Vill chockhöja böter för bilister

2024 12 15

Ett livsfarligt beteende i trafiken är alltjämt vanligt bland bilister, och vissa anser att bötesbeloppet behöver chockhöjas.

Rattsurfning, alltså att surfa på mobilen medan man kör bil, är fortfarande ett väldigt vanligt problem på svenska vägar.

Detta trots att beteendet anses väldigt farligt och kan leda till allvarliga olyckor.

Bötesbeloppet för rattsurfning ligger idag på 1 500 kronor, men vissa anser att det bör höjas, rapporterar SR.

Leder till många olyckor

Enligt polisen finns det mycket som talar för att rattsurfning leder till många olyckor, även om man inte alltid vet med säkerhet hur vanligt det är.

– Vi kan ju ana många gånger att det är sådant här inblandat i olyckor, även om man inte kan bevisa det. Vi får ju många samtal om vingliga färder där det också är väldigt troligt att personen har suttit med mobiltelefoner eller liknande, säger Andrea Tufvesson, trafikpolis i Linköping, till radiokanalen.

Allt fler bötfälls för rattsurfning, men trots det har polisen svårt att komma åt problemet.

Vill höja bötesbeloppet

Den som åker dit för rattsurfning måste betala ett bötesbelopp på 1500 kronor.

Men i exempelvis Norge är beloppet betydligt högre, rapporterar radiokanalen.

Där får man över 10 000 svenska kronor i böter för rattsurfning.

Andrea Tufvesson menar att även Sverige bör gå i den riktningen om man verkligen vill få stopp på rattsurfandet.

– Det är ju tråkigt att man ska behöva göra det på det sättet för att man ska förstå det, men då kanske det faktiskt ger lite kraft.

”Lika farligt som att köra med alkohol i kroppen”

Rattsurfning är alltså ett allvarligt problem i trafiken. Polisen har noterat att beteendet är extra vanligt bland yngre förare, vilket GP tidigare har rapporterat.

– Enligt mig är det lika farligt att köra med alkohol i kroppen, som att ta bort blicken från trafiken, säger Håkan Klingborg, inspektör vid trafikpolisen, till tidningen.

Att rattsurfa har varit förbjudet sedan den 1 februari 2018, men polisen har alltså fortfarande svårt att få stopp på beteendet.

Detta trots att rattsurfning medför enorma risker.

Om man kör i 70 kilometer i timmen och bara tittar på mobilen i 2 sekunder så hinner man rulla 40 meter, uppger Trygg Hansa. Reaktionsförmågan sänks också avsevärt när man håller på med mobilen samtidigt som man kör, enligt försäkringsbolaget.

Foto: M. Ferrero

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen