Vill sätta soldater på Grönland

2025 01 25

En toppchef inom EU vill se europeiska soldater på Grönland.

Den stora ön har blivit mycket omskriven sedan Donald Trump uttryckt intresse för att ta territoriet.

Sedan dess har retoriken höjts kring Grönland - där Danmark tydligt svarat att ön inte är till salu.

Nu öppnar en toppchef inom EU för att sätta europeiska soldater på ön.

Det rapporterar Reuters.

Vill se soldater

EU:s högste militäre tjänsteman, Robert Brieger, menar att det skulle vara meningsfullt att stationera trupper från EU-länderna på Grönland.

– Enligt min mening vore det helt logiskt att inte bara stationera amerikanska styrkor på Grönland, som hittills har varit fallet, utan också överväga att stationera EU-soldater där i framtiden, säger han.

– Med ökad isavsmältning till följd av klimatförändringar skapar detta också en viss potential för spänningar med Ryssland och eventuellt Kina.

Stort intresse

Trump har uttryckt ett intresse för att göra Grönland, ett autonomt territorium i Danmark, till en del av USA.

Han har inte uteslutit att använda militär eller ekonomisk makt för att övertyga Danmark om att lämna över Grönland.

Grönlands strategiska läge längs den kortaste vägen från Europa till Nordamerika, som är avgörande för USA:s varningssystem för ballistiska missiler, har gjort det till en prioritet för Trump.

Haft samtal

Donald Trump insisterade på att han menade allvar med sin beslutsamhet att ta över Grönland i ett vad som beskrivs som ett intensivt telefonsamtal med Danmarks premiärminister, enligt högt uppsatta europeiska tjänstemän.

Fem nuvarande och tidigare höga europeiska tjänstemän som informerades om samtalet menar att samtalet hade gått mycket dåligt.

De förklarar att Trump hade varit aggressiv och konfrontativ efter den danska premiärministerns kommentarer om att ön inte var till salu, trots hennes erbjudande om mer samarbete om militärbaser och mineralexploatering.

Det rapporterar Financial Times.

“En kalldusch"

Så här beskriver en av tjänstemännen samtalet:

– Han var mycket bestämd. Det var en kalldusch. Förut var det svårt att ta det på allvar. Men jag tror att det är allvarligt, och potentiellt mycket farligt.

Foto: A. Spratt

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen