Vill se europeiska soldater i Ukraina – Zelenskyj i stormöte

2024 12 15

Volodymyr Zelenskyj ska delta i ett stormöte med flera västerländska ledare om att skicka europeiska soldater till Ukraina.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kommer att träffa ett flertal västerländska ledare på onsdag.

Flera europeiska ledare, samt Natos generalsekreterare Mark Rutte, kommer att träffas i Bryssel på onsdag kväll, rapporterar Politico.

Detta efter att USA:s nyvalda president Donald Trump ställt krav – om europeiska fredsbevarande styrkor i Ukraina.

Flera ledare deltar

Förutom Zelenskyj och Rutte kommer alltså flera av Europas ledare att delta i mötet.

Det handlar om Tysklands förbundskansler Olaf Scholz, Frankrikes president Emmanuel Macron, Polens president Andrzej Duda, Europarådets ordförande António Costa och Europakommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Enligt uppgifter från Reuters kommer även Italiens och Storbritanniens premiärministrar, Giorgia Meloni och Keir Starmer, att delta i mötet.

Mötet har planerats in efter att Donald Trump satt press på Europa angående de europeiska ländernas roll efter ett eventuellt fredsavtal.

Krav från Trump

Donald Trump vill att europeiska länder ska övervaka ett eventuellt framtida fredsavtal mellan Kiev och Moskva, enligt tidningen.

Trump vill att Europa ska ta det ansvaret genom att skicka fredsbevarande soldater till Ukraina, efter ett eventuellt fredsavtal.

Detta ska Trump ha framfört till Zelenskyj och Franrikes president Macron i samband med återinvigningen av Notre-Dame i Paris den 7 december, rapporterar Kyiv Independent.

Macron har även varit i Warszawa på torsdagen och diskuterat frågan med Polens premiärminister Donald Tusk. Tusk har dock i efterhand sagt vid en pressträff att Polen inte har några sådana planer för tillfället.

I samband med återinvigningen av Notre-Dame ska Donald Trump även ha framfört att han inte vill släppa in Ukraina i Nato, enligt tidningen. Han ska dock samtidigt ha understrukit vikten av att Ukraina förblir starkt.

Foto: President of Ukraine Office resp V. Razom

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen