Vill chockhöja böter för bilister

2024 12 15

Ett livsfarligt beteende i trafiken är alltjämt vanligt bland bilister, och vissa anser att bötesbeloppet behöver chockhöjas.

Rattsurfning, alltså att surfa på mobilen medan man kör bil, är fortfarande ett väldigt vanligt problem på svenska vägar.

Detta trots att beteendet anses väldigt farligt och kan leda till allvarliga olyckor.

Bötesbeloppet för rattsurfning ligger idag på 1 500 kronor, men vissa anser att det bör höjas, rapporterar SR.

Leder till många olyckor

Enligt polisen finns det mycket som talar för att rattsurfning leder till många olyckor, även om man inte alltid vet med säkerhet hur vanligt det är.

– Vi kan ju ana många gånger att det är sådant här inblandat i olyckor, även om man inte kan bevisa det. Vi får ju många samtal om vingliga färder där det också är väldigt troligt att personen har suttit med mobiltelefoner eller liknande, säger Andrea Tufvesson, trafikpolis i Linköping, till radiokanalen.

Allt fler bötfälls för rattsurfning, men trots det har polisen svårt att komma åt problemet.

Vill höja bötesbeloppet

Den som åker dit för rattsurfning måste betala ett bötesbelopp på 1500 kronor.

Men i exempelvis Norge är beloppet betydligt högre, rapporterar radiokanalen.

Där får man över 10 000 svenska kronor i böter för rattsurfning.

Andrea Tufvesson menar att även Sverige bör gå i den riktningen om man verkligen vill få stopp på rattsurfandet.

– Det är ju tråkigt att man ska behöva göra det på det sättet för att man ska förstå det, men då kanske det faktiskt ger lite kraft.

”Lika farligt som att köra med alkohol i kroppen”

Rattsurfning är alltså ett allvarligt problem i trafiken. Polisen har noterat att beteendet är extra vanligt bland yngre förare, vilket GP tidigare har rapporterat.

– Enligt mig är det lika farligt att köra med alkohol i kroppen, som att ta bort blicken från trafiken, säger Håkan Klingborg, inspektör vid trafikpolisen, till tidningen.

Att rattsurfa har varit förbjudet sedan den 1 februari 2018, men polisen har alltså fortfarande svårt att få stopp på beteendet.

Detta trots att rattsurfning medför enorma risker.

Om man kör i 70 kilometer i timmen och bara tittar på mobilen i 2 sekunder så hinner man rulla 40 meter, uppger Trygg Hansa. Reaktionsförmågan sänks också avsevärt när man håller på med mobilen samtidigt som man kör, enligt försäkringsbolaget.

Foto: M. Ferrero

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen