SVERIGE: Villaägare riskerar miljonsmäll

2023 07 10

Bostäder i EU ska vara klimatneutrala år 2050.

Det fastslog unionen i slutet av juni.

Det nya beslutet kan slå hårt mot flera hushåll i Sverige.

Villaägare kan behöva lägga uppemot en halv miljon kronor på investeringar för att uppfylla kravet, rapporterar GP.

Enligt Anders Lundgren, mäklare på Svensk fastighetsförmedling i Göteborg och Mölndal, berörs drygt 40 procent av villaägarna av det nya EU-beslutet. 

De kan behöva byta fönster, isolera väggar och byta värmesystem. 

– Att man ska tvinga folk att göra renoveringar känns väldigt konstigt. Om 40 procent av hushållen måste göra energieffektiviseringar med tillräcklig isolering, kanske luft/luftvärmepump och byta fönster. Då blir man högre belånad, säger Anders Lundgren till GP.

Etappmål 2030

Redan till 2030 ska växthusgasutsläppen och energiförbrukningen i EU:s byggsektor minska rejält.

EU:s medlemsländer har enats om att man ska minska klimatutsläppen med 55 procent till 2030.

Målet är en del av klimatpaketet ”Fit for 55”, som EU antog under det svenska ordförandeskapet.

Klimatpaketet innehåller bindande lagstiftning på klimat-, energi- och transportområdet – bland annat finns det nya regler om ”energisnåla hus”.

– Med EU:s klimatpaket Fit for 55 så läggs grunden för en ny europeisk klimatpolitik – med syftet att sänka EU:s utsläpp med 55 procent till 2030. Ramverket förändrar förutsättningarna för all europeisk klimatpolitik och Sverige måste nu analysera vad Fit for 55 får för konsekvenser för den nationella politiken, sa statsminister Ulf Kristersson (M) när klimatpaketet presenterades.

Nivå D

Enligt de nya direktiven ska samtliga bostäder i EU  ha den europeiska energiklassen D inom tio år.

Sverige har i dag en egen nivå D.

Vad nivån innebär utifrån EU:s definition är dock oklart.

Enligt mäklare Anders Lundgren finns det ett betydande antal svenska bostäder som inte uppnår D-nivån i dagsläget. 

– Det är väl nästan 40 procent av husen som ligger sämre än D. När man byggde på 70-talet byggde man väldigt många hus med direktverkande el och då får man den klassningen. Sedan har vi många gamla hus som har haft oljepanna som nu har elpanna, säger han till GP.

"Märkligt tyst"

Robert Boije, chefsekonom på storbanken SBAB, varnar även för att de nya EU-direktiven kan bli en dyr historia. 

– Det är märkligt tyst i Sverige om EU:s nya förslag om energisnålare ­bostäder, trots att det kan bli dyrt i både flerbostadshus och villor, skriver han i DN.

Vidare skiver Boije att det är högst troligt att det kommer att krävas mycket stora investeringar i det befintliga bostadsbeståndet om Sverige ska kunna leva upp till förslaget bara genom att öka energiklassningen av bostäder från klass G till D till 2033. 

– Och EU:s ambitionsnivå är således att nå klass A i hela beståndet till 2050. Ett väsentligt lägre bostadsbyggande de närmaste åren lär inte göra saken lättare, framhåller SBAB:s chefsekonom. 

Utreder konsekvenserna

Regeringen har gett utredare John Hassler i uppdrag att analysera vad EU:s nya klimatpaket kan innebära för den svenska klimatpolitken.

I utredarens uppdrag ingår bland annat att:

- ta fram övergripande principer för hur en samhällsekonomiskt effektiv klimatpolitik kan utvecklas och som gör det möjligt för Sverige att nå sina åtaganden på EU-nivå till 2030 samt skapa förutsättningar för att nå Sveriges etappmål och långsiktiga klimatmål om noll nettoutsläpp senast 2045.

- analysera hur politiken för klimatomställningen kan främja en effektiv strukturomvandling som bidrar till att skapa konkurrenskraft, hållbar tillväxt och sysselsättning i hela landet.

- ge förslag om hur Sverige kan bidra till effektiva klimatåtgärder utanför EU.

Källa: Regeringen

Foto: P. Kapischka

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Land i Europa kan lämna Nato

2025 06 17

En premiärminister i Europa säger att neutralitet kanske skulle vara bättre för hans land.

Den transatlantiska försvarsalliansen Nato har befunnit sig i kris den senaste tiden.

Detta med anledning av att Donald Trump har ifrågasatt samarbetet.

Nu antyder en europeisk premiärminister att hans land kanske vill lämna Nato.

”Neutralitet skulle passa bättre”

Slovakiens premiärminister Robert Fico är en regeringschef som ofta går emot sina kollegor runt om i Europa, och som bland annat har anklagats för att vara ryssvänlig.

Nu säger Fico att Slovakien, som varit medlemmar i Nato i två decennier, kanske skulle vinna på att bli ett neutralt land, rapporterar Politico.

Uttalandet kommer efter att Natos generalsekreterare Mark Rutte föreslagit att medlemsländer ska tvingas lägga 5 procent av sin BNP på försvarsutgifter.

– Vad mig anbelangar kan jag säga er att i dessa meningslösa tider av rustning, när vapenföretag gnuggar sina händer, precis som läkemedelsföretag gjorde under covid-19, skulle neutralitet passa Slovakien mycket bra, säger Fico, enligt tidningen.

”Kan hota Slovakiens säkerhet”

Robert Fico är en av de mest kritiserade premiärministrarna i Europa, bland annat på grund av att han anses ha goda relationer till Vladimir Putin.

Fico ska diskutera frågan om neutralitet med andra partier på torsdag, uppger tidningen.

Slovakiens president Peter Pellegrini kritiserar Fico för uttalandet om Nato.

– Låt oss inte öppna dörren för debatter om ämnen som kan hota Slovakiens säkerhet, eftersom vårt lands säkerhet måste vara vår prioritet, säger Pellegrini, enligt tidningen.

Han menar också att det skulle bli betydligt dyrare för Slovakien att lämna försvarsalliansen än att vara kvar i den, trots kraven på utökade försvarsutgifter.

Överens på en punkt

Både Fico och Pellegrini är dock överens på en punkt.

De anser båda att ökningen av försvarsutgifter bör spridas ut över tid och inte komma i ett slag.

De vill också att man ska kunna lägga en stor del av utgifterna på satsningar där det finns dubbla användningsområden, enligt tidningen.

Robert Fico har inte uttryckligen sagt att Slovakien ska lämna Nato, utan bara antytt att det alternativet övervägs. Det återstår att se huruvida Fico menar allvar och vad det kommer att innebära för den transatlantiska försvarsalliansen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Ukraina vädjar – kallar till krismöte

2025 06 17

Ukraina kräver ett internationellt krismöte.

Kriget i Ukraina har de senaste dagarna hamnat lite i skuggan av konflikten mellan Israel och Iran.

Samtidigt har Ryssland genomfört stora attacker mot Kyiv, och nu vädjar Ukraina om ett internationellt krismöte.

Vill blixtinkalla till möte

Ukraina vill nu få till ett krismöte i FN:s säkerhetsråd så fort som möjligt.

Detta efter att Rysslands attacker blivit allt mer brutala. Natten mot tisdagen dödades 14 människor i ryska attacker mot den ukrainska huvudstaden Kyiv.

Ukrainas FN-ambassadör Andrij Melnyk meddelar nu att landet har begärt att FN:s säkerhetsråd blixtinkallas till ett krismöte, rapporterar TV2.

– Jag har just undertecknat ett brev till presidenten för FN:s säkerhetsråd, där jag ber honom att sammankalla ett möte i säkerhetsrådet så snart som möjligt i samband med upptrappningen av Rysslands missilterror mot civila i Ukraina, säger Melnyk till den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform, enligt kanalen.

”Diplomatin är i kris”

Samtidigt uttalar sig Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj om de ryska attackerna, som främst har drabbat civila ukrainare.

I ett inlägg på X påtalar Zelenskyj för omvärlden att Ryssland inte är intresserade av diplomati.

– Ryssland ignorerar varje diplomatiskt erbjudande från det internationella samfundet. Diplomatin är i kris. Det finns en tydlig anledning – Putin har öppet avvisat varje fredsinitiativ, kommenterar den ukrainske presidenten.

Även många utomstående bedömare menar att Ryssland medvetet förhalar varje försök till fredsprocess, och att Putins regim bara försöker ge sken av att vara intresserade av fred.

”Vanliga familjer i sina hem”

Volodymyr Zelenskyj beskriver attackerna mot Kyiv igår kväll som några av de värsta som Ryssland har genomfört under kriget.

– I går kväll genomförde Ryssland en av de största kombinerade attackerna mot Ukraina sedan början av detta krig, skriver Zelenskyj.

Ryssland riktar in sig på civila, menar han.

– Målen var våra städer – det vill säga vanliga människor, vanliga familjer i sina hem, enligt Zelenskyj.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen