Vill ändra rösträttsreglerna – Anderssons ger besked om EU

2026 01 30

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson vill att EU ser över rösträttsreglerna.

Förslaget gäller omröstningar inom den europeiska utrikespolitiken.

Enligt dagens regelverk har alla medlemsländer i EU vetorätt, just inom utrikespolitiken.

Men inom en rad andra områden räcker kvalificerad majoritet för att få igenom förslag, vilket den socialdemokratiska partiledaren nu vill införa också för de utrikespolitiska besluten, rapporterar DN.

Snabbare beslut

Bakom förslaget ligger önskan om att kunna ta smidigare och snabbare beslut inom utrikespolitiken i unionen.

Men diskussionerna kring rösträttsreglerna har den senaste tiden blivit extra aktuella, då Ungern, med Viktor Orban i spetsen, återkommande blockerat unionens förslag med sin vetorätt.

Men ändrade regler skulle också hindra Sverige från att blockera beslut.

– Vi kan inte låta enskilda länder blockera en stark europeisk röst i världen. Ändrade rösträttsregler gör det möjligt för EU att agera snabbare än vad man gör i dag vid olika världshändelser, säger Magdalena Andersson till DN.

LÄS OCKSÅ: ”Du kan misstänkas för penningtvätt” – polisen varnar för nytt bedrägeri

Regeringen öppnar dörren

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) har nyligen också öppnat för samma förslag.

Vid försvarskonferensen Folk och Försvar 2026 i Sälen talade utrikesministern om omvärldsläget och Europas roll för säkerheten på kontinenten.

– Jag vill tala om Europa. Ett Europa som tryggar sin egen säkerhet, sade utrikesministern i sitt tal.

– Ett Europa som kan sätta agendan snarare än att bara reagera på händelser i vår omvärld. Ett Europa som kan försvara sina intressen i en värld som präglas av konkurrens, konflikt och konfrontation.

Stenergard fortsatte och framhöll behovet av att stärka EU:s motståndskraft mot omvärlden.

– Utrikespolitiskt skulle EU bli mer handlingskraftigt om fler beslut kunde fattas med kvalificerad majoritet, sade hon.

Motstånd

Det finns ett motstånd mot att inför kvalificerad majoritet i besluten inom EU:S utrikespolitik.

Argumentet är att enskilda länder kan känna sig överkörda i viktiga frågor.

– Vi har redan kvalificerade majoritetsbeslut på de allra flesta områden inom EU och det har inte lett till sådana problem, säger Magdalena Andersson till DN.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bekräftat: Summan pensionärer behöver få in varje månad 2026

2026 01 31

Nu framgår hur mycket en svensk pensionär behöver få in varje månad under 2026.

Det är tjänsten Min pension – ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen – som har undersökt saken.

De konstaterar att de flesta får mindre att röra sig med som pensionärer – och att det kan vara bra att veta hur mycket man behöver få in varje månad under året.

Det har tjänsten nu tagit reda på.

Så mycket behövs

Min pension framhåller att en “ganska normal pension” ligger på 26 500 kronor före skatt.

Men i kategorin “baspensionären” behövs mindre än så för att ha tillräckligt med pengar att leva på.

Då är det 19 500 kronor som pensionärer behöver få in före skatt.

– En bas-budget är Konsumentverkets nivå för nödvändiga utgifter utan några tillägg. Matkostnaderna gäller om du äter alla dina måltider hemma och ska klara ditt näringsbehov, framhåller tjänsten.

Så kan du öka

Tjänsten ger samtidigt några tips på hur man kan få in mer pengar:

- Söka bostadstillägg/ äldreförsörjningsstöd

- Kolla återbetalningsskydd

- Jobba lite extra när du blivit pensionär

- Dela ekonomin med andra, till exempel matlag, bilpool, byta bostäder med varandra

Läs mer: Bekräftat: Stort besked för Swish – ”Tydligt kvitto”

Året 2026

De flesta pensionärer får mellan 110 kronor och 900 kronor högre pension efter skatt nästa år, visar Pensionsmyndighetens beräkningar.

För de flesta innebär det en ökning som är högre än årets inflation.

Så funkar det

Alma Masic, analytiker på Pensionsmyndigheten, kommenterar.

– Tittar man isolerat på garantipensionen så blir det en liten sänkning för de flesta pensionärer. Det beror på att nästan alla med garantipension också har inkomst- och tilläggspension, säger Masic.

– När dessa delar höjs så sänks samtidigt garantipensionen som är ett komplement. Så i praktiken får man som pensionär en ökning av den totala pensionen när vi summerar inkomstpension, tilläggspension och garantipension eftersom garantipensionen är en mindre del av den totala allmänna pensionen för de allra flesta.

Läs mer: Skatt slopas – redan första februari

Foto: B. Macdonald

Text: Redkationen

Nya siffran inifrån Ryssland skakar om – en halv miljon drabbade

2026 01 31

Antalet personliga konkurser når rekordnivåer i Ryssland.

Kreml fortsätter att pumpa in pengar i krigsmaskinen.

Samtidigt blir de ekonomiska förutsättningarna i landet allt tuffare.

Nu kommer besked om att över 500 000 ryssar har gått i personlig konkurs – en ökning med 31 procent från året innan, rapporterar RBC Ukraine.

500 000 ryssar

Vid utgången av 2025 rankades Sverdlovsk-regionen som en av de fem ryska regioner med högst antal konkurser bland privatpersoner och enskilda näringsidkare.

Under året ökade antalet domstolsbeslut om likvidation av tillgångar i regionen med nästan 28 procent.

Nationellt sett är situationen ännu värre.

Under 2025 ökade antalet domstolsbeslutade personliga konkurser i Ryssland med mer än 31 procent, vilket innebär totalt nästan 568 000 fall.

Det är orsaken

De främsta drivkrafterna bakom ökningen är sjunkande realinkomster, stigande levnadskostnader och en extrem skuldsättning bland hushållen.

– Den formella “ekonomiska stabiliteten” som de ryska myndigheterna proklamerar återspeglas inte i medborgarnas verkliga finansiella situation, framhåller Ukrainas underrättelsetjänst.

Läs mer: Zelenskyjs uppmaning till Putin – ”Om du vågar”

“Är inte tillräckligt”

Strax innan årsskiftet konstaterade CNN:s analytiker att den ryska ekonomin är på en dålig plats – men att det inte kommer att vara tillräckligt för att på riktigt få Putin till förhandlingsbordet.

De har pratat med Maria Snegovaya, senior forskare inom Ryssland och Eurasien vid Center for Strategic and International Studies.

Tre till fem år

– Ser man på de kommande tre till fem åren kan Ryssland fortsätta strida, sade hon, och noterade samtidigt att det är svårt att göra en tillförlitlig bedömning bortom det tidsperspektivet, menas det.

Inflationsproblem, minskade intäkter från gas-och oljeförsäljning och en budget som är svår att hålla sig inom bidrar till de ekonomiska problemen i landet.

Läs mer: Bekräftat: Stort besked för Swish – ”Tydligt kvitto”

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen