Viaplay kan snart försvinna – för vissa kunder

2025 04 09

Ett dödläge i förhandlingarna om ett nytt avtal kan leda till att vissa svenskar tappar tillgång till Viaplay – inom mindre än en månad.

Vissa svenska kunder kan snart förlora sin tillgång till Viaplay.

Dessa kan nu bli av med allt innehåll från streamingjätten – inom bara en månad.

Närmare bestämt gäller det alla kunder som får sitt Viaplayutbud via Tele2.

Dödläge har uppstått

Anledningen till det dystra beskedet för Tele2:s kunder är att de båda parterna inte kan komma överens i förhandlingarna om ett nytt distributionsavtal.

Därför har nu ett dödläge uppstått, och om inget avtal kan tecknas innan den 1 maj kommer det att bli svart i rutan hos alla kunder hos leverantören, rapporterar DI.

Samtidigt dementeras tidningens uppgifter av Tele2:s kommunikationschef Fredrik Hallstan, som menar att det inte alls finns något “dödläge” att prata om.

– Mina kollegor i förhandlingsrummet har inte den uppfattningen. Förhandlingarna med Viaplay pågår och det är inget drama, säger han till Aftonbladet.

Tittarfester i riskzonen

Extra tråkigt blir beskedet för de som hade sett fram emot ishockey-VM, eller den stora finalen i fotbollens Champions League, som båda sker under maj månad.

VM i ishockey går av stapeln den 9 maj och pågår tills den 25 maj.

Finalen i Champions League spelas i München den 31 maj.

Inte första gången för Viaplay

Det här är inte första gången Viaplays förhandlingar når ett liknande dödläge.

I slutet av augusti 2022 varnade Telia för att Viaplays kanaler försvinner om man inte kommer överens om ett nytt avtal.

En miljon TV-kunder fick därför klara sig utan streamingjättens utbud tills i december samma år.

Då tecknade man ett nytt avtal, som betraktades som “win-win” av båda parter, uppger Dagens Media.

Foto: Viaplay (pressfoto)

Text: Redaktionen

JUST NU: Nederländerna mobiliserar trupper

2025 11 21

Nederländerna skickar soldater och försvar till Natoland.

Nederländerna har påbörjat utsändningen av soldater och avancerade luftvärnssystem till Polen.

Detta för att stärka Natos östra flank och skydda en viktig logistikbas, rapporterar ukrainska Pravda.

Stärker försvaret

Enligt Nederländernas försvarsminister Ruben Brekelmans skickas trupper på 300 soldater och två Patriot-luftvärnssystem för att skydda en logistikhub som hanterar militärt bistånd till Ukraina.

Polens statliga nyhetsbyrå PAP rapporterar att personal redan förbereder platsen för en tillfällig bas, och att systemoperatörer snart kommer att anlända för att ta över övervakningen av det polska luftrummet runt anläggningen.

Utsändningen började tidigare i veckan och enheten förväntas vara fullt operativ den 1 december.

Uppdraget planeras pågå fram till den 1 juni 2026.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Avancerad teknik

De Patriot-system som skickas är utrustade med senaste radar- och mjukvarukonfigurationen, inklusive PAC-3-interceptorer som kan slå ut ballistiska missiler, kryssningsrobotar och drönare.

Varje missil uppskattas kosta omkring fyra miljoner euro.

Nederländerna skickar även NASAMS-lanseringssystem för att hantera lågt flygande hot, samt en särskild enhet som ska skydda basen mot drönare.

Operativt och symboliskt

– De senaste ryska attackerna i västra Ukraina utlöste larm i Polen, vilket tvingade polska stridsflygplan upp i luften och temporärt stängde flygplatser, säger kolonel Olav Spanjer, som leder den nederländska enheten.

– Spänningarna i regionen har därmed ökat den senaste tiden.

Nederländska tjänstemän betonar att uppdraget är både operativt och symboliskt, och visar Nederländernas engagemang för Natos östra flank.

I September skickade Storbritannien ut trupper och utrustning till Belgien för att hjälpa landet stärka sitt försvar efter drönarintrång i luftrummet, som misstänks ha utförts av Ryssland.

Detta som en del av ett brett Nato-stöd för att möta ökade säkerhetshot.

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: T. Haaja

Text: Redaktionen

Stort larm om Whatsapp – 3,5 miljarder konton berörs

2025 11 21

Appen Whatsapp är populär över hela världen.

I Sverige används appen av en stor del av befolkningen.

Sedan 2014 ägs tjänsten av techjätten Meta, som också driver exempelvis Facebook, Instagram och Messenger.

Appen används för kommunikation människor emellan.

– Enkla och pålitliga privata meddelanden och samtal gratis över hela världen, framhåller Whatsupp i sin marknadsföring.

Forskar har upptäckt

Nu kommer ett larm från forskare i Österrike.

Datavetare från Wiens universitet och SBA Research har upptäckt en betydande integritetssårbarhet i appen.

– Genom att utnyttja denna svaghet kunde de genomföra en aldrig tidigare skådad global uppräkning av alla Whatsappkonton och identifiera 3,5 miljarder konton världen över, framhåller SBA Research i ett uttalande.

Enkel mekanism

Genom enkla sökningar kunde forskarna komma åt uppgifter om mängder av användare.

På en timme kunde de söka upp över 100 miljoner användares telefonnummer och scanna av konton i 245 olika länder.

– Under normala omständigheter borde ett så stort antal förfrågningar från en enda källa eller server inte behandlas. Det var sårbarheten, att vi kunde skicka praktiskt taget obegränsade förfrågningar till servern och därmed genomföra en global uppräkning, säger forskaren Gabriel Gegenhuber.

Läs också: SBAB: 97 procent gör samma sak med räntan

Ska vara löst nu

Efter att larmet kom agerade Whatsapp snabbt.

Nu ska problemet vara löst efter att universitetets forskare hjälpt till.

– I samarbete med forskarna har Whatsapp åtgärdat problemet, framhåller SBA Research.

Studie lyfter fram

Den upptäckta svagheten hos den populära appen, som gjorde att forskarna kunde kommer åt 3,5 miljarder konton, var en del av en studie om säkerhet på liknande plattformar.

– Studien lyfter fram vikten av kontinuerlig, oberoende säkerhetsforskning om allmänt använda kommunikationsplattformar och pekar på riskerna med centralisering av snabbmeddelandetjänster, framhåller forskningscentrumet.

Läs mer: Nordens största ”hotell” ska byggas i Sverige

Foto: Dimitri Karastelev

Text: Redaktionen