13 jul 26

SVERIGE: Vill ändra åldersgränsen på Systembolaget

2023 10 01

Ett riksdagsparti föreslår nu att man bör ändra åldersgränsen på Systembolaget.

Trots att 18-åringar kan gå ut och dricka alkohol på restauranger och barer krävs det alltjämt att man är 20 år för att köpa på Systembolaget.

Systembolaget själva framhåller att om man skulle sänka den åldern så skulle det leda till ökad konsumtion och ökade skador bland unga.

Nu föreslår dock Centerpartiet att man bör sänka åldersgränsen på Systembolaget till 18.

Det rapporterar Svenska Dagbladet.

“Sluta dumförklara”

Det var i samband med partiets stämma i Örebro som man tog beslut om förslaget.

Centerpartiets Albin Schlegel Åberg understryker att 18-åringar i dagsläget får köra stridsvagn och bli statsminister, men inte köpa alkohol från Systembolaget.

– Det vi inte får är köpa alkohol på Systembolaget. Sluta dumförklara 18 och 19-åringar och inför en enhetlig myndighetsålder, säger han till SvD.

Även konsumtionsrum

Ett annat förslag som diskuterades under partistämman var det om så kallade “konsumtionsrum” för narkotikabrukare.

Centerpartiet vill se en utredning, vilket skulle kunna innebära att man framöver förespråkar särskilda rum där narkotikaanvändare bland annat kan använda rena sprutor.

“Ökad konsumtion”

Systembolaget framhåller att deras personal ska neka köp till personer som är märkbart påverkade, under 20 år eller där vi misstänker att personen kommer att langa.

– Om åldern för att köpa alkohol på Systembolaget sänks till 18 år skulle det bli lättare för yngre personer att få tag på alkohol. Detta skulle leda till ökad konsumtion bland unga och ökade skador.

Inte samma sak

De understryker att det inte är samma sak att kunna köpa från restauranger och barer som det är från Systembolaget.

– När du dricker alkohol på restaurang, pub eller bar ska de anställda där, enligt alkohollagen, inte servera dig om du är för berusad. Samma kontroll finns inte om du köper med alkohol hem från Systembolaget.

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen


Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar. 

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet. 

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG. 

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen