JUST NU: Vårbudgeten är presenterad – här är vinnarna

2022 04 19

Klockan 08 på tisdagsmorgonen offentliggjordes regeringens vårbudget.

Ett ökat stöd för flyktingmottagande från Ukraina, ett stärkt totalförsvar, en halv miljard till sjukvården, garantiinlägg för pensionärer, åtgärder för att bryta segregationen och åtgärder riktade mot hushållet och jordbruket är några poster som präglar regeringens vårbudgetförändring som beräknas till 35,4 miljarder.

Finansministern kommenterar budgeten

– Regeringen lägger nu fram en budget för att stärka Sverige. Vi fortsätter den största utbyggnaden av det militära försvaret sedan andra världskriget och rustar upp samhällets skyddsvallar med stärkt civil beredskap och stärkt välfärd. Vi skyndar på omställningen till fossilfria bränslen för säkerheten, jobben och klimatet. Vi lindrar även krigets ekonomiska konsekvenser för svenska hushåll och företag, säger finansministern Mikael Damberg (S).

Stöd till Ukraina och svenskt flyktingmottagande

Regeringen föreslår att ytterligare medel ska avsättas för att Sverige ska kunna hantera ett ökat mottagande av flyktingar från Ukraina. 9,8 miljarder kronor avsätts för att klara av uppgiften. Den största utgiftspunkten i budgeten.

–  Mottagandet ska ske genom en jämnare fördelning mellan kommuner i hela landet. För att stötta de viktiga insatser som görs av ideella organisationer föreslås att de tillförs ytterligare medel, skriver regeringen.

Lindra konsekvenser för svenska hushåll och företag

Svenska folket har den senaste tiden drabbats av ökade priser på el, livsmedel och drivmedel.

Regeringen avser att kompensera för detta i vårbudgeten och presenterar ett åtgärdspaket innehållandes kompensation för de uppåtgående priserna.

För att särskilt skydda hushåll med svag ekonomi införs en tillfällig höjning av bostadsbidraget för barnfamiljer. Ett tillfälligt stöd föreslås även för växthusodlingsföretag och gris- och fjäderfäsektorerna, samt en tillfällig skattesänkning på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk.

Ett stärkt totalförsvar

Regeringen ökar anslagen till det militära och civila försvaret av Sverige. I mars kom försvarsberedningen överens om ett tillskott på dryga tre miljarder kronor.

Anledningen är ett ökat säkerhetshot mot Sverige till följd av Rysslands invasion av Ukraina.

Sammanlagt avsätter regeringen 800 miljoner kronor på det civila försvaret, konstaterar finansminister Mikael Damberg. Regeringen föreslår att 91 miljoner ska avsättas för att rusta upp Sveriges skyddsrum.

– Syftet är att skyndsamt stärka beredskapen, säger Mikael Damberg på tisdagens pressträff.

Garantitillägg

Regeringen har tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet föreslagit ett garantitillägg, som pensionärer med lägst pension kan ta del av. En halv miljon pensionärer kan ta del av den högsta summan på 1 000 kronor varje månad.

En halv miljard till sjukvården

Tidigare i dag meddelade regeringen att de avser att avsätta 500 miljoner kronor till sjuk- och hälsovården.

– Regeringen föreslår 500 miljoner för att öka kapaciteten, bland annat för att öka antalet sjuksköterskor och öka antalet vårdplatser, säger Mikael Damberg.

Bryta segregationen

Regeringen avser att  införa åtgärder som syftar till att bryta segregationen i Sverige. Fler människor ska komma i arbete, konstaterar regeringen i ett pressmeddelande. 

Regeringen föreslår att införa så kallade etableringsjobb redan under första halvåret av 2022. För att främja förslaget föreslås ett extra tillskott till Arbetsförmedlingen.

Kan röstas ner

Budgeten ska klubbas igenom i riksdagen den 15 juni. Om oppositionen enas om en gemensam budget som får stöd i riksdagen kan regeringens budget falla. Regeringen har inte majoritet i riksdagen. 

Läs budgeten i sin helhet här

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Varning för jordgubbsförsäljare

2026 06 10

Att sälja jordgubbar är ett av Sveriges populäraste sommarjobb för ungdomar.

Men det finns en mörk baksida.

Polisen varnar för att det förekommer svartjobb, penningtvätt och dåliga arbetsvillkor inom jordgubbsbranschen. Unga riskerar därför att bli lurade eller utnyttjade.

I Helsingborg uppmanas ungdomar att vara vaksamma och endast söka sig till seriösa aktörer.

Tillsammans har polisen och Helsingborgs stad gått ut med ett inlägg på sociala medier.

– Det här är ett bra exempel på hur polisen och kommunerna kan arbeta tillsammans mot kriminalitet. För många ungdomar är sommarjobbet det första steget ut i arbetslivet och då ska man inte behöva hamna i tråkigheter som kan ställa till det i framtiden, säger polischef Karim Ottosson i Helsingborg.

Extra kontroller

Polisen i Helsingborg kommer att genomföra kontroller av jordgubbsförsäljare i kommunen.

Syftet är att bidra till sund konkurrens, goda arbetsvillkor och korrekt information om jordgubbarna som säljs.

– Genom att göra kontroller och berätta om dem vill vi uppmärksamma allmänheten på problemen som kommer med oseriösa bärförsäljare. Vi ska alla använda vår konsumentmakt till att gynna försäljare som följer reglerna. Vi vill inte ha kriminell verksamhet på våra gator som utnyttjar ungdomar att jobba under dåliga förhållanden, säger Jonas Berg, säkerhetschef på Helsingborgs stad.

ANDRA LÄSER: Bärjätte i konkurs – veckan före midsommar

Då ska du inte köpa

Inför sommaren 2024 varnade polisen för att jordgubbsförsäljning genererar miljarder kronor till kriminella gäng. Nätverken använder bär- och jordgubbsförsäljning för att tvätta pengar.

Jordbruksverket uppmanar kunder att vara extra uppmärksamma på två saker vid köp av de röda bären:

- Bärkartongerna ska vara märkta med odlarens namn och adress. Kolla gärna så att samma namn och adress finns på den låda som konsumentförpackningarna står i.

- Vid betalning med Swish – kolla så att numret är ett företagsnummer som börjar med 123.

LÄS OCKSÅ: Kraftig åtgärd vid Putins hem

Foto: jhenning

Text: Redaktionen


10 juni 2026

Inga pengar har kommit in – Lavrov förbannad

2026 06 10

När premiärminister Nikol Pashinyan utropade seger i armeniska valet i söndags var det ett tungt slag för Moskva.

Putinregimen hade hoppats på betydligt större inflytande än de 23 procent som det proryska partiet Starkt Armenien lyckades kamma hem.

Valet markerade ytterligare ett steg närmare EU för Armenien och ett steg längre från det historiskt allierade Ryssland.

Armeniens distansering från Moskva har dock pågått ett tag. Redan 2024 meddelade Pashinyan att landet fryser sitt medlemskap i den Rysslandsledda militäralliansen CSTO. Då slutade man även att bidra till att finansiera organisationen.

Lavrov kräver pengarna

Två år senare konstaterar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov att Armenien följt sitt besked om att sluta betala räkningarna. 

Inga pengar har kommit in. Och det får ministern att gå i taket. Lavrov hotar att aktivera artikeln som berövar Armenien dess rösträtt och som i slutändan kan leda till uteslutning.

– Armenien har legat i skuld till CSTOS:s budget i över två år. En situation som föreskrivs i organisationens stadga, och vi enades idag om att överväga att åberopa den relevanta artikeln, säger han enligt The Moscow Times.

LÄS MER: Rasar mot EU: vill att vi ”begår självmord”

Litar inte på Putin

Skälet till att Armenien frös sitt deltagande i CSTO var att man anser att alliansen misslyckades med att bistå landet när Azerbajdzjan inledde en militär operation i utbrytarregionen Nagorno-Karabach 2023.

Nikol Pashinyan har tidigare uttryckt att det varit ett “strategiskt misstag” att förlita sig på Ryssland som garanti för säkerheten.  För två år sedan slängde Armenien ut ryska soldater från landets gränser och sprickan har ökat mellan de två allierade. 

I samband med att landet närmat sig EU och USA har Kreml å sin sida varnat för “ett nytt Ukraina”.

– Vi lever nu igenom allt som händer på det ukrainska spåret. Och var började det? Med Ukrainas försök att gå med i EU, sade Rysslands diktator Vladimir Putin i maj, enligt RBC Ukraine.

LÄS MER: Seger för Moskva – Natoland trycker på stoppknappen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen