Vill sätta soldater på Grönland

2025 01 25

En toppchef inom EU vill se europeiska soldater på Grönland.

Den stora ön har blivit mycket omskriven sedan Donald Trump uttryckt intresse för att ta territoriet.

Sedan dess har retoriken höjts kring Grönland - där Danmark tydligt svarat att ön inte är till salu.

Nu öppnar en toppchef inom EU för att sätta europeiska soldater på ön.

Det rapporterar Reuters.

Vill se soldater

EU:s högste militäre tjänsteman, Robert Brieger, menar att det skulle vara meningsfullt att stationera trupper från EU-länderna på Grönland.

– Enligt min mening vore det helt logiskt att inte bara stationera amerikanska styrkor på Grönland, som hittills har varit fallet, utan också överväga att stationera EU-soldater där i framtiden, säger han.

– Med ökad isavsmältning till följd av klimatförändringar skapar detta också en viss potential för spänningar med Ryssland och eventuellt Kina.

Stort intresse

Trump har uttryckt ett intresse för att göra Grönland, ett autonomt territorium i Danmark, till en del av USA.

Han har inte uteslutit att använda militär eller ekonomisk makt för att övertyga Danmark om att lämna över Grönland.

Grönlands strategiska läge längs den kortaste vägen från Europa till Nordamerika, som är avgörande för USA:s varningssystem för ballistiska missiler, har gjort det till en prioritet för Trump.

Haft samtal

Donald Trump insisterade på att han menade allvar med sin beslutsamhet att ta över Grönland i ett vad som beskrivs som ett intensivt telefonsamtal med Danmarks premiärminister, enligt högt uppsatta europeiska tjänstemän.

Fem nuvarande och tidigare höga europeiska tjänstemän som informerades om samtalet menar att samtalet hade gått mycket dåligt.

De förklarar att Trump hade varit aggressiv och konfrontativ efter den danska premiärministerns kommentarer om att ön inte var till salu, trots hennes erbjudande om mer samarbete om militärbaser och mineralexploatering.

Det rapporterar Financial Times.

“En kalldusch"

Så här beskriver en av tjänstemännen samtalet:

– Han var mycket bestämd. Det var en kalldusch. Förut var det svårt att ta det på allvar. Men jag tror att det är allvarligt, och potentiellt mycket farligt.

Foto: A. Spratt

Text: Redaktionen

I KVÄLL TISDAG: Prischock för svenska hushåll

2025 11 25

Elpriserna rusar under tisdagen.

Under kvällen blir det riktigt dyrt för miljontals hushåll i Sverige.

I det sydligaste elområdet, SE4, kan priset stiga till omkring fem kronor per kilowattimme – den högsta noteringen under hela 2025, rapporterar Aftonbladet.

Elbolaget Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson berättar att det finns flera förklaringar till pristoppen. Han hänvisar bland annat till att hög elförbrukning och de senaste dagarnas kalla väder har lett till att elproduktionen minskat i landet.

Plötslig isläggning på Luleälven är en av flera faktorer som ställt till det.

– Det har pågått i ungefär en vecka och har lett till att det är ganska mycket vattenkraft som inte är tillgänglig. Detsamma gäller vindkraftverken, de får is på sina vingar, säger Sigvardsson till tidningen.

Vidare konstaterar experten att vindstilla dagar i Tyskland får de svenska elpriserna att ticka uppåt, särskilt i södra Sverige.

– Vi sammankopplas som vanligt med de tyska priserna, och de är väldigt höga just nu. Det är därför vi får en hel del dyra timmar just i dag, säger Sigvardsson till Aftonbladet.

LÄS MER: TVÅ DAGAR KVAR: Populär restaurangkedja öppnar i Sverige

Vänder snart

Tisdagskvällens pristopp är inte här för att stanna. Redan under onsdagen väntas elpriserna vända nedåt igen.

Överlag ser vintern ut att bjuda på relativt låga elpriser, enligt en analys från Bixia.

Elpriserna i norra Sverige (SE1 och SE2) beräknas i genomsnitt hamna runt 40 öre per kilowattimme, medan de genomsnittliga priserna i södra Sverige blir högre – mellan 75 öre (SE3) och 85 öre (SE4).

– Det ser väldigt balanserat ut på elmarknaden inför vintern. De milda väderprognoserna dämpar efterfrågan och vi förväntar oss mycket vind- och vattenkraft i systemet. Det gör att risken för riktigt höga priser är liten, säger Johan Sigvardsson i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

JUST NU: USA till hård attack mot europeiskt land – “existentiellt hot“

2025 11 25

USA riktar skarp kritik mot Belarus.

USA varnar för att Belarus systematiskt använder massmigration som ett politiskt vapen mot EU, och kallar taktiken ett "existentiellt hot" mot väst.

Detta enligt en högt uppsatt tjänsteman på det amerikanska utrikesdepartementet, rapporterar Kyiv Post.

Migration som vapen

Enligt tjänstemannen följer USA noggrant hur Belarus uppmuntrar och organiserar migranter mot EU gränser, särskilt mot Polen, Litauen och Lettland.

Taktiken beskrivs som “Vapeniserad migration”.

– Vapeniserad migration är definitivt något som USA ser som en allvarlig fråga, och jag är säker på att det är ett allvarligt bekymmer för de länder som gränsar till Belarus och står mycket nära den konflikten, säger han till Kyiv Post.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin var nära att avgå

Ett existentiellt hot

Tjänstemannen betonar att USA ser Belarus agerande som en del av en bredare kris.

– Massmigration utgör ett existentiellt hot mot västerländsk civilisation och säkerheten för både väst och världen.

Direktivet som skickats till amerikanska ambassader i Europa, Kanada, Australien och Nya Zeeland syftar till att samla in data om “migrant-relaterade brott och människorättsöverträdelser” som kopplas till migrationen från Belarus, och att engagera allierade regeringar i att hantera problemet.

Rättsliga skillnader

Tjänstemannen lyfter också att brott begångna av migranter ofta får mildare straff än motsvarande brott av lokalbefolkningen, vilket skapar en tvådelad rättspraxis.

Samtidigt påpekas skillnaden mellan riktad invandring av högkvalificerad arbetskraft och de stora migrationsflöden som nu drivs av Belarus.

– Fenomenet vi talar om här är helt annorlunda. De ekonomiska fördelarna med storskalig migration är helt tvivelaktiga och speglar inte erfarenheterna hos lokalbefolkningar som hanterar fördrivning, ökad brottslighet och belastning på samhället.

Tjänstemannen bekräftar att amerikanska ambassader har fått instruktioner att direkt samarbeta med länder som Storbritannien, Sverige och Tyskland för att uttrycka oro och erbjuda stöd.

– Den här administrationen har inte varit rädd för att kritisera våra allierade när vi ser allvarliga problem, säger han.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Foto: Official White House M Riley

Text: Redaktionen