Varnar för “monsterhöjning” av svenska räntan

2022 11 03

Riksbankens styrränta spås öka ytterligare efter den amerikanska centralbankens trippelhöjning igår.

– Det är fortfarande en monsterhöjning från Riksbanken vi har framför oss i november och det är för tidigt att spekulera i var toppen ligger.

Så säger Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, till Svenska Dagbladet dagen efter att den amerikanska centralbanken, Fed, deklarerat en räntehöjning på 0,75 procentenheter.

Kan stiga en procentenhet

För tillfället ligger Riksbankens styrränta på 1,75 procent. Banken har själv gjort en prognos där man uppskattar en topp på 2,5 procent i februari nästa år.

Men enligt SEB räknar man med att styrräntan stiger med ytterligare en procentenhet, det vill säga till 2,75 procent, skriver SvD.

"Fortsätter på Stockholmsbörsen"

Bedömningarna av en stigande ränta även på hemmaplan delas av en annan toppekonom.

– Det drar med sig Stockholmsbörsen också. Den tenderar att röra sig mer än den globala marknaden. Så om Fed är hård i tonen i kväll (läs igår) och börsen faller i USA så kommer det fallet att fortsätta på Stockholmsbörsen imorgon (läs idag), säger Maria Landeborn, ekonom och seniorstrateg på Danske Bank, till Dagens Nyheter.

Så påverkas svenska hushåll

Även Jens Magnusson, chefsekonom på SEB, menar att det blir tydliga effekter av ekonomin även för svenska hushåll.

– Det påverkar räntorna, inklusive boräntorna, om än med lite fördröjning, och sedan påverkar det börs och sparande. Högre amerikanska räntor betyder också starkare dollar så det blir dyrare om man åker till USA och handlar, men det innebär också att det blir dyrare att importera vilket innebär att man riskerar att så att säga importera inflation, säger han till DN.

Svag krona

Ett problem för Riksbanken är den svenska kronans svaga status. Det gör att inflationen späs på genom importen, samtidigt som Riksbanken strävar efter att dämpa inflationen.

Efter gårdagens besked från USA steg dollarn rejält i förhållande till kronan.

– Men min bedömning är att det är väldigt svårt för Riksbanken att försvara kronan genom att höja räntan. Då kan de behöva ta i så mycket att de knäcker både svensk ekonomi och bostadsmarknad, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, till SvD.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Rysk bro sprängs i luften

2026 06 23

Ukrainas specialoperationsstyrkor (SSO) har förstört en viktig järnvägsbro på den ryskockuperade Krymhalvön.

Järnvägsbron går över den Norra Krymkanalen – en 40 mil lång vattenkanal som leder vatten från floden Dnepr till Krym.

Nu har den strategiskt viktiga järnvägsbron sprängts i bitar.

– Vi har en brådskande officiell uppdatering: järnvägsbron över Norra Krymkanalen på Krym finns inte längre, framhåller SSO i ett uttalande på Telegram.

De ukrainska specialstyrkorna hintar om att fler broar kommer att förstöras.

– Den första är borta, lyder uttalandet.

– Vi fortsätter att förstöra fiendens militära logistik och minska dess offensiva och defensiva potential.

Stort bakslag

Broarna över den Norra Krymkanalen är viktiga för Rysslands krigföring. De fyller en militär och logistisk funktion eftersom de används för att transportera trupper, ammunition och bränsle mellan Krym och andra ryskockuperade områden i Ukraina.

SSO beskriver elimineringen av järnvägsbron som ett betydande bakslag för den ryska militären.

– Det var en strategisk militär och logistisk livsnerv för ockupanterna. Bron ingick i en transportkorridor för förflyttning av gods, resurser och militär utrustning i två viktiga riktningar: från Ryska federationens territorium via Krym samt inom halvön för att upprätthålla den militära infrastrukturen på Krym.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Uppgifter: Kan attackera jättebron

De senaste veckorna har Ukraina intensifierat sina attacker mot Krymhalvön och närliggande områden.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare är upptrappningen en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga Kjertbron, som förbinder Krym med det ryska fastlandet.

LÄS MER HÄR: UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

Foto: Ukrainas specialoperationsstyrkor SSO

Text: Redaktionen

Flera tecken visar – nytt land går in i Ukrainakriget

2026 06 23

Officiellt har Belarus diktator Alexandr Lukasjenko förnekat att landet planerar att ansluta sig till Rysslands anfallskrig i Ukraina.

– Inga militära åtgärder bör förväntas från Belarus, sade diktatorn förra veckan.

Nu hävdar den exilbaserade oppositionen i Belarus att Lukasjenko bluffar.

Enligt oppositionen finns flera tecken på att Belarus är på väg att gå in i kriget.

En list med dessa signaler har överlämnats till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Kyiv Independent.

Många signaler

Enligt rapporten finns det flera tecken på att Belarus förbereder sig för krig.

Bland annat lyfts följande fram:

- Grundlagsändringar som har upphävt Belarus status som en kärnvapenfri och neutral stat.

- En fördubbling av antalet kontraktsanställda soldater.

- En femdubbling av de militära utgifterna i statsbudgeten.

- En ökad militarisering av samhället, inklusive av barn och vuxna.

Tillåter ”förebyggande anfall”

I rapporten noteras det att Belarus antog en ny militärdoktrin 2024 som officiellt tillåter förebyggande anfall som svar på ett "överhängande hot".

– Belarus har upphört att vara ett neutralt och kärnvapenfritt land, skriver oppositionen.

ANDRA LÄSER: Ukrainsk bataljon har slagit nytt rekord i kriget

Stödjer Ryssland och har kärnvapen

Belarus stödjer den ryska invasionen av Ukraina, men diktaturen har inte skickat trupper till striderna.

I början av kriget tilläts ryska styrkor rycka fram mot Kyiv från belarusiskt territorium. Offensiven misslyckades dock och de ryska trupperna tvingades dra sig tillbaka.

Under krigets gång har Belarus mottagit ett dussintals taktiska kärnvapen från Ryssland.

De ryska massförstörelsevapnen har utplacerats i olika delar av landet, enligt Lukasjenko.

Efter utplaceringarna har ryska och belarusiska trupper genomfört flera gemensamma kärnvapenövningar.

LÄS OCKSÅ: Putins missilfabrik under attack

Foto: President of Belarus Office

Text: Redaktionen