Viktor Orbán riskerar att utmanövreras

2025 04 15

Viktor Orbán sätter sig ofta på tvären när EU ska fatta viktiga beslut, inte minst i frågor som rör Ryssland och Ukraina.

Den ungerska premiärministern har anklagats för att vara Kreml-vänlig, och har bland annat satt käppar i hjulen för EU:s sanktioner mot Ryssland.

Men nu riskerar Orbán att utmanövreras, rapporterar Kyiv Post.

Sätter käppar i hjulen

Inom EU tittar man nu på flera olika möjligheter för att överlista Viktor Orbán.

Detta med anledning av att Budapest gång på gång har använt sitt veto när EU har velat förlänga och utöka sina sanktioner mot Ryssland.

Alla länder måste rösta för ett sådant beslut för att det ska gå igenom, och Ungern har gång på gång utnyttjat den frågan för att få igenom sina egna intressen, enligt tidningen.

Men nu har EU identifierat flera tänkbara vägar för att komma runt problemet, uppger flera källor med insyn i frågan.

Det finns flera alternativ som EU överväger för att överlista Orbán.

Så kan Ungern kringgås

Det första alternativet är att överföra frågan om sanktioner till nationell nivå, så att EU-länder kan införa sanktionerna mot Ryssland utan att Ungern kan lägga in sitt veto mot dem, enligt Politico, som hänvisar till sex olika diplomatkällor.

Ett flertal länder uppges vara positiva till idén, och vissa länder som tidigare har varit skeptiska till att agera utanför EU-paraplyet uppges nu ha börjat svänga i frågan.

Det är dock fortfarande oklart om alla EU-länder vill eller kan stödja idén, enligt tidningen.

Det av Storbritannien ledda så kallade ”Coalition of the Willing” kan bli en viktig aktör. Nackdelen skulle dock vara att det kan uppfattas som ett stort misslyckande för EU.

– Detta kan uppfattas som ett misslyckande för den gemensamma utrikespolitiken inom EU-institutionerna... men vi borde verkligen fokusera på att hitta en politisk lösning, säger Tjeckiens utrikesminister Jan Lipavský, enligt tidningen.

Kan frånta Ungern rösträtten

Ett annat alternativ som övervägs, som skulle vara en mardröm för Viktor Orbán, är att frånta Budapest dess rösträtt. Detta har övervägts under en tid, men har hittills inte genomförts eftersom de politiska och juridiska konsekvenserna skulle bli omfattande.

Ett sådant beslut skulle kräva ett enhälligt godkännande från de övriga länderna.

Estlands utrikesminister Margus Tsahkna menar emellertid att det alternativet kommer allt närmare.

– Artikel 7 i fördraget om Europeiska unionen ger möjligheten att dra in en medlemsstats rösträtt om medlemskapet äventyrar säkerheten för Europa och de andra medlemmarna... det är precis vad Orbán gör, säger Tsahkna till Rheinische Post.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen