Viktor Orbán riskerar att utmanövreras

2025 04 15

Ungerns premiärminister Viktor Orbán ställer till problem för EU, men nu riskerar han att utmanövreras.

Viktor Orbán sätter sig ofta på tvären när EU ska fatta viktiga beslut, inte minst i frågor som rör Ryssland och Ukraina.

Den ungerska premiärministern har anklagats för att vara Kreml-vänlig, och har bland annat satt käppar i hjulen för EU:s sanktioner mot Ryssland.

Men nu riskerar Orbán att utmanövreras, rapporterar Kyiv Post.

Sätter käppar i hjulen

Inom EU tittar man nu på flera olika möjligheter för att överlista Viktor Orbán.

Detta med anledning av att Budapest gång på gång har använt sitt veto när EU har velat förlänga och utöka sina sanktioner mot Ryssland.

Alla länder måste rösta för ett sådant beslut för att det ska gå igenom, och Ungern har gång på gång utnyttjat den frågan för att få igenom sina egna intressen, enligt tidningen.

Men nu har EU identifierat flera tänkbara vägar för att komma runt problemet, uppger flera källor med insyn i frågan.

Det finns flera alternativ som EU överväger för att överlista Orbán.

Så kan Ungern kringgås

Det första alternativet är att överföra frågan om sanktioner till nationell nivå, så att EU-länder kan införa sanktionerna mot Ryssland utan att Ungern kan lägga in sitt veto mot dem, enligt Politico, som hänvisar till sex olika diplomatkällor.

Ett flertal länder uppges vara positiva till idén, och vissa länder som tidigare har varit skeptiska till att agera utanför EU-paraplyet uppges nu ha börjat svänga i frågan.

Det är dock fortfarande oklart om alla EU-länder vill eller kan stödja idén, enligt tidningen.

Det av Storbritannien ledda så kallade ”Coalition of the Willing” kan bli en viktig aktör. Nackdelen skulle dock vara att det kan uppfattas som ett stort misslyckande för EU.

– Detta kan uppfattas som ett misslyckande för den gemensamma utrikespolitiken inom EU-institutionerna... men vi borde verkligen fokusera på att hitta en politisk lösning, säger Tjeckiens utrikesminister Jan Lipavský, enligt tidningen.

Kan frånta Ungern rösträtten

Ett annat alternativ som övervägs, som skulle vara en mardröm för Viktor Orbán, är att frånta Budapest dess rösträtt. Detta har övervägts under en tid, men har hittills inte genomförts eftersom de politiska och juridiska konsekvenserna skulle bli omfattande.

Ett sådant beslut skulle kräva ett enhälligt godkännande från de övriga länderna.

Estlands utrikesminister Margus Tsahkna menar emellertid att det alternativet kommer allt närmare.

– Artikel 7 i fördraget om Europeiska unionen ger möjligheten att dra in en medlemsstats rösträtt om medlemskapet äventyrar säkerheten för Europa och de andra medlemmarna... det är precis vad Orbán gör, säger Tsahkna till Rheinische Post.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen