JUST NU: Vårbudgeten är presenterad – här är vinnarna

2022 04 19

Klockan 08 på tisdagsmorgonen offentliggjordes regeringens vårbudget.

Ett ökat stöd för flyktingmottagande från Ukraina, ett stärkt totalförsvar, en halv miljard till sjukvården, garantiinlägg för pensionärer, åtgärder för att bryta segregationen och åtgärder riktade mot hushållet och jordbruket är några poster som präglar regeringens vårbudgetförändring som beräknas till 35,4 miljarder.

Finansministern kommenterar budgeten

– Regeringen lägger nu fram en budget för att stärka Sverige. Vi fortsätter den största utbyggnaden av det militära försvaret sedan andra världskriget och rustar upp samhällets skyddsvallar med stärkt civil beredskap och stärkt välfärd. Vi skyndar på omställningen till fossilfria bränslen för säkerheten, jobben och klimatet. Vi lindrar även krigets ekonomiska konsekvenser för svenska hushåll och företag, säger finansministern Mikael Damberg (S).

Stöd till Ukraina och svenskt flyktingmottagande

Regeringen föreslår att ytterligare medel ska avsättas för att Sverige ska kunna hantera ett ökat mottagande av flyktingar från Ukraina. 9,8 miljarder kronor avsätts för att klara av uppgiften. Den största utgiftspunkten i budgeten.

–  Mottagandet ska ske genom en jämnare fördelning mellan kommuner i hela landet. För att stötta de viktiga insatser som görs av ideella organisationer föreslås att de tillförs ytterligare medel, skriver regeringen.

Lindra konsekvenser för svenska hushåll och företag

Svenska folket har den senaste tiden drabbats av ökade priser på el, livsmedel och drivmedel.

Regeringen avser att kompensera för detta i vårbudgeten och presenterar ett åtgärdspaket innehållandes kompensation för de uppåtgående priserna.

För att särskilt skydda hushåll med svag ekonomi införs en tillfällig höjning av bostadsbidraget för barnfamiljer. Ett tillfälligt stöd föreslås även för växthusodlingsföretag och gris- och fjäderfäsektorerna, samt en tillfällig skattesänkning på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk.

Ett stärkt totalförsvar

Regeringen ökar anslagen till det militära och civila försvaret av Sverige. I mars kom försvarsberedningen överens om ett tillskott på dryga tre miljarder kronor.

Anledningen är ett ökat säkerhetshot mot Sverige till följd av Rysslands invasion av Ukraina.

Sammanlagt avsätter regeringen 800 miljoner kronor på det civila försvaret, konstaterar finansminister Mikael Damberg. Regeringen föreslår att 91 miljoner ska avsättas för att rusta upp Sveriges skyddsrum.

– Syftet är att skyndsamt stärka beredskapen, säger Mikael Damberg på tisdagens pressträff.

Garantitillägg

Regeringen har tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet föreslagit ett garantitillägg, som pensionärer med lägst pension kan ta del av. En halv miljon pensionärer kan ta del av den högsta summan på 1 000 kronor varje månad.

En halv miljard till sjukvården

Tidigare i dag meddelade regeringen att de avser att avsätta 500 miljoner kronor till sjuk- och hälsovården.

– Regeringen föreslår 500 miljoner för att öka kapaciteten, bland annat för att öka antalet sjuksköterskor och öka antalet vårdplatser, säger Mikael Damberg.

Bryta segregationen

Regeringen avser att  införa åtgärder som syftar till att bryta segregationen i Sverige. Fler människor ska komma i arbete, konstaterar regeringen i ett pressmeddelande. 

Regeringen föreslår att införa så kallade etableringsjobb redan under första halvåret av 2022. För att främja förslaget föreslås ett extra tillskott till Arbetsförmedlingen.

Kan röstas ner

Budgeten ska klubbas igenom i riksdagen den 15 juni. Om oppositionen enas om en gemensam budget som får stöd i riksdagen kan regeringens budget falla. Regeringen har inte majoritet i riksdagen. 

Läs budgeten i sin helhet här

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Här är Sveriges nya talman

2026 09 16

Andreas Norlén (M) har varit riksdagens talman sedan 2018.

Nu väntas han få träda åt sidan.

Allt tyder på att Norlén kommer att få lämna posten, rapporterar SvD med hänvisning till källor med insyn.

När det slutgiltiga valresultatet är fastställt väntas S göra anspråk på talmansposten i enlighet med den etablerade praxisen om att talmannen hämtas från riksdagens största parti. Den nya talmannen kan väljas redan måndagen den 28 september.

Att Norlén blir omvald beskrivs som osannolikt. 

– Det finns ingen rörelse för Norlén, den är obefintlig, säger en S-källa.

Han väntas ta över

Flera socialdemokrater har pekats ut som möjliga efterträdare till Norlén – däribland veteranerna Morgan Johansson, Peter Hultqvist och Anders Ygeman.

Enligt SvD:s uppgifter ligger Anders Ygeman bäst till för att ta över talmansposten. Han uppges vara den kandidat som har störst möjligheter att få brett stöd i riksdagen.

Ordern till nya talmannen

S vill inte att riksdagens nästa talman lägger sig i regeringsbildningen mer än nödvändigt. Partiet anser att processerna under Norlén varit alltför långdragna, rapporterar DN.

Från socialdemokratiskt håll kritiseras Norlén även för att ha gett sonderingsuppdrag till kandidater som saknat möjlighet att väljas till statsminister.

LÄS OCKSÅ: Halverar priset – alla filmer blir billigare

FAKTA: Talmannen

- Talmansämbetet är den högsta post en person kan väljas till i Sverige. I formell rang kommer talmannen efter statschefen, alltså kungen, men före statsministern. 

Talmannens uppdrag kan delas in i tre delar:

- Talmannen leder kammarens sammanträden och planerar riksdagens arbete. Talmannen samråder i många frågor med partiernas gruppledare och har även återkommande möten med utskottens ordförande respektive presidierna i riksdagens delegationer till internationella församlingar.

- Talmannen är ordförande i riksdagsstyrelsen som framför allt är styrelse för myndigheten Riksdagsförvaltningen, vars uppgift är att stödja riksdagens och ledamöternas arbete.

- Talmannen företräder riksdagen och tar emot många besök, bland annat internationella gäster såsom presidenter, talmän och premiärministrar. Talmannen gör även själv besök såväl utomlands som i Sverige.

Källa: Riksdagen

ANDRA LÄSER: USA öppnar dörren för Putinallierad 

Foto: Alessandro Raffaele Berellini Sveriges riksdag

Text: Redaktionen


Regeringsbesked från V

2026 09 15

Vänsterpartiets partidistrikt är överens i regeringsfrågan.

Samtliga distrikt säger nej till att stödja en regering där V inte ingår. Det framgår av en rundringning från TV4.

Beskedet tyder på att V inte kommer att backa från sin röda linje i regeringsfrågan. Det bekräftas också av Linn Josefsson, ordförande för Vänsterpartiet Örebro län.

– Vi står fast vid vårt kongressbeslut. Behövs våra mandat för att bilda regering så ska vi vara med, och är man med i regeringen så ingår ministerposter, säger hon till TV4.

”Självklart”

Centerpartiet säger fortsatt nej till att släppa in V i en regering.

Men trots motståndet från C kommer V inte att vika sig.  Flera V-politiker beskriver kravet på regeringsmedverkan som avgörande.

– För oss är det självklart att vi ska vara en del av regeringen om våra mandat krävs. Det är ett naturligt krav som vi helhjärtat står bakom och gått till val på, säger Tobias Holmberg, partiets ordförande i Östergötland, till kanalen.

Artemis Lumarker, ordförande i Uppsala län, instämmer med sin kollega. Han konstaterar att det nu är upp till Magdalena Andersson (S) att ”säkra mandaten” för en framtida S-ledd regering.

LÄS OCKSÅ: Prischock vid pump – 200 kronor dyrare att tanka bilen 

Kongressbeslut

V:s linje i regeringsfrågan antogs på partikongressen i Örebro i april.

Den hårda linjen uppskattades dock inte av alla partidistrikt. Inför kongressen lämnade det viktiga Göteborgsdistriktet in en motion där man krävde att formuleringen om att fälla samtliga regeringar utan V ska strykas.

I dag står dock Göteborg och övriga partidistrikt bakom den antagna linjen. Partiledaren Nooshi Dadgostar har även uteslutit att Vänsterpartiet kommer att agera stödparti till S efter valet.

ANDRA LÄSER: Ryssland ger Trump klartecken – ”mycket bra idé” 

Foto: Agnes Stuber Vänsterpartiet

Text: Redaktionen