Vladimir Putin erkänner – är besatt: “Gör det hela tiden”

2025 05 04

Den ryske diktatorn Vladimir Putin erkänner att det finns en fråga som ständigt närvarar i hans tankar.

Vem kommer egentligen att styra Ryssland härnäst efter Vladimir Putin?

Det är en fråga som den ryske diktatorn själv uppger sig vara besatt av.

Nu delar Putin med sig av sina tankar kring en möjlig ersättare.

Det rapporterar Reuters under söndagen.

Vladimir Putin med ironiska ord: “Folkets val”

Putin, som hunnit med att fylla 72 år gammal, framhåller att han ständigt letar efter och jämför olika möjliga kandidater som skulle kunna ersätta honom i framtiden.

Diktatorn är vid det här laget den ryska ledare som tjänstgjort längst sedan Josef Stalins dagar.

Ändå påstår han sig vara villig att låta folket bestämma nästa gång, rapporterar nyhetsbyrån.

– Jag tänker på det hela tiden. I slutändan är det folkets val, för det ryska folket, säger Putin i en TV-dokumentär som nyligen producerats av den ryska staten vid namn “Ryssland, Kreml, Putin, 25 år”.

Läs mer: Trumps bild i natt väcker starka reaktioner

Fortsätter: “Måste förtjäna folkets förtroende”

Putin påstår vidare att en möjlig efterträdare måste förtjäna det ryska folkets förtroende – annars kommer det inte gå att “göra något seriöst”, enligt Kremlchefen.

– Det bör finnas en person – och helst flera, så att människorna har ett val – som kan uppnå detta förtroende från medborgarna i landet, avslutar Vladimir Putin.

Läs mer: Nödläge utropas i Ryssland

Han kan ta över efter Vladimir Putin

Det finns för tillfället ingen klar efterträdare till Putin, men enligt rysk grundlag skulle den nuvarande premiärministern Mikhail Mishustin vara den som tar över diktatorns befogenheter ifall Putin inte längre skulle kunna fullgöra sina plikter i Kreml.

Vladimir Putin valdes själv som ersättare för den tidigare presidenten Boris Yeltsin år 1999. 25 år senare betraktas Putins regim vara “auktoritär” enligt större delar av världen.

Läs också: UPPGIFTER: Trumps USA förlorar gigantisk affär – går till Sverige i stället

Foto: President of Russia Office, wikimedia.org

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)