Viktor Orbán riskerar att utmanövreras

2025 04 15

Ungerns premiärminister Viktor Orbán ställer till problem för EU, men nu riskerar han att utmanövreras.

Viktor Orbán sätter sig ofta på tvären när EU ska fatta viktiga beslut, inte minst i frågor som rör Ryssland och Ukraina.

Den ungerska premiärministern har anklagats för att vara Kreml-vänlig, och har bland annat satt käppar i hjulen för EU:s sanktioner mot Ryssland.

Men nu riskerar Orbán att utmanövreras, rapporterar Kyiv Post.

Sätter käppar i hjulen

Inom EU tittar man nu på flera olika möjligheter för att överlista Viktor Orbán.

Detta med anledning av att Budapest gång på gång har använt sitt veto när EU har velat förlänga och utöka sina sanktioner mot Ryssland.

Alla länder måste rösta för ett sådant beslut för att det ska gå igenom, och Ungern har gång på gång utnyttjat den frågan för att få igenom sina egna intressen, enligt tidningen.

Men nu har EU identifierat flera tänkbara vägar för att komma runt problemet, uppger flera källor med insyn i frågan.

Det finns flera alternativ som EU överväger för att överlista Orbán.

Så kan Ungern kringgås

Det första alternativet är att överföra frågan om sanktioner till nationell nivå, så att EU-länder kan införa sanktionerna mot Ryssland utan att Ungern kan lägga in sitt veto mot dem, enligt Politico, som hänvisar till sex olika diplomatkällor.

Ett flertal länder uppges vara positiva till idén, och vissa länder som tidigare har varit skeptiska till att agera utanför EU-paraplyet uppges nu ha börjat svänga i frågan.

Det är dock fortfarande oklart om alla EU-länder vill eller kan stödja idén, enligt tidningen.

Det av Storbritannien ledda så kallade ”Coalition of the Willing” kan bli en viktig aktör. Nackdelen skulle dock vara att det kan uppfattas som ett stort misslyckande för EU.

– Detta kan uppfattas som ett misslyckande för den gemensamma utrikespolitiken inom EU-institutionerna... men vi borde verkligen fokusera på att hitta en politisk lösning, säger Tjeckiens utrikesminister Jan Lipavský, enligt tidningen.

Kan frånta Ungern rösträtten

Ett annat alternativ som övervägs, som skulle vara en mardröm för Viktor Orbán, är att frånta Budapest dess rösträtt. Detta har övervägts under en tid, men har hittills inte genomförts eftersom de politiska och juridiska konsekvenserna skulle bli omfattande.

Ett sådant beslut skulle kräva ett enhälligt godkännande från de övriga länderna.

Estlands utrikesminister Margus Tsahkna menar emellertid att det alternativet kommer allt närmare.

– Artikel 7 i fördraget om Europeiska unionen ger möjligheten att dra in en medlemsstats rösträtt om medlemskapet äventyrar säkerheten för Europa och de andra medlemmarna... det är precis vad Orbán gör, säger Tsahkna till Rheinische Post.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

1999: Tjeckien, Ungern och Polen
2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
2009: Albanien och Kroatien
2017: Montenegro
2020: Nordmakedonien
2023: Finland
2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren.

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

– Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Text: Redaktionen