Vill bilda ny koalition – på grund av Trump

2025 01 28

En kanadensisk politiker vill se initiativ för att stå emot Trump.

Under den senaste tiden har Donald Trump gjort flera utspel om territoriellt övertagande som bland annat riktats mot Grönland och Kanada.

Nu vill den kanadensiske politikern Chrystia Freeland - som kan ta över efter Justin Trudeau - se en koalition bildas för att stå emot den nyvalde amerikanska presidenten.

Det rapporterar kanadensiska CBC.

“Arbetar med det”

Den liberala ledarskapskandidaten Chrystia Freeland släppte på måndagen vad hon kallar sin ”plan för att stå upp mot Trump” - ett policydokument som innehåller hotet om stora tullar på amerikanska varor för att få amerikanerna att betala om de ger sig på den kanadensiska ekonomin.

Hon vill också sammankalla ett ”internationellt toppmöte” för att bilda någon form av ”koalition” av länder som hotas av Trump.

Hon menar att toppmötet borde inkludera ledare från Mexiko, Danmark, Panama och Europeiska unionen.

“Är allvarligt”

Freeland förklarar.

– Trump tror att vi är till salu och att han kan köra med oss. Det här är ett allvarligt ögonblick som kräver en seriös plan för att kämpa för Kanada, säger hon.

Danmark satsar

Trump tycks inte vilja släppa intresset för Grönland - utan fortsätter att trycka på i frågan och vill se danska politiker möta honom.

Så ser det inte ut att bli av nya danska politiska beslut att döma.

Samtidigt avsätts nämligen nästan 15 miljarder danska kronor för att stärka ”närvaron i och kring Arktis och Nordatlanten” i ett första delavtal om regionen.

Den danska regeringen och partierna bakom försvarsuppgörelsen står i samarbete med Färöarnas regering och Grönlands Naalakkersuisut bakom den första delöverenskommelsen.

Det rapporterar danska TV2.

“Det krävs”

Socialdemokraternas försvarspolitiske talesperson Simon Kollerup säger att arbetet måste fortsätta vad gäller samarbete.

– När det danska riket befinner sig i oroligheter krävs samarbete och enighet. Vi stärker den militära närvaron och vi stärker sammanhållningen.

Foto: Gage Skidmore

Text: Redaktionen

Lågprisjätte chocksänker priserna

2025 12 02

Priskriget i de svenska matbutikerna fortsätter.

Det har tidigare rapporterats att Ica och Willys sänkt priserna på ett större antal varor i samband med Pensionärernas riksorganisations årliga undersökning av Sveriges mest pensionärsvänliga butik.

Nu ansluter sig även Lidl till priskriget, rapporterar jämförelsesajten Matpriskollen.

– Prissänkningarna är ner till under inköpspris och detta kostar kedjorna och butikerna mycket pengar. Många artiklar ur PRO-listan, har nu också sänkts på samtliga Lidlbutiker, medan Willys och Ica Maxi sänkt på utvalda butiker, så för oss konsumenter är det bara att passa på, säger Matpriskollens vd och grundare Ulf Mazur i ett uttalande.

”Extremlåga”

Enligt Mazur är priserna nere på historiskt låga nivåer.

– Priserna är extremlåga och dom verkar inte ge sig. Röd Garantmjölk för 8,90/liter, Makaroner 8,50 kr, Rågsikt 9,90, Heinz ketchup 17,90, Rydbergs Potatisallad 400 gram 9,90 kr, medan samma potatissallad 200 gram kostar 14,90. Det är helt galet, säger han.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Stor prissänkning nästa år

Nästa år beräknas matpriserna sjunka ordentligt. Regeringen har beslutat att sänka matmomsen från 12 till 6 procent från och med 1 april 2026. En matpriskommission ska tillsättas för att säkerställa att butikerna sänker priserna i samma utsträckning.

De stora livsmedelskedjorna jobbar aktivt för att säkerställa att producenterna inte kommer få igenom prisökningar som skulle kunna slå mot momssänkningen.

– Vi har redan fått tydliga indikationer på att alla de stora kedjorna verkligen pressar producenter och leverantörer för att det inte ska ske prisökningar som kan göra att momssänkningen ifrågasätts. Normalt förhandlar man nu om ganska stora prisökningar i januari och februari, men min gissning är att de kommer vara väldigt små, om ens några, säger Ulf Mazur.

– Detta kommer givetvis göra det ännu tuffare för många mindre leverantörer om man inte får öka priserna när kostnaderna ökar, tillägger han.

LÄS OCKSÅ: Anstormning till ICA – därför återvänder kunderna till matjätten

Foto: D. Strategy

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Kreml använder hemlig “mellanhand“ för oljeexport

2025 12 02

Ryssland försöker använda ett asiatiskt land som mellanhand för oljeexport.

Ukrainsk underrättelsetjänst uppger att Ryssland använder Vietnam för att kringgå oljesanktioner och säkra finansiering för kriget i Ukraina, rapporterar ukrainska RBC.

Kringgår sanktioner

Enligt Ukrainas försvarsunderrättelsetjänst (HUR) har Ryssland tecknat flera avtal med Vietnam för att stärka samarbetet inom olje- och gasindustrin.

Avtalen omfattar både ryskt och vietnamesiskt territorium samt Vietnams kustnära havsområden, med inblandning av företagen Zarubezhneft, PetroVietnam och det gemensamma bolaget Vietsovpetro.

– Hur Ryssland systematiskt skapar internationella partnerskap för att kringgå sanktioner är ett tydligt tecken på att de försöker säkra långsiktiga intäkter för kriget i Ukraina, säger en talesperson från HUR.

LÄS MER: Massiv brand i Ryssland – lågorna syns över trädtopparna

Export via tredje länder

Enligt HUR ger avtalen parterna rätt att etablera dotterbolag i tredje länder, vilket möjliggör export av rysk olja under vietnamesisk flagg och döljer den verkliga ursprungsplatsen.

– Särskilt anmärkningsvärt är att avtalet mellan Ryssland och Vietnam fastställer ett lägsta försäljningspris för olja på minst 75 dollar per fat, vilket är betydligt högre än det pristak på 47,6 dollar per fat som EU-länderna införde i juli 2025, uppger HUR via Telegram.

– Med tanke på Kremls försök att säkra ett ”garanterat” oljepris på längre sikt är det fullt möjligt att ryska underrättelsetjänster kommer att intensifiera operationer riktade mot internationella energikedjor – inklusive sabotage av infrastruktur i andra länder.

Sanktioner och risker

USA och EU har under hösten infört nya sanktioner mot Ryssland för att minska Kremls intäkter och förhindra kringgående av restriktionerna.

I oktober lanserade USA sanktioner mot bland annat Rosneft och Lukoil samt 36 dotterbolag, och EU godkände sitt 19:e sanktionpaket mot Ryssland.

EU förbereder dessutom ytterligare åtgärder mot Ryssland och Belarus, som är allierad med Moskva.

Sanktionerna omfattar bland annat restriktioner mot oljeexport, finansiella transaktioner och exportkontroller på avancerad teknik.

LÄS MER: UPPGIFTER: Jätteförändring väntas för oljepriset

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen