JUST NU: Vårbudgeten är presenterad – här är vinnarna

2022 04 19

Klockan 08 på tisdagsmorgonen offentliggjordes regeringens vårbudget.

Ett ökat stöd för flyktingmottagande från Ukraina, ett stärkt totalförsvar, en halv miljard till sjukvården, garantiinlägg för pensionärer, åtgärder för att bryta segregationen och åtgärder riktade mot hushållet och jordbruket är några poster som präglar regeringens vårbudgetförändring som beräknas till 35,4 miljarder.

Finansministern kommenterar budgeten

– Regeringen lägger nu fram en budget för att stärka Sverige. Vi fortsätter den största utbyggnaden av det militära försvaret sedan andra världskriget och rustar upp samhällets skyddsvallar med stärkt civil beredskap och stärkt välfärd. Vi skyndar på omställningen till fossilfria bränslen för säkerheten, jobben och klimatet. Vi lindrar även krigets ekonomiska konsekvenser för svenska hushåll och företag, säger finansministern Mikael Damberg (S).

Stöd till Ukraina och svenskt flyktingmottagande

Regeringen föreslår att ytterligare medel ska avsättas för att Sverige ska kunna hantera ett ökat mottagande av flyktingar från Ukraina. 9,8 miljarder kronor avsätts för att klara av uppgiften. Den största utgiftspunkten i budgeten.

–  Mottagandet ska ske genom en jämnare fördelning mellan kommuner i hela landet. För att stötta de viktiga insatser som görs av ideella organisationer föreslås att de tillförs ytterligare medel, skriver regeringen.

Lindra konsekvenser för svenska hushåll och företag

Svenska folket har den senaste tiden drabbats av ökade priser på el, livsmedel och drivmedel.

Regeringen avser att kompensera för detta i vårbudgeten och presenterar ett åtgärdspaket innehållandes kompensation för de uppåtgående priserna.

För att särskilt skydda hushåll med svag ekonomi införs en tillfällig höjning av bostadsbidraget för barnfamiljer. Ett tillfälligt stöd föreslås även för växthusodlingsföretag och gris- och fjäderfäsektorerna, samt en tillfällig skattesänkning på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk.

Ett stärkt totalförsvar

Regeringen ökar anslagen till det militära och civila försvaret av Sverige. I mars kom försvarsberedningen överens om ett tillskott på dryga tre miljarder kronor.

Anledningen är ett ökat säkerhetshot mot Sverige till följd av Rysslands invasion av Ukraina.

Sammanlagt avsätter regeringen 800 miljoner kronor på det civila försvaret, konstaterar finansminister Mikael Damberg. Regeringen föreslår att 91 miljoner ska avsättas för att rusta upp Sveriges skyddsrum.

– Syftet är att skyndsamt stärka beredskapen, säger Mikael Damberg på tisdagens pressträff.

Garantitillägg

Regeringen har tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet föreslagit ett garantitillägg, som pensionärer med lägst pension kan ta del av. En halv miljon pensionärer kan ta del av den högsta summan på 1 000 kronor varje månad.

En halv miljard till sjukvården

Tidigare i dag meddelade regeringen att de avser att avsätta 500 miljoner kronor till sjuk- och hälsovården.

– Regeringen föreslår 500 miljoner för att öka kapaciteten, bland annat för att öka antalet sjuksköterskor och öka antalet vårdplatser, säger Mikael Damberg.

Bryta segregationen

Regeringen avser att  införa åtgärder som syftar till att bryta segregationen i Sverige. Fler människor ska komma i arbete, konstaterar regeringen i ett pressmeddelande. 

Regeringen föreslår att införa så kallade etableringsjobb redan under första halvåret av 2022. För att främja förslaget föreslås ett extra tillskott till Arbetsförmedlingen.

Kan röstas ner

Budgeten ska klubbas igenom i riksdagen den 15 juni. Om oppositionen enas om en gemensam budget som får stöd i riksdagen kan regeringens budget falla. Regeringen har inte majoritet i riksdagen. 

Läs budgeten i sin helhet här

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


2 oktober 2026

Höjs 25 procent – besked från Skatteverket till svenska bilister

2026 10 02

Nästa år ökar kostnaden för bilister som parkerar fel.

Det beskedet kommer från Skatteverket, som skärper reglerna för parkeringsböter. Framöver kommer de nämligen bli momsbelagda, från att tidigare varit befriade from moms. Anledningen är ett EU-beslut där parkeringsböterna framöver bedöms utgöra en tjänst.

– Enligt Skatteverkets bedömning får felparkeringsavgiften anses vara en del av det avtal som fordonsförare ingår med kommunen om upplåtelse av plats för parkering i samband med parkeringen, uppger Skatteverket.

– Felparkeringsavgiften ingår därför i beskattningsunderlaget för den parkeringstjänst som kommunen tillhandahåller och är därmed föremål för mervärdesskatt.

Svåra regler

Planen är alltså att momsbelägga parkeringsböter från 2027, vilket skulle innebära att avgiften blir 25 procent dyrare. Men det gäller inte alla typer av parkeringsböter.

Exempelvis ska en felparkering på en plats med parkeringsförbud inte täckas av momskravet, då det inte är en parkering som upplåtits. Däremot gäller kravet om tiden överskrids på en anvisad parkering, rapporterar Borås Tidning. Själva parkeringsavgiften ska också momsbeläggas under kommande år, är planen från Skatteverket.

– Det är ganska komplext hur Skatteverket har tänkt och från branschens sida har man uppmärksammat Skatteverket på att det finns en massa frågetecken kring detta, säger Hanna Munde, Borås Parkerings vd, till tidningen.

Läs också: Jättelyft för elbilar

Över 1 miljard

Under förra året utfärdades totalt 1 344 147 parkeringsanmärkningar i Sverige, enligt siffror från Transportstyrelsen. Det är en liten ökning i jämförelse med året innan. Det totala värdet av parkeringsböterna uppgick till över 1 miljard kronor.

– Det är lite olika och kan gå upp och ned över tid, i synnerhet när det handlar om mindre kommuner, säger Magnus Callin, verksamhetsutvecklare på Transportstyrelsen, i ett uttalande.

– Ett beslut om förändringar i parkeringsövervakningen slår ofta igenom tydligare i kommuner med en mindre bevakningsapparat.

Läs mer: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Foto: Skatteverket resp Kathy

Text: Redaktionen


KD, SD och L öppnar för att köra över Socialdemokraterna

2026 10 02

Liberalerna och Sverigedemokraterna har öppnat för att tillsammans med övriga Tidöpartier lägga fram en gemensam budget i riksdagen.

Tidöbudgeten föreslås läggas fram om regeringsbildningen drar ut på tiden.

Tanken är att budgetmotionen ska innehålla ny konkret politik och tydligt skilja sig från en stram övergångsbudget.

– Det är viktigt att vi gör det som är möjligt. Kan vi få igenom en budget som är tydlig, borgerlig, som har starka inslag av Liberalernas politik tycker jag att vi ska göra det gemensamt, säger Liberalernas partiledare Simona Mohamsson till Di.

Sverigedemokraternas ekonomiska talesperson Oscar Sjöstedt uppger i ett uttalande till samma tidning att SD:s prioriteringar handlar om en fortsatt utbyggnad av kriminalvården och sänkta bränsleskatter.

Nu hoppar även Kristdemokraterna på tåget.

Partiets ekonomiskpolitiske talesperson Hans Eklind öppnar för att gå fram med en gemensam budgetmotion – förutsatt att KD får tillräckligt stort genomslag för sin politik, rapporterar Di.

– Välfärdens kärna kommer först. Det har ju varit centralt budskap för oss under hela valrörelsen, säger Eklind till tidningen.

Läs mer: Vasst krav på nästa regering – ”stäng dörren” 

Planen: Köra över Socialdemokraterna

Moderaterna har inte kommenterat den föreslagna budgetoffensiven.

Enligt källor till SvD är dock M redo att kroka arm med övriga Tidöpartier.

– I första hand är det en blågul majoritetsbudget, som vi inte gett upp hoppet om, men i andra hand ska vi få så stort genomslag för moderat politik som möjligt. Man tänker också att det finns ett läge där Centerpartiet väljer borgerlig politik framför att släppa fram V-ministrar, säger en M-källa till tidningen.

Enligt uppgifterna bedömer Moderaterna att C och V inte kommer kunna enas om den ekonomiska politiken. I ett sådant läge räknar M-ledningen med att en borgerlig budget kan få stöd av en majoritet i riksdagen.

– Det tydliggör att Centerpartiet vill stoppa skattehöjningar, stärkt äganderätt för skogsägande och att de gått till val på ett antal saker – som vi kan ge dem. Röstar de nej har de bekänt färg, säger källan till SvD.

Läs också: Natos artikel 5 kan aktiveras – EU-topp bekräftar

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen