Vill sätta soldater på Grönland

2025 01 25

En toppchef inom EU vill se europeiska soldater på Grönland.

Den stora ön har blivit mycket omskriven sedan Donald Trump uttryckt intresse för att ta territoriet.

Sedan dess har retoriken höjts kring Grönland - där Danmark tydligt svarat att ön inte är till salu.

Nu öppnar en toppchef inom EU för att sätta europeiska soldater på ön.

Det rapporterar Reuters.

Vill se soldater

EU:s högste militäre tjänsteman, Robert Brieger, menar att det skulle vara meningsfullt att stationera trupper från EU-länderna på Grönland.

– Enligt min mening vore det helt logiskt att inte bara stationera amerikanska styrkor på Grönland, som hittills har varit fallet, utan också överväga att stationera EU-soldater där i framtiden, säger han.

– Med ökad isavsmältning till följd av klimatförändringar skapar detta också en viss potential för spänningar med Ryssland och eventuellt Kina.

Stort intresse

Trump har uttryckt ett intresse för att göra Grönland, ett autonomt territorium i Danmark, till en del av USA.

Han har inte uteslutit att använda militär eller ekonomisk makt för att övertyga Danmark om att lämna över Grönland.

Grönlands strategiska läge längs den kortaste vägen från Europa till Nordamerika, som är avgörande för USA:s varningssystem för ballistiska missiler, har gjort det till en prioritet för Trump.

Haft samtal

Donald Trump insisterade på att han menade allvar med sin beslutsamhet att ta över Grönland i ett vad som beskrivs som ett intensivt telefonsamtal med Danmarks premiärminister, enligt högt uppsatta europeiska tjänstemän.

Fem nuvarande och tidigare höga europeiska tjänstemän som informerades om samtalet menar att samtalet hade gått mycket dåligt.

De förklarar att Trump hade varit aggressiv och konfrontativ efter den danska premiärministerns kommentarer om att ön inte var till salu, trots hennes erbjudande om mer samarbete om militärbaser och mineralexploatering.

Det rapporterar Financial Times.

“En kalldusch"

Så här beskriver en av tjänstemännen samtalet:

– Han var mycket bestämd. Det var en kalldusch. Förut var det svårt att ta det på allvar. Men jag tror att det är allvarligt, och potentiellt mycket farligt.

Foto: A. Spratt

Text: Redaktionen

Stort bakslag för Rusta – därför nobbar kunder kedjan

2026 07 03

När Rusta för en dryg månad sedan summerade fjolårets sista kvartal var det med “stabila” siffror.

Det underströk vd Cathrine Wigzell där och då. Kedjan gjorde en vinst på över 500 miljoner kronor.

– Lågpris växer stadigt och Rusta har tagit en ledande position genom att kombinera lågt pris med kvalitet och en bra shoppingupplevelse, framhöll Cathrine Wigzell i juni.

Men bakom glädjebeskedet finns också mörkare siffror.

I ett avseende tycks kunderna svika Rusta och andra lågpriskedjor, nämligen när det gäller försäljning av dagligvaror. Konkurrensen har blivit större, bland annat från City Gross och Ica Maxi, rapporterar Market.

– Min analys är att de helt enkelt har vässat sig. Det är en rimlig förklaring till att diverselågprishandeln kan ha gått miste om en del köpare, säger Fredrik Bendz, analytiker på Yougov, till sajten.

"Betydande bakslag"

Det är just Yougov som tagit fram siffror på hur utmanare inom dagligvaror inte når fram till kunderna. Rusta har idag en räckvidd på 22,8 procent när det gäller dagligvaror. Det är ett tapp på hela åtta procent.

– Bakslaget är betydande och har en starkt negativ effekt på dagligvarutrafiken till varuhusen. Glädjeämnet för Rusta är istället att kvarvarande dagligvarukunder är mer lojala, säger Fredrik Bendz.

LÄS MER: Lågpriskedjan storsatsar – ska nå 300 butiker

Sju miljonner medlemmar

De goda nyheterna för Rusta är alltså att de kunder de behåller tycks vara väldigt trogna butiskedjan. Det är något som Cathrine Wigzell också gärna framhåller.

Enligt Rusta själva har man över sju miljoner medlemmar.

– Medlemstillväxten har varit stark på samtliga marknader och vi ser genomgående att Club Rusta attraherar breda kundgrupper, skriver Wigzell i senaste bokslutskommunikén.

LÄS OCKSÅ:

Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Galen rusning till apotek – “Folk har rest med flygplan”

Foto: Rusta

Test: Redaktionen

Historisk vändning – glädjebesked för regeringen

2026 07 03

Sveriges regering har anledning att glädjas.

När nuvarande styre tillträdde efter valet 2022 var en av huvudfrågorna den eskalerande kriminaliteten med skjutningar och sprängningar.

Utvecklingen behövde vändas, framhöll regeringen.

Nu kommer rapporter om historiskt låga nivåer när det gäller skjutningar.

Under det första halvåret av 2026 är antalet skjutningar i Sverige det lägsta sedan statistiken började föras 2017, meddelar Polismyndigheten.

– Det är mycket positivt med den nedåtgående trenden där betydligt färre dödas eller skadas i skjutvapenvåld, säger Hanna Paradis, tillförordnad chef för polisens nationella driftcenter, i ett uttalande.

Stora förändringar

Under årets första sex månader har 39 skjutningar inträffat i Sverige.

Förra året låg siffran på 86 skjutningar.

Antalet detonationer under 2026 är hittills 68, att jämföra med 108 under de första sex månaderna föregående år.

Minskningen kommer efter att polisen vässat sina arbetsmetoder de senaste åren.

– Genom det arbetet har vi kunnat gripa och lagföra hundratals individer och reducerat de mest våldsdrivande kriminella nätverken som idag är försvagade jämfört med tidigare. Med det sagt saktar vi inte ner. Vi vet att konfliktläget fortsatt är högt, säger Hanna Paradis.

LÄS MER: Ryska armén verkställer krisplan

Prioriterad satsning

Redan i våras kom rapporterar om att trenden hade vänt.

Och statsminister Ulf Kristersson (M) utlovade fortsatta satsningar, om sittande regeringen får fortsatt förtroende efter valet i höst, rapporterade Aftonbladet.

– Nu tycker jag att det är rimligt att säga att vi skulle kunna utrota den grova gängkriminaliteten på ytterligare fyra år. Fortsätter vi på samma sätt skulle vi kunna bli av med problemet, sade han till tidningen.

Bara 25 procent kvar

Enligt statsministern är de historiskt låga nivåerna är framgång för regeringens politik.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har varit inne på samma spår.

– Vi har fått ner det 75 procent, det betyder att 25 procent kvar och vi tror vi kan komma väldigt långt med de återstående procenten under en mandatperiod till, sade han till tidningen.

LÄS MER: 35 000 nya företag – stark vändning i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen