Vill sätta soldater på Grönland

2025 01 25

En toppchef inom EU vill se europeiska soldater på Grönland.

Den stora ön har blivit mycket omskriven sedan Donald Trump uttryckt intresse för att ta territoriet.

Sedan dess har retoriken höjts kring Grönland - där Danmark tydligt svarat att ön inte är till salu.

Nu öppnar en toppchef inom EU för att sätta europeiska soldater på ön.

Det rapporterar Reuters.

Vill se soldater

EU:s högste militäre tjänsteman, Robert Brieger, menar att det skulle vara meningsfullt att stationera trupper från EU-länderna på Grönland.

– Enligt min mening vore det helt logiskt att inte bara stationera amerikanska styrkor på Grönland, som hittills har varit fallet, utan också överväga att stationera EU-soldater där i framtiden, säger han.

– Med ökad isavsmältning till följd av klimatförändringar skapar detta också en viss potential för spänningar med Ryssland och eventuellt Kina.

Stort intresse

Trump har uttryckt ett intresse för att göra Grönland, ett autonomt territorium i Danmark, till en del av USA.

Han har inte uteslutit att använda militär eller ekonomisk makt för att övertyga Danmark om att lämna över Grönland.

Grönlands strategiska läge längs den kortaste vägen från Europa till Nordamerika, som är avgörande för USA:s varningssystem för ballistiska missiler, har gjort det till en prioritet för Trump.

Haft samtal

Donald Trump insisterade på att han menade allvar med sin beslutsamhet att ta över Grönland i ett vad som beskrivs som ett intensivt telefonsamtal med Danmarks premiärminister, enligt högt uppsatta europeiska tjänstemän.

Fem nuvarande och tidigare höga europeiska tjänstemän som informerades om samtalet menar att samtalet hade gått mycket dåligt.

De förklarar att Trump hade varit aggressiv och konfrontativ efter den danska premiärministerns kommentarer om att ön inte var till salu, trots hennes erbjudande om mer samarbete om militärbaser och mineralexploatering.

Det rapporterar Financial Times.

“En kalldusch"

Så här beskriver en av tjänstemännen samtalet:

– Han var mycket bestämd. Det var en kalldusch. Förut var det svårt att ta det på allvar. Men jag tror att det är allvarligt, och potentiellt mycket farligt.

Foto: A. Spratt

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen