.

–  Mottagandet ska ske genom en jämnare fördelning mellan kommuner i hela landet. För att stötta de viktiga insatser som görs av ideella organisationer föreslås att de tillförs ytterligare medel, skriver regeringen.

Lindra konsekvenser för svenska hushåll och företag

Svenska folket har den senaste tiden drabbats av ökade priser på el, livsmedel och drivmedel.

Regeringen avser att kompensera för detta i vårbudgeten och presenterar ett åtgärdspaket innehållandes kompensation för de uppåtgående priserna.

För att särskilt skydda hushåll med svag ekonomi införs en tillfällig höjning av bostadsbidraget för barnfamiljer. Ett tillfälligt stöd föreslås även för växthusodlingsföretag och gris- och fjäderfäsektorerna, samt en tillfällig skattesänkning på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk.

Ett stärkt totalförsvar

Regeringen ökar anslagen till det militära och civila försvaret av Sverige. I mars kom försvarsberedningen överens om ett tillskott på dryga tre miljarder kronor.

Anledningen är ett ökat säkerhetshot mot Sverige till följd av Rysslands invasion av Ukraina.

Sammanlagt avsätter regeringen 800 miljoner kronor på det civila försvaret, konstaterar finansminister Mikael Damberg. Regeringen föreslår att 91 miljoner ska avsättas för att rusta upp Sveriges skyddsrum.

– Syftet är att skyndsamt stärka beredskapen, säger Mikael Damberg på tisdagens pressträff.

Garantitillägg

Regeringen har tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet föreslagit ett garantitillägg, som pensionärer med lägst pension kan ta del av. En halv miljon pensionärer kan ta del av den högsta summan på 1 000 kronor varje månad.

En halv miljard till sjukvården

Tidigare i dag meddelade regeringen att de avser att avsätta 500 miljoner kronor till sjuk- och hälsovården.

– Regeringen föreslår 500 miljoner för att öka kapaciteten, bland annat för att öka antalet sjuksköterskor och öka antalet vårdplatser, säger Mikael Damberg.

Bryta segregationen

Regeringen avser att  införa åtgärder som syftar till att bryta segregationen i Sverige. Fler människor ska komma i arbete, konstaterar regeringen i ett pressmeddelande. 

Regeringen föreslår att införa så kallade etableringsjobb redan under första halvåret av 2022. För att främja förslaget föreslås ett extra tillskott till Arbetsförmedlingen.

Kan röstas ner

Budgeten ska klubbas igenom i riksdagen den 15 juni. Om oppositionen enas om en gemensam budget som får stöd i riksdagen kan regeringens budget falla. Regeringen har inte majoritet i riksdagen. 

Läs budgeten i sin helhet här

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


28 november 2025

UPPGIFTER: Hårda brevet inifrån Kreml – kritiserar Putin

2025 11 28

Vladimir Putin har fått brev.

Den ryske diktatorn styr sitt land med järnhand och tolererar ingen opposition.

Men nu kommer uppgifter om att Putin har fått ett brev från sin egen inre krets i Kreml – där han kritiseras hårt.

”Skarpt” brev till Putin

Brevet ska ha skrivits av Kremlinsidern Dmitrij Kozak, rapporterar Moscow Times.

Kozak var tidigare biträdande stabschef och en av Putins närmaste män.

Men i augusti meddelade han sin avgång, enligt uppgift för att han var kritisk till kriget i Ukraina.

Och nu kommer alltså uppgifter om att Kozak skrev ett långt brev där han kritiserade kriget i Ukraina.

Brevet lämnades direkt till Vladimir Putin, enligt personer nära Kozak.

Det ska dessutom ha varit väldigt skarpt formulerat.

– En annan källa beskrev brevet som att Kozak uttryckte sina åsikter om kriget "i mycket starka ordalag" och sade att det hade förberetts tillsammans med hans formella avskedsbrev, som lämnades in i mitten av september, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Jättestöd till Ukraina - "Största sedan invasionen började"

Vill träffa Putin igen

Det anses mycket farligt att som rysk politiker rikta hård kritik mot Putin, som har visat många gånger att han inte tolererar någon politisk opposition.

En lång rad av Putins motståndare har blivit mördade eller ”försvunnit” under mystiska omständigheter.

Men Dmitrij Kozak uppges ändå inte vara orolig för sin egen säkerhet, enligt källor nära honom.

Tvärtom – han ”förväntar sig att träffa Putin igen snart”, enligt en källa.

Kozak ska emellertid ha rest mycket till Israel på senare tid. Han reser dock inte på grund av oro för den egna säkerheten, utan för att genomgå medicinsk behandling, enligt tidningen.

Född i Ukraina

Redan i augusti rapporterades det att Kozaks avgång hade att göra med att han var kritisk till kriget, och enligt de nya uppgifterna ska han alltså ha framfört hård kritik direkt till Putin i ett brev.

Kozak, som själv är född i Ukraina, ska ha argumenterat emot invasionen innan den inleddes, och ska därefter ha föreslagit en tidig lösning som Putin avvisade.

LÄS OCKSÅ: Stor attack mot Ryssland - flera måltavlor träffade

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Ryska försvarssystem utslagna – värda 600 miljoner

2025 11 28

Ukraina har utplånat tre ryska luftvärnssystem. 

Ukrainska drönarförband har slagit ut tre avancerade ryska luftvärnssystem inom loppet av tre dygn – en förlust motsvarande nästan 600 miljoner kronor, rapporterar ukrainska RBC.

Tre luftvärnssystem utslagna

Ukrainas Unmanned Systems Forces bekräftar att deras operatörer lyckats slå ut tre högvärdiga ryska luftvärnssystem  – Buk-M1, Buk-M2 och Tor-M2.

Det totala värdet uppskattas till 60 miljoner dollar.

Enligt förbandets rapport har attackerna skett i samarbete mellan Asgard-bataljonen i 412:e Nemesisbrigaden, 12:e specialoperationscentret och HUR-enheten Kabul 9.

– Förstörelsen försvagar skyddet av kritiska områden och strategiska anläggningar avsevärt, säger förbandet på Telegram.

LÄS MER: Stor attack mot Ryssland – flera måltavlor träffade

Del av större offensiv

Ukrainas drönarförband har under november genomfört flera uppmärksammade attacker mot ryska militära och industriella mål.

Under natten till idag slog enheten Madyar’s Birds till mot det stora Saratov-raffinaderiet – ett av tio mål som attackerades på ryskt territorium samma natt.

Bara dagar tidigare, träffades Perekop Bromine Plant i det ockuperade Krasnoperekopsk, där även en större elkraftsanläggning slogs ut.

Ukrainska styrkor beskriver insatsen som en systematisk försvagning av rysk infrastruktur.

– Vi fortsätter att slå mot mål som påverkar fiendens militära förmåga på djupet, uppgav Unmanned Systems Forces i samband med de tidigare angreppen.

Militära planer störs

De senaste veckorna har flera ryska strategiska resurser slagits ut, bland annat en bas med ryska Orion-drönare på Krym och ett ovanligt ryskt attackfordon nära gränsen mellan Dnipropetrovsk och Donetsk.

Förbandet uppger att dessa träffar haft direkt effekt på ryska offensivplaner.

– Det här slaget stör fiendens avsikt att trycka djupare in i ukrainskt territorium, säger förbandet, enligt RBC.

Unmanned Systems Forces har även genomfört flera framgångsrika attacker mot ryska energinät, bland annat en rad elstationer som försörjer ockuperade områden i Luhansk-regionen.

LÄS MER: Nödrop från Moskva – “har inte hänt sen 1990-talet“

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen