JUST NU: Vårbudgeten är presenterad – här är vinnarna

2022 04 19

Klockan 08 på tisdagsmorgonen offentliggjordes regeringens vårbudget.

Ett ökat stöd för flyktingmottagande från Ukraina, ett stärkt totalförsvar, en halv miljard till sjukvården, garantiinlägg för pensionärer, åtgärder för att bryta segregationen och åtgärder riktade mot hushållet och jordbruket är några poster som präglar regeringens vårbudgetförändring som beräknas till 35,4 miljarder.

Finansministern kommenterar budgeten

– Regeringen lägger nu fram en budget för att stärka Sverige. Vi fortsätter den största utbyggnaden av det militära försvaret sedan andra världskriget och rustar upp samhällets skyddsvallar med stärkt civil beredskap och stärkt välfärd. Vi skyndar på omställningen till fossilfria bränslen för säkerheten, jobben och klimatet. Vi lindrar även krigets ekonomiska konsekvenser för svenska hushåll och företag, säger finansministern Mikael Damberg (S).

Stöd till Ukraina och svenskt flyktingmottagande

Regeringen föreslår att ytterligare medel ska avsättas för att Sverige ska kunna hantera ett ökat mottagande av flyktingar från Ukraina. 9,8 miljarder kronor avsätts för att klara av uppgiften. Den största utgiftspunkten i budgeten.

–  Mottagandet ska ske genom en jämnare fördelning mellan kommuner i hela landet. För att stötta de viktiga insatser som görs av ideella organisationer föreslås att de tillförs ytterligare medel, skriver regeringen.

Lindra konsekvenser för svenska hushåll och företag

Svenska folket har den senaste tiden drabbats av ökade priser på el, livsmedel och drivmedel.

Regeringen avser att kompensera för detta i vårbudgeten och presenterar ett åtgärdspaket innehållandes kompensation för de uppåtgående priserna.

För att särskilt skydda hushåll med svag ekonomi införs en tillfällig höjning av bostadsbidraget för barnfamiljer. Ett tillfälligt stöd föreslås även för växthusodlingsföretag och gris- och fjäderfäsektorerna, samt en tillfällig skattesänkning på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk.

Ett stärkt totalförsvar

Regeringen ökar anslagen till det militära och civila försvaret av Sverige. I mars kom försvarsberedningen överens om ett tillskott på dryga tre miljarder kronor.

Anledningen är ett ökat säkerhetshot mot Sverige till följd av Rysslands invasion av Ukraina.

Sammanlagt avsätter regeringen 800 miljoner kronor på det civila försvaret, konstaterar finansminister Mikael Damberg. Regeringen föreslår att 91 miljoner ska avsättas för att rusta upp Sveriges skyddsrum.

– Syftet är att skyndsamt stärka beredskapen, säger Mikael Damberg på tisdagens pressträff.

Garantitillägg

Regeringen har tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet föreslagit ett garantitillägg, som pensionärer med lägst pension kan ta del av. En halv miljon pensionärer kan ta del av den högsta summan på 1 000 kronor varje månad.

En halv miljard till sjukvården

Tidigare i dag meddelade regeringen att de avser att avsätta 500 miljoner kronor till sjuk- och hälsovården.

– Regeringen föreslår 500 miljoner för att öka kapaciteten, bland annat för att öka antalet sjuksköterskor och öka antalet vårdplatser, säger Mikael Damberg.

Bryta segregationen

Regeringen avser att  införa åtgärder som syftar till att bryta segregationen i Sverige. Fler människor ska komma i arbete, konstaterar regeringen i ett pressmeddelande. 

Regeringen föreslår att införa så kallade etableringsjobb redan under första halvåret av 2022. För att främja förslaget föreslås ett extra tillskott till Arbetsförmedlingen.

Kan röstas ner

Budgeten ska klubbas igenom i riksdagen den 15 juni. Om oppositionen enas om en gemensam budget som får stöd i riksdagen kan regeringens budget falla. Regeringen har inte majoritet i riksdagen. 

Läs budgeten i sin helhet här

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 september 2026

Nya odds: Mest sannolik att bli statsminister

2026 09 12

Nya odds på lördagen visar sannolikheten på vilka som får flest platser i riksdagen och vem som blir statsminister.

Valhelgen är här. Flera miljoner svenskar har redan förtidsröstat, och imorgon beger sig ytterligare miljoner till vallokalerna för att lägga sin röst.

På lördagen har nya odds kommit som visar vilket block som är mest sannolikt att få flest platser i riksdagen – och vem som är mest sannolik att bli statsminister.

Nya odds

De rödgröna partierna spelas just nu till oddset 1,42, medan Tidöpartierna står i 2,70. 

När det gäller vem som blir Sveriges nästa statsminister är Magdalena Andersson fortsatt favorit till oddset 1,40 mot Ulf Kristerssons 2,70. 

– Med mindre än 24 timmar kvar tills vallokalerna öppnar visar Unibets odds att valet kommer bli en riktig nagelbitare, men S, V, MP och C är fortfarande favorittippade att tillsammans få flest röster, framhåller Unibet i ett pressmeddelande.

Att bli statsminister

Här är oddsen för vilka som vinner flest platser i riksdagen:

- S+V+MP+C: 1.42 

- M+SD+KD+L: 2.70 

Och här är oddsen för vem som blir statsminister:

- Magdalena Andersson 1.40 

- Ulf Kristersson 2.70 

- Ebba Busch 21.00 

- Jimmie Åkesson 26.00 

Läs mer: 700 000 måste betala senast på måndag

Många osäkra

Inför valspurten för fyra år sedan var det omkring tio procent av väljarna som ännu inte hade bestämt sig tätt inpå valdagen.

Detsamma gäller i år, rapporterar SVT.

– Det kan handla om personer som ännu inte är helt säkra på vilket parti de ska välja, men som ändå har en ganska tydlig bild om ett parti eller ett par partier, säger statsvetaren Oskar Hultin Bäckersten.

Tre miljoner har röstat

Men, fortsätter Hultin Bäckersten.

– Det kan också handla om personer som inte har någon aning alls, säger han.

Fler än tre miljoner svenskar har redan förtidsröstat.

Alla vallokaler har öppet mellan klockan 8-20 under söndagen.

Läs mer: Plötslig möjlighet för elbilsägare – passa på nu

Foto: N. Andersson Regeringskansliet, M. Liljegren Regeringskansliet resp O. Friman Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 september 2026

Dundrar mot Natoland – “Utplånar er från kartan”

2026 09 12

Dmitrij Medvedev riktar skarpa hot mot Litauen.

Säkerhetsläget i Europa är alltjämt skakigt.

Kriget mellan Ryssland och Ukraina rasar vidare, och tonläget mellan Ryssland och europeiska Natoländer fortsätter att höjas.

Nu dundrar Dmitrij Medvedev mot Natolandet Litauen – och hotar med att “utplåna landet från kartan”, rapporterar Ukrainska Pravda.

“Ska utplåna”

Medvedev kommenterar ett konstitutionellt initiativ i Vilnius som syftar till att upphäva en bestämmelse som förbjuder utplacering av kärnvapen på landets territorium.

Han säger att inget land kommer att komma till Litauens undsättning om de aktiverar Natos artikel fem.

– För om den åberopas kommer det att bli en global katastrof. De är inte dumma. Men Litauen kommer att försvinna från kartan, säger han.

“Ingen kommer kriga”

Medvedev säger vidare att han inte tror att övriga Natoländer kommer att komma till Litauens försvar om de behöver det.

– Även om platsen förvandlas till bränd jord kommer inget annat land att gå i krig för dem. Och den välkända artikel 5 i Nato – den kommer inte att åberopas, det erkänner alla. 

Läs mer: Nu bekräftar Storbritannien: Så många ryssar har dött

Explosion i Bulgarien

Tidigare i sommar inträffade en explosion vid en militäranläggning i Bulgarien.

Nu har det hänt igen.

En kraftig explosion ledde till en brand vid ett vapenförråd nära byn Tsareva under helgen, rapporterar Reuters.

Oklart varför

Bilder och filmklipp som cirkulerar på sociala medier visar en kraftig brand.

Guvernör Kristina Sidorova kommenterar.

– För tillfället befinner sig branden på fabrikslagrets område. Den flyttar sig från lagerlokal till lagerlokal. 

Någon officiell anledning till explosionen har inte meddelats ännu.

Läs mer: ”Ni hamnar i skottlinjen” – Kreml pekar ut Natoland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen