UTRIKES: Vill trotsa Kim Jong Uns kärnvapen

2022 12 28

Sydkorea rasar mot grannen i norr och hotar med hämnd efter att nordkoreanska drönare tagit sig in över gränsen.

Det var hårda ord från Sydkoreas president Yoon Suk-yeol när han på onsdagen uttryckte sin ilska över Kim Jong Uns provocerande aktion i måndags.

Fem drönare tog sig in i Sydkorea – för första gången sedan 2017 – vilket fick landet skicka upp stridsflygplan och attackhelikoptrar för att skjuta ned inkräktarna.

– Vi måste straffa och hämnas mot varje provokation från Nordkorea. Det är det mest kraftfulla sättet att avskräcka provokationer, säger nu den sydkoreanska presidenten idag enligt Reuters.

– Vi får inte frukta eller tveka på grund av att Nordkorea har kärnvapen.

Återvände – fick be om ursäkt

Alla fem drönare lyckades dock återvända till den slutna diktaturstaten utan skador.

Någonting som även det rörde upp presidenten i Sydkorea och fick militären att gå ut och be om ursäkt till sydkoreanerna, rapporterar BBC.

– Vår militärs bristande beredskap har orsakat stor oro för folket, sade Kang Shin-chil, en hög tjänsteman inom militären.

Rustar upp för 440 miljoner dollar

Sydkorea kommer nu att förbättra sitt försvar mot drönare, meddelar presidentministeriet idag.

Över 440 miljoner dollar ska läggas på att bland annat utveckla ett luftburet laservapen och en signalstörare, enligt Reuters.

Dessutom ska man införskaffa fler stridsflygplan av mindre storlek samt ballistiska missilubåtar.

– Vi kommer att stärka vår vedergällningsförmåga för att kunna förstöra centrala anläggningar var som helst i Nordkorea i händelse av en kärnvapenattack, säger ministeriet i ett uttalande.

Kan ha brutit mot vapenstillestånd

Intrånget i sydkoreanskt luftrum på annandag jul ska betraktas på stort allvar.

Det menar Anders Callert, delegationschef för NNSC som övervakar vapenstilleståndet mellan Syd- och Nordkorea.

– Om utredningen kan fastställa att den här drönaren verkligen kommer från Nordkorea och inte Sydkorea, då är det ett brott mot vapenstilleståndsavtalet, säger han till TV4.

Även Kim rustar upp

Samtidigt som spänningarna ökar mellan de två grannländerna har även Nordkorea och dess diktator Kim Jong Un lovat att utöka militärens resurser nästa år, rapporterar nyhetsbyrån AP.

En sannolik konsekvens är att landet lär testskjuta fler missiler och rusta upp sin kärnvapenarsenal, skriver samma nyhetsbyrå.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det.

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar.

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer.

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

1999: Tjeckien, Ungern och Polen
2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
2009: Albanien och Kroatien
2017: Montenegro
2020: Nordmakedonien
2023: Finland
2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen