23 april 2026

Volodymyr Zelenskyj varnar för världskrig

2023 02 20

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj varnar för att Moskvas anfallskrig i Ukraina kan utvecklas till ett världskrig om Kina allierar sig med Ryssland.

– Om Kina allierar sig med Ryssland blir det världskrig, säger Zelenskyj till tyska Welt.

Presidentens uttalande kommer kort efter hans möte med USA:s president Joe Biden.  Biden anlände till Ukrainas huvudstad Kyiv under måndagen. 

USA varnar 

USA har varnat för att Kina planerar att börja förse Ryssland med ”dödliga vapen” för att hjälpa Moskva att vinna kriget.

Kinas vapenleveranser kan inledas i närtid.

Peking planerar att skicka vapen till Ryssland inför Ukrainas förväntade våroffensiv, rapporterar NBC News med hänvisning till fyra amerikanska tjänstemän.

– Vi har varit tydliga med vår oro för leveranser av dödliga vapen. Vi har ännu inte sett att de (Kina) passerat den gränsen, men vi tror att de överväger att göra det, säger en källa till nyhetskanalen.

När  USA:s utrikesminister Antony Blinken träffade sin kinesiske motsvarighet Wang Yi under säkerhetskonferensen i München, betonade Blinken att allt materiellt stöd från Peking till Rysslands militär skulle få "allvarliga konsekvenser" för relationerna mellan USA och Kina, rapporterar Financial Times.

Kina slår tillbaka

Peking har förnekat uppgifterna.

På säkerhetskonferensen i München avfärdade Wang Yi den amerikanska varningen.

– Vi kommer aldrig att acceptera USA:s försök att "diktera" villkoren för Kinas förbindelser med Moskva, sa han enligt Financial Times.  

Hjälper redan Ryssland

Kina har under krigets gång anklagats för att hjälpa Ryssland i det tysta.

I början av februari rapporterades det om att landet förser Moskva med högteknologiskt militärt bistånd som kan användas i kriget i Ukraina.

Exporten uppges bryta mot internationella sanktioner.

De kinesiska leveranserna har upptäckts efter en genomgång av data från den ryska tullen som Wall Street Journal tagit del av.

Statsägda kinesiska bolag uppges ha skickat navigationsutrustning, störsändare och delar till stridsplan till Ryssland, rapporterar tidningen.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


04 maj 26

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen