Viktor Orbán riskerar att utmanövreras

2025 04 15

Ungerns premiärminister Viktor Orbán ställer till problem för EU, men nu riskerar han att utmanövreras.

Viktor Orbán sätter sig ofta på tvären när EU ska fatta viktiga beslut, inte minst i frågor som rör Ryssland och Ukraina.

Den ungerska premiärministern har anklagats för att vara Kreml-vänlig, och har bland annat satt käppar i hjulen för EU:s sanktioner mot Ryssland.

Men nu riskerar Orbán att utmanövreras, rapporterar Kyiv Post.

Sätter käppar i hjulen

Inom EU tittar man nu på flera olika möjligheter för att överlista Viktor Orbán.

Detta med anledning av att Budapest gång på gång har använt sitt veto när EU har velat förlänga och utöka sina sanktioner mot Ryssland.

Alla länder måste rösta för ett sådant beslut för att det ska gå igenom, och Ungern har gång på gång utnyttjat den frågan för att få igenom sina egna intressen, enligt tidningen.

Men nu har EU identifierat flera tänkbara vägar för att komma runt problemet, uppger flera källor med insyn i frågan.

Det finns flera alternativ som EU överväger för att överlista Orbán.

Så kan Ungern kringgås

Det första alternativet är att överföra frågan om sanktioner till nationell nivå, så att EU-länder kan införa sanktionerna mot Ryssland utan att Ungern kan lägga in sitt veto mot dem, enligt Politico, som hänvisar till sex olika diplomatkällor.

Ett flertal länder uppges vara positiva till idén, och vissa länder som tidigare har varit skeptiska till att agera utanför EU-paraplyet uppges nu ha börjat svänga i frågan.

Det är dock fortfarande oklart om alla EU-länder vill eller kan stödja idén, enligt tidningen.

Det av Storbritannien ledda så kallade ”Coalition of the Willing” kan bli en viktig aktör. Nackdelen skulle dock vara att det kan uppfattas som ett stort misslyckande för EU.

– Detta kan uppfattas som ett misslyckande för den gemensamma utrikespolitiken inom EU-institutionerna... men vi borde verkligen fokusera på att hitta en politisk lösning, säger Tjeckiens utrikesminister Jan Lipavský, enligt tidningen.

Kan frånta Ungern rösträtten

Ett annat alternativ som övervägs, som skulle vara en mardröm för Viktor Orbán, är att frånta Budapest dess rösträtt. Detta har övervägts under en tid, men har hittills inte genomförts eftersom de politiska och juridiska konsekvenserna skulle bli omfattande.

Ett sådant beslut skulle kräva ett enhälligt godkännande från de övriga länderna.

Estlands utrikesminister Margus Tsahkna menar emellertid att det alternativet kommer allt närmare.

– Artikel 7 i fördraget om Europeiska unionen ger möjligheten att dra in en medlemsstats rösträtt om medlemskapet äventyrar säkerheten för Europa och de andra medlemmarna... det är precis vad Orbán gör, säger Tsahkna till Rheinische Post.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen