22sep2025

Varnar för “monsterhöjning” av svenska räntan

2022 11 03

Riksbankens styrränta spås öka ytterligare efter den amerikanska centralbankens trippelhöjning igår.

– Det är fortfarande en monsterhöjning från Riksbanken vi har framför oss i november och det är för tidigt att spekulera i var toppen ligger.

Så säger Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, till Svenska Dagbladet dagen efter att den amerikanska centralbanken, Fed, deklarerat  en räntehöjning på 0,75 procentenheter.

Kan stiga en procentenhet

För tillfället ligger Riksbankens styrränta på 1,75 procent. Banken har själv gjort en prognos där man uppskattar en topp på 2,5 procent i februari nästa år.

Men enligt SEB räknar man med att styrräntan stiger med ytterligare en procentenhet, det vill säga till 2,75 procent, skriver SvD.

"Fortsätter på Stockholmsbörsen"

Bedömningarna av en stigande ränta även på hemmaplan delas av en annan toppekonom.

– Det drar med sig Stockholmsbörsen också. Den tenderar att röra sig mer än den globala marknaden. Så om Fed är hård i tonen i kväll (läs igår) och börsen faller i USA så kommer det fallet att fortsätta på Stockholmsbörsen imorgon (läs idag), säger Maria Landeborn, ekonom och seniorstrateg på Danske Bank, till Dagens Nyheter.

Så påverkas svenska hushåll

Även Jens Magnusson, chefsekonom på SEB, menar att det blir tydliga effekter av ekonomin även för svenska hushåll.

– Det påverkar räntorna, inklusive boräntorna, om än med lite fördröjning, och sedan påverkar det börs och sparande. Högre amerikanska räntor betyder också starkare dollar så det blir dyrare om man åker till USA och handlar, men det innebär också att det blir dyrare att importera vilket innebär att man riskerar att så att säga importera inflation, säger han till DN.

Svag krona

Ett problem för Riksbanken är den svenska kronans svaga status. Det gör att inflationen späs på genom importen, samtidigt som Riksbanken strävar efter att dämpa inflationen.

Efter gårdagens besked från USA steg dollarn rejält i förhållande till kronan.

– Men min bedömning är att det är väldigt svårt för Riksbanken att försvara kronan genom att höja räntan. Då kan de behöva ta i så mycket att de knäcker både svensk ekonomi och bostadsmarknad, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, till SvD.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen