Viaplay kan snart försvinna – för vissa kunder

2025 04 09

Ett dödläge i förhandlingarna om ett nytt avtal kan leda till att vissa svenskar tappar tillgång till Viaplay – inom mindre än en månad.

Vissa svenska kunder kan snart förlora sin tillgång till Viaplay.

Dessa kan nu bli av med allt innehåll från streamingjätten – inom bara en månad.

Närmare bestämt gäller det alla kunder som får sitt Viaplayutbud via Tele2.

Dödläge har uppstått

Anledningen till det dystra beskedet för Tele2:s kunder är att de båda parterna inte kan komma överens i förhandlingarna om ett nytt distributionsavtal.

Därför har nu ett dödläge uppstått, och om inget avtal kan tecknas innan den 1 maj kommer det att bli svart i rutan hos alla kunder hos leverantören, rapporterar DI.

Samtidigt dementeras tidningens uppgifter av Tele2:s kommunikationschef Fredrik Hallstan, som menar att det inte alls finns något “dödläge” att prata om.

– Mina kollegor i förhandlingsrummet har inte den uppfattningen. Förhandlingarna med Viaplay pågår och det är inget drama, säger han till Aftonbladet.

Tittarfester i riskzonen

Extra tråkigt blir beskedet för de som hade sett fram emot ishockey-VM, eller den stora finalen i fotbollens Champions League, som båda sker under maj månad.

VM i ishockey går av stapeln den 9 maj och pågår tills den 25 maj.

Finalen i Champions League spelas i München den 31 maj.

Inte första gången för Viaplay

Det här är inte första gången Viaplays förhandlingar når ett liknande dödläge.

I slutet av augusti 2022 varnade Telia för att Viaplays kanaler försvinner om man inte kommer överens om ett nytt avtal.

En miljon TV-kunder fick därför klara sig utan streamingjättens utbud tills i december samma år.

Då tecknade man ett nytt avtal, som betraktades som “win-win” av båda parter, uppger Dagens Media.

Foto: Viaplay (pressfoto)

Text: Redaktionen

Fruktar värsta vintern sedan 2022 – “tror många svenskar förstår”

2025 12 02

Sverige förbereder att gå fram med ett särskilt vinterpaket värt 1,1 miljarder kronor.

Ryssland fortsätter att attackera Ukraina, mitt under de pågående fredsförhandlingarna.

I synnerhet siktar Moskva in sig på att förstöra ukrainsk infrastruktur, vilket leder till svåra och långa strömavbrott.

– De här attackerna har intensifierats de senaste veckorna. När temperaturen nu börjar falla riskerar det här att bli den värsta vintern sedan 2022, säger Sveriges biståndsminister Benjamin Dousa (M) till GP.

"Tror många svenskar förstår"

Det är på grund av de eskalerande ryska attackerna som vinterpaketet tagits fram. När de nya 1,1 miljarderna ska skänkas har regeringen valt att fördela om bistånd som tidigare varit avsett för bland annat afrikanska länder.

Nu går en del av pengarna till Ukraina istället. Enligt Benjamin Dousa beror det på två saker: dels solidariteten med Ukraina, dels det svenska nationella säkerhetsintresset i att hålla Ukraina på benen.

Ministern upplever att svenska folket har förståelse för omfördelningen.

– Jag tror också att många svenskar förstår att vår statsbudget inte är oändlig. Ska vi inte behöva höja skatter för att finansiera Ukrainastödet så behöver vi ta från andra områden i biståndsbudgeten.

LÄS MER: Kängan till Europa – “Har inget att säga till om”

600 miljoner till nytt initiativ

Sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har Sverige bidragit med motsvarande cirka 108 miljarder kronor för att på olika sätt stötta Ukraina.

I november meddelade regeringen att Sverige avsätter 600 miljoner kronor till det amerikanska initiativet Prioritised Ukraine Requirement List.

– Bidraget stärker Ukrainas luftförsvarsförmåga och försvar mot Ryssland. Ryssland utgör ett hot mot Europa och Sverige kommer fortsatt agera med andra via finansiella, militära och humanitära medel för att stödja Ukraina och skydda Europa, säger försvarsminister Pål Jonson (M) i ett uttalande.

LÄS MER: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Foto: Niklas Forsström/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Trump riktar sylvass varning – till nära allierad

2025 12 02

Spänningarna eskalerar i en känslig region.

President Donald Trump riktar en skarp varning till en av USA:s närmaste allierade.

Efter en skottlossning på fredagen, där 13 personer dog, vill Trump förhindra ytterligare eskalering.

”Inget störande får ske”

Trump kräver nu att det USA-allierade Israel inte stör utvecklingen i Syrien, rapporterar Newsweek.

Detta efter att Israel utfört razzior i en syrisk by på fredagen och haft en dödlig konfrontation med invånare i byn.

– Det är mycket viktigt att Israel upprätthåller en stark och sann dialog med Syrien, och att inget sker som kommer att störa Syriens utveckling till en välmående stat, skriver Donald Trump i ett inlägg på Truth Social på måndagen.

För några veckor sedan besöktes Trump i Vita huset av den syriska presidenten Ahmed al-Sharaa, som har ersatt den avsatta Bashar al-Assad.

– Syriens nya president, Ahmed al-Sharaa, arbetar flitigt för att säkerställa att goda saker händer, och att både Syrien och Israel får en lång och framgångsrik relation tillsammans, skriver Trump.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Trump kallar till stormöte

Syrien har bett om hjälp

Trump-administrationen har som mål att uppnå fred i Mellanöstern, och Trump har bland annat verkat för eldupphöret mellan Israel och Hamas i oktober.

Nu hoppas man även på att uppnå stabilitet och utveckling i Syrien, efter att al-Assad avsattes för nästan ett år sedan.

Men läget är alltså spänt, och Israel har förutom räder i syriska byar – som bemötts av beväpnade invånare – även genomfört flyganfall mot syriska militära anläggningar, enligt tidningen.

Från syriskt håll har man fördömt Israels agerande och beskrivit det som ett brott mot Syriens suveränitet.

Den syriska regeringen har också vädjat till det internationella samfundet.

I fredags bad man omvärlden att vidta ”akuta åtgärder” för att stoppa Israels agerande.

Nu reagerar alltså Donald Trump – och uppmanar Israel att föra en dialog med Syrien samt att inte störa utvecklingen i landet.

LÄS OCKSÅ: Valuta störtdyker

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian flickr

Text: Redaktionen