JUST NU: Vårbudgeten är presenterad – här är vinnarna

2022 04 19

Klockan 08 på tisdagsmorgonen offentliggjordes regeringens vårbudget.

Ett ökat stöd för flyktingmottagande från Ukraina, ett stärkt totalförsvar, en halv miljard till sjukvården, garantiinlägg för pensionärer, åtgärder för att bryta segregationen och åtgärder riktade mot hushållet och jordbruket är några poster som präglar regeringens vårbudgetförändring som beräknas till 35,4 miljarder.

Finansministern kommenterar budgeten

– Regeringen lägger nu fram en budget för att stärka Sverige. Vi fortsätter den största utbyggnaden av det militära försvaret sedan andra världskriget och rustar upp samhällets skyddsvallar med stärkt civil beredskap och stärkt välfärd. Vi skyndar på omställningen till fossilfria bränslen för säkerheten, jobben och klimatet. Vi lindrar även krigets ekonomiska konsekvenser för svenska hushåll och företag, säger finansministern Mikael Damberg (S).

Stöd till Ukraina och svenskt flyktingmottagande

Regeringen föreslår att ytterligare medel ska avsättas för att Sverige ska kunna hantera ett ökat mottagande av flyktingar från Ukraina. 9,8 miljarder kronor avsätts för att klara av uppgiften. Den största utgiftspunkten i budgeten.

–  Mottagandet ska ske genom en jämnare fördelning mellan kommuner i hela landet. För att stötta de viktiga insatser som görs av ideella organisationer föreslås att de tillförs ytterligare medel, skriver regeringen.

Lindra konsekvenser för svenska hushåll och företag

Svenska folket har den senaste tiden drabbats av ökade priser på el, livsmedel och drivmedel.

Regeringen avser att kompensera för detta i vårbudgeten och presenterar ett åtgärdspaket innehållandes kompensation för de uppåtgående priserna.

För att särskilt skydda hushåll med svag ekonomi införs en tillfällig höjning av bostadsbidraget för barnfamiljer. Ett tillfälligt stöd föreslås även för växthusodlingsföretag och gris- och fjäderfäsektorerna, samt en tillfällig skattesänkning på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk.

Ett stärkt totalförsvar

Regeringen ökar anslagen till det militära och civila försvaret av Sverige. I mars kom försvarsberedningen överens om ett tillskott på dryga tre miljarder kronor.

Anledningen är ett ökat säkerhetshot mot Sverige till följd av Rysslands invasion av Ukraina.

Sammanlagt avsätter regeringen 800 miljoner kronor på det civila försvaret, konstaterar finansminister Mikael Damberg. Regeringen föreslår att 91 miljoner ska avsättas för att rusta upp Sveriges skyddsrum.

– Syftet är att skyndsamt stärka beredskapen, säger Mikael Damberg på tisdagens pressträff.

Garantitillägg

Regeringen har tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet föreslagit ett garantitillägg, som pensionärer med lägst pension kan ta del av. En halv miljon pensionärer kan ta del av den högsta summan på 1 000 kronor varje månad.

En halv miljard till sjukvården

Tidigare i dag meddelade regeringen att de avser att avsätta 500 miljoner kronor till sjuk- och hälsovården.

– Regeringen föreslår 500 miljoner för att öka kapaciteten, bland annat för att öka antalet sjuksköterskor och öka antalet vårdplatser, säger Mikael Damberg.

Bryta segregationen

Regeringen avser att  införa åtgärder som syftar till att bryta segregationen i Sverige. Fler människor ska komma i arbete, konstaterar regeringen i ett pressmeddelande. 

Regeringen föreslår att införa så kallade etableringsjobb redan under första halvåret av 2022. För att främja förslaget föreslås ett extra tillskott till Arbetsförmedlingen.

Kan röstas ner

Budgeten ska klubbas igenom i riksdagen den 15 juni. Om oppositionen enas om en gemensam budget som får stöd i riksdagen kan regeringens budget falla. Regeringen har inte majoritet i riksdagen. 

Läs budgeten i sin helhet här

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


25 sep 2026

UPPMANING: Tanka inte bilen full

2026 09 25

De senaste dagarna har larmen avlöst varandra om att bensin- och dieselpriserna är på väg att skjuta i höjden.

Under hösten försvinner två skattesänkningar på drivmedel, vilket leder till fyra kronor dyrare literpris vid pump. Dessutom har störningar av trafiken genom Hormuzsundet bidragit till högre priser under större delen av året, inte minst nu.

Av det skälet kanske många av ekonomiska skäl drar sig från att fylla tanken. Men det finns ytterligare en anledning att låta bli att tanka bilen helt full. Det menar åtminstone mekanikern Juan José Ebenezer, som varnar just för att låta pumpen ticka på.

– Du ska aldrig köra med full tank, säger han till tidningen Melty.

Oväntade rådet: tre fjärdedelar

Skälet till uppmaningen är att en helt fylld bensintank kan påverka bilens totala prestanda kraftigt. I en full tank riskerar flytande bensin att ta sig in i områden avsedda för ångor, vilket kan orsaka skada på komponenter om det sker regelbundet.

Istället har mekanikern följande uppmaning.

– Helst rekommenderar jag att man alltid håller tanken på tre fjärdedelar och minst en fjärdedel. 

Andra läser: Omtalad skattesänkning kan bli kvar

Toyotas rekommendation

Biljätten Toyota har en stående varning om samma sak. Biltillverkaren är dock inte lika petig i sin rekommendation om att hålla tanken på drygt tre fjärdedelar, men flaggar desto mer för att inte fylla på med en extra dos bensin efter att det automatiska stoppet aktiverats.

– De automatiska avstängningsventilerna finns där av en anledning. Bensin behöver utrymme för att expandera inuti tanken, så när du fyller förbi den automatiska avstängningsventilens "klick" kan du fylla på för mycket bensin i tanken, framhåller Toyota och tillägger:

– Detta kan leda till för mycket tryck inuti tanken och därmed en läcka när bensinen expanderar. Fyll tills du hör klicket och stanna sedan.

Läs mer om bränsle- och dieselpriserna här:

UPPGIFTER: Tung smäll för alla som kör dieselbil

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen


25 sep 2026

UPPGIFTER: Bakslag nära för S – partiet håller andan

2026 09 26

Det har gått en vecka sedan Magdalena Andersson (S) fick uppdraget av talmannen att försöka bilda regering.

Igår var tongångarna positiva då turbulensen inom V efter det misstänkta valfusket i Borlänge ska ha försvagat Vänsterns position i förhandlingarna. En fördel för S-ledaren i regeringsbildningen, uppgav en partikälla för Aftonbladet.

Nu låter det något annorlunda.

Inga gemensamma regeringsförhandlingar mellan de rödgröna partier har inletts, erfar SVT. Det är just Centerpartiets och Vänsterpartiets röda linjer som fortsatt uppges stå i vägen.

"Stressat"

Dessutom håller S andan för att hinna få in en höstbudget till riksdagen. Deadline är 12 november. Då måste partierna ha kommit fram till en lösning.

– Det är stressat över budgeten. Det är ganska få som tänker att vi kommer hinna, säger en person som uppges ha insyn till SVT, samtidigt som det finns andra källor som tonar ned paniken.

Enligt tv-kanalen är det dock C och V som agerar “bromsklossar” även när det gäller budgeten. Och nu tickar klockan för de rödgröna.

– Nu är det upp till de partierna som håller på med röda linjer. Jag hoppas de slutar med det så snart som möjligt, säger en av källorna.

Andra läser: ”En miljard kan dö” – Bill Gates varnar

Uppgifter: mest sannolika regeringen

Enligt den S-källa som Aftonbladet talat med är en tvåpartiregering med S och C den mest sannolika konstellationen. Men det kommer dock krävas betydande eftergifter, till exempel en miljardskatt, erfar tidningen.

Magdalena Andersson har själv varit relativt fåordig när det gäller den senaste veckans förhandlingar. I onsdags kommenterade hon för första gången regeringsbildningen.

– Jag har haft bra samtal med flera, eller de flesta, av partiledarna i Sveriges riksdag, sade hon då till SR.

På frågan om S kommer få ihop en regering ger Andersson ett kort svar. 

– Ja, svarade partiledaren. 

Andra läser: Uppgifter: Zelenskyj ska bort – order från Putin

Foto: Bene Riobó Wikimedia Commons, CC BY-SA 4.0

Text: Redaktionen