Vladimir Putin erkänner – är besatt: “Gör det hela tiden”

2025 05 04

Den ryske diktatorn Vladimir Putin erkänner att det finns en fråga som ständigt närvarar i hans tankar.

Vem kommer egentligen att styra Ryssland härnäst efter Vladimir Putin?

Det är en fråga som den ryske diktatorn själv uppger sig vara besatt av.

Nu delar Putin med sig av sina tankar kring en möjlig ersättare.

Det rapporterar Reuters under söndagen.

Vladimir Putin med ironiska ord: “Folkets val”

Putin, som hunnit med att fylla 72 år gammal, framhåller att han ständigt letar efter och jämför olika möjliga kandidater som skulle kunna ersätta honom i framtiden.

Diktatorn är vid det här laget den ryska ledare som tjänstgjort längst sedan Josef Stalins dagar.

Ändå påstår han sig vara villig att låta folket bestämma nästa gång, rapporterar nyhetsbyrån.

– Jag tänker på det hela tiden. I slutändan är det folkets val, för det ryska folket, säger Putin i en TV-dokumentär som nyligen producerats av den ryska staten vid namn “Ryssland, Kreml, Putin, 25 år”.

Läs mer: Trumps bild i natt väcker starka reaktioner

Fortsätter: “Måste förtjäna folkets förtroende”

Putin påstår vidare att en möjlig efterträdare måste förtjäna det ryska folkets förtroende – annars kommer det inte gå att “göra något seriöst”, enligt Kremlchefen.

– Det bör finnas en person – och helst flera, så att människorna har ett val – som kan uppnå detta förtroende från medborgarna i landet, avslutar Vladimir Putin.

Läs mer: Nödläge utropas i Ryssland

Han kan ta över efter Vladimir Putin

Det finns för tillfället ingen klar efterträdare till Putin, men enligt rysk grundlag skulle den nuvarande premiärministern Mikhail Mishustin vara den som tar över diktatorns befogenheter ifall Putin inte längre skulle kunna fullgöra sina plikter i Kreml.

Vladimir Putin valdes själv som ersättare för den tidigare presidenten Boris Yeltsin år 1999. 25 år senare betraktas Putins regim vara “auktoritär” enligt större delar av världen.

Läs också: UPPGIFTER: Trumps USA förlorar gigantisk affär – går till Sverige i stället

Foto: President of Russia Office, wikimedia.org

Text: Redaktionen

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 22

Kriget i Mellanöstern kan riskera att slå ut internet i Sverige.

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen