VAL 2022: Vill slopa höjd bränsleskatt

2022 08 11

Det uppger finansminister Mikael Damberg (S) i en intervju med TV4.

Han konstaterar att man inte bör höja skatter i ett läge där inflationen stiger till höga nivåer.

Finansministern betonar att S kommer att undvika fler skattehöjningar i den kommande budgeten.

–  Det är inte rimligt med de höga bensin- och dieselpriserna att vi då automatiskt skulle få en skattehöjning vid årsskiftet, det tycker inte jag är rätt politik i det här skedet, säger Mikael Damberg till tv-kanalen.

Han fortsätter:

–  Det är skillnad på om man sänker skatter på sådant som är dåligt för miljön än om man aktivt ska driva fram en skattehöjning i ett läge där priserna är väldigt höga, så jag tror att det är ganska rimligt.

Pausad höjning av reduktionsplikten

Regeringen har tidigare beslutat om att pausa höjningen av reduktionsplikten för bensin och diesel för 2023.

– Syftet med den pausade reduktionsplikten är att undvika alltför höga priser på bensin och diesel under 2023, framhöll regeringen i ett pressmeddelande.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

Fakta reduktionsplikten

• Reduktionsplikten är en lag som tvingar företag som säljer bensin och diesel att minska utsläppen av växthusgaser.
• Detta görs främst genom högre inblandning av förnybara bränslen men får även uppnås genom effektivare produktion.

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning

2026 10 14

Väljarstödet för Tidöpartierna har ökat kraftigt jämfört med valresultatet.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

M, KD, L och SD samlar 52,2 procent i undersökningen.  Det är en ökning med hela 3,4 procentenheter jämfört med valresultatet.

Samtidigt backar den rödgröna sidan.

S, MP, V och C får 46,3 procent i mätningen, vilket är en minskning med 3,3 procentenheter jämfört med valet.

Därmed är avståndet mellan Tidöpartierna och de rödgröna 5,9 procentenheter.

Största skillnaderna

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet står för det största tappen på den rödgröna sidan.

Väljarstödet för S minskar med 2,1 procentenheter jämfört med valresultatet – från 28,0 till 25,9 procent. V tappar 1,2 procentenheter och får 7,2 procent i mätningen.

Moderaterna står samtidigt för den största ökningen av samtliga partier. M får 23,9 procent i mätning, vilket är en uppgång på 4,0 procentenheter jämfört med valresultatet.

– Det är en extrem ökning på kort tid och sannolikt en direkt fortsättning på den uppgång som inleddes sent i valrörelsen, efter Kristerssons starka insatser i slutdebatterna i kombination med att Åkesson underpresterade och att Andersson gjorde en svag insats, framhåller Novus ordförande Torbjörn Sjöström i ett uttalande.

– Nu skiljer det bara 2 procentenheter mellan M och S. Det är den minsta skillnaden mellan partierna sedan augusti 2016, alltså för tio år sedan, då Stefan Löfven ledde S och Anna Kinberg Batra ledde M, tillägger han.            

Utdragen regeringsprocess

Tappet för den rödgröna sidan kommer samtidigt som regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Centerpartiets och Vänsterpartiets håller fast vid sina röda linjer, vilket fått samtalen att stagnera på den rödgröna sidan.

I tisdags medgav Magdalena Andersson (S) att hon i nuläget saknar förutsättningar att bilda en regering.

S-ledaren väntas därför inte få tillräckligt stöd i torsdagens statsministeromröstning.

– Vid mitt möte med Magdalena Andersson meddelade hon att hon för närvarande inte ser det som meningsfullt att fortsätta sondera. Jag har därefter lagt fram Magdalena Andersson för riksdagen som mitt förslag till statsminister för en socialdemokratisk enpartiregering, säger talman Andreas Norlén i ett uttalande.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022 

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 14 oktober jämfört med  valresultatet.

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen