JUST NU: Vårbudgeten är presenterad – här är vinnarna

2022 04 19

Klockan 08 på tisdagsmorgonen offentliggjordes regeringens vårbudget.

Ett ökat stöd för flyktingmottagande från Ukraina, ett stärkt totalförsvar, en halv miljard till sjukvården, garantiinlägg för pensionärer, åtgärder för att bryta segregationen och åtgärder riktade mot hushållet och jordbruket är några poster som präglar regeringens vårbudgetförändring som beräknas till 35,4 miljarder.

Finansministern kommenterar budgeten

– Regeringen lägger nu fram en budget för att stärka Sverige. Vi fortsätter den största utbyggnaden av det militära försvaret sedan andra världskriget och rustar upp samhällets skyddsvallar med stärkt civil beredskap och stärkt välfärd. Vi skyndar på omställningen till fossilfria bränslen för säkerheten, jobben och klimatet. Vi lindrar även krigets ekonomiska konsekvenser för svenska hushåll och företag, säger finansministern Mikael Damberg (S).

Stöd till Ukraina och svenskt flyktingmottagande

Regeringen föreslår att ytterligare medel ska avsättas för att Sverige ska kunna hantera ett ökat mottagande av flyktingar från Ukraina. 9,8 miljarder kronor avsätts för att klara av uppgiften. Den största utgiftspunkten i budgeten.

– Mottagandet ska ske genom en jämnare fördelning mellan kommuner i hela landet. För att stötta de viktiga insatser som görs av ideella organisationer föreslås att de tillförs ytterligare medel, skriver regeringen.

Lindra konsekvenser för svenska hushåll och företag

Svenska folket har den senaste tiden drabbats av ökade priser på el, livsmedel och drivmedel.

Regeringen avser att kompensera för detta i vårbudgeten och presenterar ett åtgärdspaket innehållandes kompensation för de uppåtgående priserna.

För att särskilt skydda hushåll med svag ekonomi införs en tillfällig höjning av bostadsbidraget för barnfamiljer. Ett tillfälligt stöd föreslås även för växthusodlingsföretag och gris- och fjäderfäsektorerna, samt en tillfällig skattesänkning på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk.

Ett stärkt totalförsvar

Regeringen ökar anslagen till det militära och civila försvaret av Sverige. I mars kom försvarsberedningen överens om ett tillskott på dryga tre miljarder kronor.

Anledningen är ett ökat säkerhetshot mot Sverige till följd av Rysslands invasion av Ukraina.

Sammanlagt avsätter regeringen 800 miljoner kronor på det civila försvaret, konstaterar finansminister Mikael Damberg. Regeringen föreslår att 91 miljoner ska avsättas för att rusta upp Sveriges skyddsrum.

– Syftet är att skyndsamt stärka beredskapen, säger Mikael Damberg på tisdagens pressträff.

Garantitillägg

Regeringen har tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet föreslagit ett garantitillägg, som pensionärer med lägst pension kan ta del av. En halv miljon pensionärer kan ta del av den högsta summan på 1 000 kronor varje månad.

En halv miljard till sjukvården

Tidigare i dag meddelade regeringen att de avser att avsätta 500 miljoner kronor till sjuk- och hälsovården.

– Regeringen föreslår 500 miljoner för att öka kapaciteten, bland annat för att öka antalet sjuksköterskor och öka antalet vårdplatser, säger Mikael Damberg.

Bryta segregationen

Regeringen avser att införa åtgärder som syftar till att bryta segregationen i Sverige. Fler människor ska komma i arbete, konstaterar regeringen i ett pressmeddelande.

Regeringen föreslår att införa så kallade etableringsjobb redan under första halvåret av 2022. För att främja förslaget föreslås ett extra tillskott till Arbetsförmedlingen.

Kan röstas ner

Budgeten ska klubbas igenom i riksdagen den 15 juni. Om oppositionen enas om en gemensam budget som får stöd i riksdagen kan regeringens budget falla. Regeringen har inte majoritet i riksdagen.

Läs budgeten i sin helhet här

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

PRISSMÄLL I DAG: Hushållen uppmanas till fem åtgärder

2026 10 07

På onsdagen sticker elpriserna i väg ordentligt.

Särskilt dyrt blir det i södra Sverige.

Enligt spotpriserna från elbörsen Nord Pool landar genomsnittspriset i det sydligaste elområdet SE4 på cirka 2,20 kronor per kilowattimme.

Uppmanar: Vidta fem åtgärder

Nu går det gröna teknikföretaget 1KOMMA5 ut med flera uppmaningar inför onsdagens pristopp och kommande pristoppar under hösten och vintern.

Marianne Andera, CCO och expert på elekonomi på företaget, rekommenderar hushållen att vidta följande åtgärder för att dämpa effekterna av de höga elpriserna:

1, Flytta din förbrukning

– Det finns ofta relativt billig el att tillgå någon gång under dagen. Genom att styra elanvändningen till dessa tider kan du påverka din totala elkostnad. Det kan exempelvis handla om att ladda elbilen när elen är som billigast, framhåller experten.

2, Se över din huvudsäkring

– Utöver elhandelspriserna, som kan vara volatila, tillkommer kostnaden för elnätet. För vissa villaägare kan en större säkring än vad huset behöver innebära en onödigt hög elnätsavgift, uppger Andera.

3, Kontrollera din värmepump

Andera framhåller att värmepumpen står för en stor del av energianvändningen i många villor.

– För den som har en äldre värmepump kan det därför vara värt att undersöka både skick och effektivitet inför vintern, konstaterar experten.

Nyare varvtalsstyrda värmepumpar kan anpassa effekten efter husets behov. Det ger möjlighet att styra elanvändningen till billigare timmar och samtidigt minska effektbehovet.

Andra läser: Ny Swishlösning i Ica-butiker – från och med idag

4, Undersök möjligheterna till egen energiförsörjning

– Att installera solceller är ett sätt att producera egen el och kan på sikt spara pengar för hushållet, betonar Andera.

5, Lagra energi när den är billig

I dag installerar allt fler privatpersoner hembatterier, antingen som fristående system eller i kombination med solceller.

– Batteriet gör det möjligt att lagra el och använda den när den gör störst nytta, framhåller Marianne Andera

Läs också: Ryssland: Ukraina har slagit nytt rekord i kriget

Foto: Hallkom

Text: Redaktionen

Avgörande besked på väg – Ukraina nära ett ja

2026 10 07

Ukraina kan snart få grönt ljus.

EU uppges förbereda en särskild färdplan för Ukrainas väg mot ett EU-medlemskap.

Samtidigt kan ett viktigt hinder kan vara på väg att försvinna, rapporterar RBC Ukraine.

Förbereder ny färdplan

EU håller på att ta fram vägledande färdplaner för fyra kandidatländer som vill bli medlemmar i unionen: Montenegro, Albanien, Moldavien och Ukraina.

Färdplanerna ska bland annat innehålla vägledande tidsplaner och konkreta uppgifter som behöver genomföras.

Tidigare har vägen till ett ukrainskt EU-medlemskap setts som lång. EU har betonat att Ukraina måste genomföra omfattande reformer och att det inte finns några genvägar – men nu sker nya steg i snabbare takt.

Färdplanerna väntas vara klara senast den 28 oktober, enligt EU-kommissionären med ansvar för utvidgning, Marta Kos.

Läs mer: 320 förlorar jobbet – tung kollaps i bilbranschen

Ukraina får särskild plan

Ukrainas färdplan kommer samtidigt att skilja sig från de övrigas.

Anledningen är framför allt kriget i landet, som gör Ukrainas situation betydligt mer komplicerad än för de andra kandidatländerna.

Enligt Kos pågår arbetet med Ukrainas färdplan fortfarande.

Samtidigt har Ukraina redan tagit flera steg inom de tekniska förhandlingarna med EU. Det handlar bland annat om att öppna förhandlingskluster, uppnå så kallade riktmärken och därefter stänga olika kapitel.

– Därför blir det lättare att fastställa hur hela situationen, kriget, kommer att återspeglas i villkoren i anslutningsfördraget och hur detta kommer att se ut, säger Kos.

EU-kommissionären Marta Kos uttrycker samtidigt en förhoppning om att kriget ska ta slut snart.

Hon konstaterar också att Ukraina just nu arbetar inom tre områden samtidigt: landets överlevnad, integrationsprocessen och arbetet med att uppfylla EU krav samt genomförandet av reformer.

Ungern har vänt

Samtidigt kan ett viktigt hinder för Ukraina vara på väg att försvinna.

Enligt uppgifter som rapporterats på måndagen är Ungern redo att ändra sin hållning och släppa sitt motstånd mot Ukrainas fortsatta EU-förhandlingar.

Det skulle i så fall innebära en viktig förändring för Ukrainas EU-process, eftersom Ungerns hållning länge har varit ett hinder för fortsatta framsteg.

– Vi bör beslutsamt gå vidare med Ukraina och Moldavien, med ambitionen att öppna alla förhandlingskluster för båda länderna före årets slut, i linje med de nödvändiga villkoren, sade Europeiska rådets ordförande António Costa i ett tal vid College of Europe, till Rapporteur under måndagen.

Läs mer: Klassiskt ostmärke försvinner efter 148 år – säljs på Ica

Foto: President of Ukraine
Text: Redaktionen