JUST NU: Vårbudgeten är presenterad – här är vinnarna

2022 04 19

Ett ökat stöd för flyktingmottagande från Ukraina, ett stärkt totalförsvar, en halv miljard till sjukvården, garantiinlägg för pensionärer, åtgärder för att bryta segregationen och åtgärder riktade mot hushållet och jordbruket är några poster som präglar regeringens vårbudgetförändring som beräknas till 35,4 miljarder.

Finansministern kommenterar budgeten

– Regeringen lägger nu fram en budget för att stärka Sverige. Vi fortsätter den största utbyggnaden av det militära försvaret sedan andra världskriget och rustar upp samhällets skyddsvallar med stärkt civil beredskap och stärkt välfärd. Vi skyndar på omställningen till fossilfria bränslen för säkerheten, jobben och klimatet. Vi lindrar även krigets ekonomiska konsekvenser för svenska hushåll och företag, säger finansministern Mikael Damberg (S).

Stöd till Ukraina och svenskt flyktingmottagande

Regeringen föreslår att ytterligare medel ska avsättas för att Sverige ska kunna hantera ett ökat mottagande av flyktingar från Ukraina. 9,8 miljarder kronor avsätts för att klara av uppgiften. Den största utgiftspunkten i budgeten.

–  Mottagandet ska ske genom en jämnare fördelning mellan kommuner i hela landet. För att stötta de viktiga insatser som görs av ideella organisationer föreslås att de tillförs ytterligare medel, skriver regeringen.

Lindra konsekvenser för svenska hushåll och företag

Svenska folket har den senaste tiden drabbats av ökade priser på el, livsmedel och drivmedel.

Regeringen avser att kompensera för detta i vårbudgeten och presenterar ett åtgärdspaket innehållandes kompensation för de uppåtgående priserna.

För att särskilt skydda hushåll med svag ekonomi införs en tillfällig höjning av bostadsbidraget för barnfamiljer. Ett tillfälligt stöd föreslås även för växthusodlingsföretag och gris- och fjäderfäsektorerna, samt en tillfällig skattesänkning på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk.

Ett stärkt totalförsvar

Regeringen ökar anslagen till det militära och civila försvaret av Sverige. I mars kom försvarsberedningen överens om ett tillskott på dryga tre miljarder kronor.

Anledningen är ett ökat säkerhetshot mot Sverige till följd av Rysslands invasion av Ukraina.

Sammanlagt avsätter regeringen 800 miljoner kronor på det civila försvaret, konstaterar finansminister Mikael Damberg. Regeringen föreslår att 91 miljoner ska avsättas för att rusta upp Sveriges skyddsrum.

– Syftet är att skyndsamt stärka beredskapen, säger Mikael Damberg på tisdagens pressträff.

Garantitillägg

Regeringen har tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet föreslagit ett garantitillägg, som pensionärer med lägst pension kan ta del av. En halv miljon pensionärer kan ta del av den högsta summan på 1 000 kronor varje månad.

En halv miljard till sjukvården

Tidigare i dag meddelade regeringen att de avser att avsätta 500 miljoner kronor till sjuk- och hälsovården.

– Regeringen föreslår 500 miljoner för att öka kapaciteten, bland annat för att öka antalet sjuksköterskor och öka antalet vårdplatser, säger Mikael Damberg.

Bryta segregationen

Regeringen avser att  införa åtgärder som syftar till att bryta segregationen i Sverige. Fler människor ska komma i arbete, konstaterar regeringen i ett pressmeddelande. 

Regeringen föreslår att införa så kallade etableringsjobb redan under första halvåret av 2022. För att främja förslaget föreslås ett extra tillskott till Arbetsförmedlingen.

Kan röstas ner

Budgeten ska klubbas igenom i riksdagen den 15 juni. Om oppositionen enas om en gemensam budget som får stöd i riksdagen kan regeringens budget falla. Regeringen har inte majoritet i riksdagen. 

Läs budgeten i sin helhet här

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland får Finland att dra sig ur – Sverige står kvar

2026 04 25

Finland har valt att inte längre arrangera internationella mästerskap.

Landets handling är en protest mot att ryska och belarusiska idrottare tillåts tävla fullt ut igen, rapporterar Reuters.

Tar tydlig ställning

– Aquatics Finland har beslutat att inte ansöka om att arrangera internationella simmästerskap så länge kriget pågår, säger finska simförbundets ordförande Ville Riekkinen.

Beslutet markerar en tydlig protestlinje inom Norden för vattensporter där Finland menar att det handlar om etik och solidaritet med Ukraina.

Idrottare från både Ryssland och Belarus har varit avstängda från internationella tävlingar inom World Aquatics, det internationella simförbundet, sedan Ryssland inledde sin invasion av Ukraina i februari 2022, men fick börja delta igen från den 14 april.

LÄS MER: Ryssland skrattar åt Europa – ”Ni blir lurade”

Sverige väntar

Till skillnad från Finland har Sverige ännu inte tagit ställning i frågan.

Reuters uppger att det svenska simförbundet respekterar Norges beslut, men att landet inte fattat någon egen ståndpunkt ännu.

Sverige beskriver även frågan som hypotetisk eftersom landet inte planerar några större internationella mästerskap inom den närmaste tiden.

Därmed väljer Sverige en mer avvaktande linje jämfört med flera grannländer.

Splittring i Norden

Samtidigt har Norge och Polen redan valt att inte arrangera tävlingar under nuvarande regler, vilket skapar en tydlig spricka i för de nordiska länderna, menar Reuters.

Flera länder uttrycker oro över beslutet från det internationella simförbundet World Aquatics.

De står dock fast vid sin linje och menar att idrotten ska fungera som en mötesplats även i en tid av konflikt.

– Vi är fortsatt fast beslutna att säkerställa att bassänger och öppna vatten förblir platser där idrottare från alla nationer kan mötas och tävla i fred, säger organisationen i ett uttalande.

LÄS MER: 12 ryska FSB-agenter döda

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen

Varnar om vädret i veckan – ”mycket oroande”

2026 04 26

Och även om de senaste dagarna har inneburit något kyligare temperaturer i stora delar av landet, är en vändning snart på ingång.

– Blickar vi framåt Valborg och 1 maj kan vi konstatera att den varmare luftmassan som redan idag befinner sig över brittiska öarna närmar sig Skandinavien lagom till siste april, säger Erik Höjgård-Olsen, meteorolog vid SMHI.

– Vid månadsskiftet kan temperaturen i söder stiga till omkring 20 grader och i norr omkring 15.

Varnar för solen

I takt med att solen och värmen återvänder söker sig allt fler utomhus.

Men det allt starkare solskenet kommer också med en risk och inför att vårvärmen nu är på ingång kommer en varning för en växande trend.

Allt fler följer UV-index för att lapa sol när solen skiner som starkast.

– Vi är mycket oroade över trenden där människor använder detta index för att maximera strålningens effekt, säger generalsekreteraren för Norska Cancersällskapet, Ingrid Stestadvold Ross, till Dagbladet.

LÄS MER: Sverige går miste om jätteaffär

”Svämmar över”

Nio av tio hudcancerfall orsakas av överdrivet solande, enligt det Norska Cancersällskapet.

Och även om den brända huden läker på ytan, så ackumuleras skadorna.

–  Huden glömmer inte. Den sparar på intensiva solanfall, säger Ingrid Stestadvold Ross, till tidningen.

– Till slut svämmar det över, och då blir det cancer.

Ökar i Sverige

I Sverige syns också den växande trenden att sola när UV-index ligger högt. En farlig utveckling, enligt Cancerfonden.

– Att medvetet söka stark sol för att bli brun snabbare ökar risken för hudcancer, och även om man inte får cancer så åldras huden snabbare om man är ute mycket i solen vilket många inte tänker på, säger Fanny Pontan på Cancerfonden.

Hudcancer tillhör de vanligaste och snabbast ökande cancerformerna i Sverige, med över 17 000 fall varje år.

– Sverige har bland de högsta incidenstalen för hudcancer i världen, säger Fanny Pontan.

– I dag råder en norm i Sverige där solbränna ofta förknippas med hälsa och ideal. Det är något vi behöver förändra på, svenskar behöver bli bättre på att njuta av solen och värmen samtidigt som de är i skuggan mer.

LÄS MER: Europas rikaste man varnar för ”världskatastrof” 

Foto: Herbert Goetsch

Text: Redaktionen