JUST NU: Vårbudgeten är presenterad – här är vinnarna

2022 04 19

Klockan 08 på tisdagsmorgonen offentliggjordes regeringens vårbudget.

Ett ökat stöd för flyktingmottagande från Ukraina, ett stärkt totalförsvar, en halv miljard till sjukvården, garantiinlägg för pensionärer, åtgärder för att bryta segregationen och åtgärder riktade mot hushållet och jordbruket är några poster som präglar regeringens vårbudgetförändring som beräknas till 35,4 miljarder.

Finansministern kommenterar budgeten

– Regeringen lägger nu fram en budget för att stärka Sverige. Vi fortsätter den största utbyggnaden av det militära försvaret sedan andra världskriget och rustar upp samhällets skyddsvallar med stärkt civil beredskap och stärkt välfärd. Vi skyndar på omställningen till fossilfria bränslen för säkerheten, jobben och klimatet. Vi lindrar även krigets ekonomiska konsekvenser för svenska hushåll och företag, säger finansministern Mikael Damberg (S).

Stöd till Ukraina och svenskt flyktingmottagande

Regeringen föreslår att ytterligare medel ska avsättas för att Sverige ska kunna hantera ett ökat mottagande av flyktingar från Ukraina. 9,8 miljarder kronor avsätts för att klara av uppgiften. Den största utgiftspunkten i budgeten.

–  Mottagandet ska ske genom en jämnare fördelning mellan kommuner i hela landet. För att stötta de viktiga insatser som görs av ideella organisationer föreslås att de tillförs ytterligare medel, skriver regeringen.

Lindra konsekvenser för svenska hushåll och företag

Svenska folket har den senaste tiden drabbats av ökade priser på el, livsmedel och drivmedel.

Regeringen avser att kompensera för detta i vårbudgeten och presenterar ett åtgärdspaket innehållandes kompensation för de uppåtgående priserna.

För att särskilt skydda hushåll med svag ekonomi införs en tillfällig höjning av bostadsbidraget för barnfamiljer. Ett tillfälligt stöd föreslås även för växthusodlingsföretag och gris- och fjäderfäsektorerna, samt en tillfällig skattesänkning på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk.

Ett stärkt totalförsvar

Regeringen ökar anslagen till det militära och civila försvaret av Sverige. I mars kom försvarsberedningen överens om ett tillskott på dryga tre miljarder kronor.

Anledningen är ett ökat säkerhetshot mot Sverige till följd av Rysslands invasion av Ukraina.

Sammanlagt avsätter regeringen 800 miljoner kronor på det civila försvaret, konstaterar finansminister Mikael Damberg. Regeringen föreslår att 91 miljoner ska avsättas för att rusta upp Sveriges skyddsrum.

– Syftet är att skyndsamt stärka beredskapen, säger Mikael Damberg på tisdagens pressträff.

Garantitillägg

Regeringen har tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet föreslagit ett garantitillägg, som pensionärer med lägst pension kan ta del av. En halv miljon pensionärer kan ta del av den högsta summan på 1 000 kronor varje månad.

En halv miljard till sjukvården

Tidigare i dag meddelade regeringen att de avser att avsätta 500 miljoner kronor till sjuk- och hälsovården.

– Regeringen föreslår 500 miljoner för att öka kapaciteten, bland annat för att öka antalet sjuksköterskor och öka antalet vårdplatser, säger Mikael Damberg.

Bryta segregationen

Regeringen avser att  införa åtgärder som syftar till att bryta segregationen i Sverige. Fler människor ska komma i arbete, konstaterar regeringen i ett pressmeddelande. 

Regeringen föreslår att införa så kallade etableringsjobb redan under första halvåret av 2022. För att främja förslaget föreslås ett extra tillskott till Arbetsförmedlingen.

Kan röstas ner

Budgeten ska klubbas igenom i riksdagen den 15 juni. Om oppositionen enas om en gemensam budget som får stöd i riksdagen kan regeringens budget falla. Regeringen har inte majoritet i riksdagen. 

Läs budgeten i sin helhet här

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen


04feb26

Dra körkortet direkt – stenhårt förslag lanseras i Sverige

2026 02 05

Sveriges största konsumentorganisation för bilister, Riksförbundet M Sverige, anser att gängkriminella inte ska få köra bil på svenska vägar.

Nu kräver organisationen att gängkriminellas körkort ska ryka med omedelbar verkan. Den som använt körkortet inom ramen för brottslighet bör inte få behålla det, betonar Jacob Sidenvall från M Sverige. 

– Det handlar om normer, säger han och fortsätter:

– Att minska gängkriminellas närvaro i trafiken och deras rörelsemöjligheter skulle kunna leda till bättre brottsbekämpning men framför allt säkrare trafik. Våldskapital och illegala vapen ska helst hållas borta från trafiken.

Sidenvall hänvisar till att det redan i dag finns organiserad brottslighet som försvårande omständighet vid åtal. Om domstolar kan bevisa att brott har begåtts i organiserad form skärpts straffet.

– Och då tycker vi att förtroendet att ha körkort ska anses förbrukat. Gängkriminellas utrymme i samhället behöver minska, och det här skulle vara ett sätt att begränsa deras möjligheter.

LÄS MER: Annika Strandhäll rasar – hotar med lagstiftning

Pekar ut framgångsrik lag

Jacob Sidenvall jämför förslaget med den nya lagen om självständigt förverkande som trädde i kraft i november 2024. Den gör det möjligt för polisen att beslagta tillgångar som kommer från kriminell verksamhet, utan att egendomen kopplas till ett specifikt brott. Polisen behöver endast visa att tillgångarna kommer från kriminell verksamhet – till exempel genom att konstatera att egendomen inte står i proportion till en persons lagliga möjligheter att äga den. Det kan röra sig om en fastighet, bilar eller pengar på ett bankkonto.

Sedan lagen trädde i kraft har Kronofogdens intäkter från utmätningarna tiodubblats – från 7 till 70 miljoner kronor.

– Det här är ett verktyg som vi efterfrågat från politiken, säger Jacob Sidenvall.

– Den organiserade brottsligheten beskrivs ibland som systemhotande. Men i gatubilden märks den ofta i form av dyra bilar som körs på ett störande eller vårdslöst sätt. Det är ett sätt för de aktiva att visa upp en fasad av framgång för att rekrytera yngre till livsstilen, men det sätter också en dålig kultur för trafikbeteende på vägarna.

LÄS OCKSÅ: Trendbrott om jobben – inte hänt på länge

Foto: A. Lazic resp Transportstyrelsen

Text: Redaktionen