Rattsurfning, alltså att surfa på mobilen medan man kör bil, är fortfarande ett väldigt vanligt problem på svenska vägar.

Detta trots att beteendet anses väldigt farligt och kan leda till allvarliga olyckor.

Bötesbeloppet för rattsurfning ligger idag på 1 500 kronor, men vissa anser att det bör höjas, rapporterar SR.

Leder till många olyckor

Enligt polisen finns det mycket som talar för att rattsurfning leder till många olyckor, även om man inte alltid vet med säkerhet hur vanligt det är.

– Vi kan ju ana många gånger att det är sådant här inblandat i olyckor, även om man inte kan bevisa det. Vi får ju många samtal om vingliga färder där det också är väldigt troligt att personen har suttit med mobiltelefoner eller liknande, säger Andrea Tufvesson, trafikpolis i Linköping, till radiokanalen.

Allt fler bötfälls för rattsurfning, men trots det har polisen svårt att komma åt problemet.

Vill höja bötesbeloppet

Den som åker dit för rattsurfning måste betala ett bötesbelopp på 1500 kronor.

Men i exempelvis Norge är beloppet betydligt högre, rapporterar radiokanalen.

Där får man över 10 000 svenska kronor i böter för rattsurfning.

Andrea Tufvesson menar att även Sverige bör gå i den riktningen om man verkligen vill få stopp på rattsurfandet.

– Det är ju tråkigt att man ska behöva göra det på det sättet för att man ska förstå det, men då kanske det faktiskt ger lite kraft.

”Lika farligt som att köra med alkohol i kroppen”

Rattsurfning är alltså ett allvarligt problem i trafiken. Polisen har noterat att beteendet är extra vanligt bland yngre förare, vilket GP tidigare har rapporterat.

– Enligt mig är det lika farligt att köra med alkohol i kroppen, som att ta bort blicken från trafiken, säger Håkan Klingborg, inspektör vid trafikpolisen, till tidningen.

Att rattsurfa har varit förbjudet sedan den 1 februari 2018, men polisen har alltså fortfarande svårt att få stopp på beteendet.

Detta trots att rattsurfning medför enorma risker.

Om man kör i 70 kilometer i timmen och bara tittar på mobilen i 2 sekunder så hinner man rulla 40 meter, uppger Trygg Hansa. Reaktionsförmågan sänks också avsevärt när man håller på med mobilen samtidigt som man kör, enligt försäkringsbolaget.

Foto: M. Ferrero

Text: Redaktionen

Kritiken gäller den svenska bostadsmarknaden som skiljer sig på flera sätt från den finska.

Riktningen för den svenska politiken kring bostäderna har sina rötter i 1930-talets folkhemsbygge, och det är hög tid att en ny linje tas ut.

Den analysen gör en rådgivare inom penningpolitik och forskning vid den finska riksbanken, Finlands bank, som inriktat sig mot just bostadsmarknaden.

– I Sverige har man universalismen som en bärande bostadspolitisk idé, medan man i Finland haft en mer selektiv och marknadsorienterad syn på bostadspolitiken. På sätt och vis kan man säga att bostadsmarknaden i Finland är mer en marknad än vad den är i Sverige, säger rådgivaren Essi Eerola, till DN.

”Fungerar sällan”

Finland och Sverige har många likheter, men också många skillnader när det kommer till politiken kring bostäderna.

I grannlandet Finland har bostadspolitiken varit inriktad på att lösa bostäder till de i samhället som har störst behov av stöd.

I Sverige har man oftast satsat på storskaliga samhällsdrivna program som riktar sig till alla, menar Essi Eerola.

– Universalismen som idé är vacker men den fungerar sällan så som man tänkt sig, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Byggföretagens behov

Branschorganisationen Byggföretagen anser också att Sverige behöver se över sin bostadspolitik för att kunna möta framtidens behov.

– Inom tio år blir vi 11 miljoner invånare. Befolkningstillväxten skapar goda möjligheter för ökad sysselsättning och förbättrad skattekraft, uppger organisationen Byggföretagen.

– Trots det stora behovet av bostäder tappar byggandet fart. För att kunna upprätthålla en hög och jämn byggtakt krävs bostadspolitiska reformer.

Förslag från branschen

Från branschorganisationens sida vill man se flera ändringar framöver, vilka finns mer utförligt beskrivna på Byggföretagens hemsida.

- Förtydligat förbud mot kommunala särkrav
- Transparent marktilldelning
- Översyn av kreditrestriktioner och undantag för förstagångsköpare
- Subventionerat bosparande
- Hyrköp som ny upplåtelseform
- Förändrad fastighetsavgift
- Sänkt reavinstbeskattning
- Friare hyressättning
- Tillfälligt omställningsstöd
- Sociala bostadskontrakt

Källa: Byggföretagen

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen