Varnar för “monsterhöjning” av svenska räntan

2022 11 03

Riksbankens styrränta spås öka ytterligare efter den amerikanska centralbankens trippelhöjning igår.

– Det är fortfarande en monsterhöjning från Riksbanken vi har framför oss i november och det är för tidigt att spekulera i var toppen ligger.

Så säger Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, till Svenska Dagbladet dagen efter att den amerikanska centralbanken, Fed, deklarerat en räntehöjning på 0,75 procentenheter.

Kan stiga en procentenhet

För tillfället ligger Riksbankens styrränta på 1,75 procent. Banken har själv gjort en prognos där man uppskattar en topp på 2,5 procent i februari nästa år.

Men enligt SEB räknar man med att styrräntan stiger med ytterligare en procentenhet, det vill säga till 2,75 procent, skriver SvD.

"Fortsätter på Stockholmsbörsen"

Bedömningarna av en stigande ränta även på hemmaplan delas av en annan toppekonom.

– Det drar med sig Stockholmsbörsen också. Den tenderar att röra sig mer än den globala marknaden. Så om Fed är hård i tonen i kväll (läs igår) och börsen faller i USA så kommer det fallet att fortsätta på Stockholmsbörsen imorgon (läs idag), säger Maria Landeborn, ekonom och seniorstrateg på Danske Bank, till Dagens Nyheter.

Så påverkas svenska hushåll

Även Jens Magnusson, chefsekonom på SEB, menar att det blir tydliga effekter av ekonomin även för svenska hushåll.

– Det påverkar räntorna, inklusive boräntorna, om än med lite fördröjning, och sedan påverkar det börs och sparande. Högre amerikanska räntor betyder också starkare dollar så det blir dyrare om man åker till USA och handlar, men det innebär också att det blir dyrare att importera vilket innebär att man riskerar att så att säga importera inflation, säger han till DN.

Svag krona

Ett problem för Riksbanken är den svenska kronans svaga status. Det gör att inflationen späs på genom importen, samtidigt som Riksbanken strävar efter att dämpa inflationen.

Efter gårdagens besked från USA steg dollarn rejält i förhållande till kronan.

– Men min bedömning är att det är väldigt svårt för Riksbanken att försvara kronan genom att höja räntan. Då kan de behöva ta i så mycket att de knäcker både svensk ekonomi och bostadsmarknad, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, till SvD.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen