Vill chockhöja böter för bilister

2024 12 15

Ett livsfarligt beteende i trafiken är alltjämt vanligt bland bilister, och vissa anser att bötesbeloppet behöver chockhöjas.

Rattsurfning, alltså att surfa på mobilen medan man kör bil, är fortfarande ett väldigt vanligt problem på svenska vägar.

Detta trots att beteendet anses väldigt farligt och kan leda till allvarliga olyckor.

Bötesbeloppet för rattsurfning ligger idag på 1 500 kronor, men vissa anser att det bör höjas, rapporterar SR.

Leder till många olyckor

Enligt polisen finns det mycket som talar för att rattsurfning leder till många olyckor, även om man inte alltid vet med säkerhet hur vanligt det är.

– Vi kan ju ana många gånger att det är sådant här inblandat i olyckor, även om man inte kan bevisa det. Vi får ju många samtal om vingliga färder där det också är väldigt troligt att personen har suttit med mobiltelefoner eller liknande, säger Andrea Tufvesson, trafikpolis i Linköping, till radiokanalen.

Allt fler bötfälls för rattsurfning, men trots det har polisen svårt att komma åt problemet.

Vill höja bötesbeloppet

Den som åker dit för rattsurfning måste betala ett bötesbelopp på 1500 kronor.

Men i exempelvis Norge är beloppet betydligt högre, rapporterar radiokanalen.

Där får man över 10 000 svenska kronor i böter för rattsurfning.

Andrea Tufvesson menar att även Sverige bör gå i den riktningen om man verkligen vill få stopp på rattsurfandet.

– Det är ju tråkigt att man ska behöva göra det på det sättet för att man ska förstå det, men då kanske det faktiskt ger lite kraft.

”Lika farligt som att köra med alkohol i kroppen”

Rattsurfning är alltså ett allvarligt problem i trafiken. Polisen har noterat att beteendet är extra vanligt bland yngre förare, vilket GP tidigare har rapporterat.

– Enligt mig är det lika farligt att köra med alkohol i kroppen, som att ta bort blicken från trafiken, säger Håkan Klingborg, inspektör vid trafikpolisen, till tidningen.

Att rattsurfa har varit förbjudet sedan den 1 februari 2018, men polisen har alltså fortfarande svårt att få stopp på beteendet.

Detta trots att rattsurfning medför enorma risker.

Om man kör i 70 kilometer i timmen och bara tittar på mobilen i 2 sekunder så hinner man rulla 40 meter, uppger Trygg Hansa. Reaktionsförmågan sänks också avsevärt när man håller på med mobilen samtidigt som man kör, enligt försäkringsbolaget.

Foto: M. Ferrero

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


20 nov 2026

Plötslig vändning – grönt ljus för Ukraina

2026 11 21

En blockering i Europa hävs.

Efter en långvarig blockering kommer nu ett nytt besked från Ungern.

Beskedet kan föra Ukraina ett steg närmare ett framtida EU-medlemskap.

Ungern ändrar sig

Ungern uppges ha släppt sina invändningar mot att gå vidare med två viktiga delar av Ukrainas EU-förhandlingar.

– Ungern väntas häva sitt veto mot att öppna Ukrainas två sista förhandlingskluster för EU-medlemskap vid ett möte med EU:s ambassadörer på fredagen, uppger två diplomatiska källor för Euronews.

Det handlar om de sista förhandlingsklusterna fyra och fem, som tidigare hållits tillbaka efter att Budapest vägrat godkänna granskningsresultaten.

Nu gör Ungern en tvärvändning.

– Ungern skickade en signal om att landet är redo att gå vidare med öppnandet av kluster fyra och fem. Detta kommunicerades via arbetsgruppen, säger en diplomatisk källa till Pravda.

Läs också: Republikanerna slår till – använder sig av Ukraina

Viktigt steg mot EU

Frågan har nu tagits upp i EU-ländernas kommitté för ständiga representanter, Coreper.

Punkterna har lagts på dagordningen utan att någon diskussion väntas. Det innebär att medlemsländernas ambassadörer kan godkänna granskningsresultaten.

Men det krävs fortfarande fler steg innan förhandlingarna kan öppnas formellt.

När granskningsresultaten har godkänts måste EU-länderna ta fram gemensamma förhandlingspositioner för de två klustren. Dessa måste i sin tur godkännas enhälligt av samtliga medlemsländer.

Därefter kan EU hålla mellanstatliga konferenser med Ukraina och formellt öppna förhandlingarna.

Ukraina har länge velat få fart på processen och har pressat på för att komma vidare med förhandlingarna före slutet av 2026.

Ungern har bromsat processen

Ungern har vid flera tillfällen fördröjt Ukrainas EU-process genom att hålla inne sitt godkännande i viktiga steg.

Så sent som i oktober vägrade Budapest att godkänna granskningsresultaten för de två sista klustren.

Nu ser processen ut att kunna röra sig framåt igen. Nästa möte i EU:s råd för allmänna frågor är planerat till den 15 december, men de formella förhandlingarna kan öppnas tidigare om alla nödvändiga steg hinner slutföras.

Andra läser: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt” 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen