Varnar för “monsterhöjning” av svenska räntan

2022 11 03

Riksbankens styrränta spås öka ytterligare efter den amerikanska centralbankens trippelhöjning igår.

– Det är fortfarande en monsterhöjning från Riksbanken vi har framför oss i november och det är för tidigt att spekulera i var toppen ligger.

Så säger Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, till Svenska Dagbladet dagen efter att den amerikanska centralbanken, Fed, deklarerat en räntehöjning på 0,75 procentenheter.

Kan stiga en procentenhet

För tillfället ligger Riksbankens styrränta på 1,75 procent. Banken har själv gjort en prognos där man uppskattar en topp på 2,5 procent i februari nästa år.

Men enligt SEB räknar man med att styrräntan stiger med ytterligare en procentenhet, det vill säga till 2,75 procent, skriver SvD.

"Fortsätter på Stockholmsbörsen"

Bedömningarna av en stigande ränta även på hemmaplan delas av en annan toppekonom.

– Det drar med sig Stockholmsbörsen också. Den tenderar att röra sig mer än den globala marknaden. Så om Fed är hård i tonen i kväll (läs igår) och börsen faller i USA så kommer det fallet att fortsätta på Stockholmsbörsen imorgon (läs idag), säger Maria Landeborn, ekonom och seniorstrateg på Danske Bank, till Dagens Nyheter.

Så påverkas svenska hushåll

Även Jens Magnusson, chefsekonom på SEB, menar att det blir tydliga effekter av ekonomin även för svenska hushåll.

– Det påverkar räntorna, inklusive boräntorna, om än med lite fördröjning, och sedan påverkar det börs och sparande. Högre amerikanska räntor betyder också starkare dollar så det blir dyrare om man åker till USA och handlar, men det innebär också att det blir dyrare att importera vilket innebär att man riskerar att så att säga importera inflation, säger han till DN.

Svag krona

Ett problem för Riksbanken är den svenska kronans svaga status. Det gör att inflationen späs på genom importen, samtidigt som Riksbanken strävar efter att dämpa inflationen.

Efter gårdagens besked från USA steg dollarn rejält i förhållande till kronan.

– Men min bedömning är att det är väldigt svårt för Riksbanken att försvara kronan genom att höja räntan. Då kan de behöva ta i så mycket att de knäcker både svensk ekonomi och bostadsmarknad, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, till SvD.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

– Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen