Vladimir Putin erkänner – är besatt: “Gör det hela tiden”

2025 05 04

Den ryske diktatorn Vladimir Putin erkänner att det finns en fråga som ständigt närvarar i hans tankar.

Vem kommer egentligen att styra Ryssland härnäst efter Vladimir Putin?

Det är en fråga som den ryske diktatorn själv uppger sig vara besatt av.

Nu delar Putin med sig av sina tankar kring en möjlig ersättare.

Det rapporterar Reuters under söndagen.

Vladimir Putin med ironiska ord: “Folkets val”

Putin, som hunnit med att fylla 72 år gammal, framhåller att han ständigt letar efter och jämför olika möjliga kandidater som skulle kunna ersätta honom i framtiden.

Diktatorn är vid det här laget den ryska ledare som tjänstgjort längst sedan Josef Stalins dagar.

Ändå påstår han sig vara villig att låta folket bestämma nästa gång, rapporterar nyhetsbyrån.

– Jag tänker på det hela tiden. I slutändan är det folkets val, för det ryska folket, säger Putin i en TV-dokumentär som nyligen producerats av den ryska staten vid namn “Ryssland, Kreml, Putin, 25 år”.

Läs mer: Trumps bild i natt väcker starka reaktioner

Fortsätter: “Måste förtjäna folkets förtroende”

Putin påstår vidare att en möjlig efterträdare måste förtjäna det ryska folkets förtroende – annars kommer det inte gå att “göra något seriöst”, enligt Kremlchefen.

– Det bör finnas en person – och helst flera, så att människorna har ett val – som kan uppnå detta förtroende från medborgarna i landet, avslutar Vladimir Putin.

Läs mer: Nödläge utropas i Ryssland

Han kan ta över efter Vladimir Putin

Det finns för tillfället ingen klar efterträdare till Putin, men enligt rysk grundlag skulle den nuvarande premiärministern Mikhail Mishustin vara den som tar över diktatorns befogenheter ifall Putin inte längre skulle kunna fullgöra sina plikter i Kreml.

Vladimir Putin valdes själv som ersättare för den tidigare presidenten Boris Yeltsin år 1999. 25 år senare betraktas Putins regim vara “auktoritär” enligt större delar av världen.

Läs också: UPPGIFTER: Trumps USA förlorar gigantisk affär – går till Sverige i stället

Foto: President of Russia Office, wikimedia.org

Text: Redaktionen

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad.

Kopplas till smuggling

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart.

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till.

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser.

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen