23 april 2026

Volodymyr Zelenskyj varnar för världskrig

2023 02 20

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj varnar för att Moskvas anfallskrig i Ukraina kan utvecklas till ett världskrig om Kina allierar sig med Ryssland.

– Om Kina allierar sig med Ryssland blir det världskrig, säger Zelenskyj till tyska Welt.

Presidentens uttalande kommer kort efter hans möte med USA:s president Joe Biden.  Biden anlände till Ukrainas huvudstad Kyiv under måndagen. 

USA varnar 

USA har varnat för att Kina planerar att börja förse Ryssland med ”dödliga vapen” för att hjälpa Moskva att vinna kriget.

Kinas vapenleveranser kan inledas i närtid.

Peking planerar att skicka vapen till Ryssland inför Ukrainas förväntade våroffensiv, rapporterar NBC News med hänvisning till fyra amerikanska tjänstemän.

– Vi har varit tydliga med vår oro för leveranser av dödliga vapen. Vi har ännu inte sett att de (Kina) passerat den gränsen, men vi tror att de överväger att göra det, säger en källa till nyhetskanalen.

När  USA:s utrikesminister Antony Blinken träffade sin kinesiske motsvarighet Wang Yi under säkerhetskonferensen i München, betonade Blinken att allt materiellt stöd från Peking till Rysslands militär skulle få "allvarliga konsekvenser" för relationerna mellan USA och Kina, rapporterar Financial Times.

Kina slår tillbaka

Peking har förnekat uppgifterna.

På säkerhetskonferensen i München avfärdade Wang Yi den amerikanska varningen.

– Vi kommer aldrig att acceptera USA:s försök att "diktera" villkoren för Kinas förbindelser med Moskva, sa han enligt Financial Times.  

Hjälper redan Ryssland

Kina har under krigets gång anklagats för att hjälpa Ryssland i det tysta.

I början av februari rapporterades det om att landet förser Moskva med högteknologiskt militärt bistånd som kan användas i kriget i Ukraina.

Exporten uppges bryta mot internationella sanktioner.

De kinesiska leveranserna har upptäckts efter en genomgång av data från den ryska tullen som Wall Street Journal tagit del av.

Statsägda kinesiska bolag uppges ha skickat navigationsutrustning, störsändare och delar till stridsplan till Ryssland, rapporterar tidningen.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


14 okt 2026

“Är ni så dumma?” – Putin officiellt varnad

2026 10 14

– Ryssland kan attackera Nato. Jag är inte säker på att vi kan avskräcka galningen.

Så säger Martin Herem, Estlands nya försvarsminister, och syftar på Rysslands diktator Vladimir Putin.

– Om deras första attack blir mot Estland är jag inte säker på. Det kan vara Lettland eller någon annanstans. De vill uppnå inflytande. De behöver makt, säger Herem i en intervju med European Pravda.

Varnas av Natochefen

Utspelet kommer i samma veva som Natos generalsekreterare Mark Rutte är på besök i Estland. Under ett tal i Tallin tar han upp säkerhetsfrågan och hotet mot medlemsländerna i försvarsalliansen.

Enligt Natochefen finns i dagsläget inget “överhängande hot” mot Natos territorium.

Men.

Putin är officiellt varnad.

– Naturligtvis, exakt vad vi kommer att göra om ryssarna är dumma nog att attackera, det får ni se då, säger Rutte enligt Sky News.

– Jag kommer inte att gå in på detaljer. Men ni kan vara säkra på att vi kommer att försvara oss.

Sverige rycker in

Mark Rutte understryker också att Nato aldrig kommer att vara den som går till attack.

– Vi är en försvarsallians och vill skydda vår livsstil, våra intressen och våra värderingar, säger generalsekreteraren.

Talet kommer i samband med att fler varningar hörs om säkerhetsläget i Europa. I september gick den danska försvarsunderrättelsetjänsten, FE, ut med att man nyligen dokumenterat tio allvarliga incidenter i Europa, bland annat drönarupptäckten vid Leipzigs flygplats i Tyskland.

Läs mer: ”Tiden är inne” – Natojätte slår larm

FE gör bedömningen att  Ryssland under de kommande månaderna kommer att intensifiera hybridkriget med “mer frekventa attacker” mot väst och Nato. Dessutom med "större konsekvenser för de drabbade länderna än tidigare”. 

Nato har även nyligen stärkt försvaret i östra Europa. Bland annat ska Sverige skicka Patriotluftvärn och bidra med stridsflyg till en Natoinsats vid den polska östgränsen i december, ett besked som kom så sent som förra veckan.

– Det allvarliga säkerhetsläget, med återkommande kränkningar av allierades luftrum och ryska försök att påverka stödet till Ukraina, visar vikten av skyddet av logistiknoden i Polen, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Läs mer: Kaos i Ryssland – smäller om och om igen

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


Skarpt krav från S – vill att priset ska höjas

2026 10 14

Socialdemokraterna vill att EU agerar för att pressa upp priserna.

Samtidigt som regeringsförhandlingarna pågår för fullt i Sverige, fortlöper det politiska arbetet för de svenska EU-parlamentarikerna.

Nu sätter Socialdemokraterna ner foten och vill att unionen agerar för att stärka den inhemska produktionen, och minska beroendet av Kina. Partiet kräver nu ett gemensamt prisgolv för att pressa upp priserna för kritiska råmaterial.

– Europa kan inte göra sig beroende av andra för material som är avgörande för vår industri och säkerhet, säger Europaparlamentarikern Sofie Eriksson (S), i ett uttalande.

– Våra bruksorter står redo för att ta emot investeringar, vi behöver få i gång mer egen produktion och se till att satsningar faktiskt blir av. Vi har inte råd att vara beroende.

LÄS OCKSÅ: Skarp uppmaning till alla med lån – gör det innan vintern

Säkra svenska jobb

Investeringar i europeiska gruvor går trögt, samtidigt som Kina dominerar marknaden när det gäller råmaterial till exempelvis batterier, vindkraft, elmotorer och försvarsmateriel, menar S. Europas beroende skapar också en skör situation, där handelskonflikter med tullar och hot om exportstopp kan användas som maktmedel.

Samtidigt skulle ett prisgolv göra att fler vågar göra satsningar i Europa, även i Sverige, menar Sofie Eriksson.

– Det är svårt att satsa miljarder när råvarupriserna svänger och används i utpressningssyfte i en orolig omvärld, säger hon.

– Ett prisgolv kan säkra jobb, garantera investeringar och hålla viktig gruvdrift i gång. Det minskar också risken för lokalsamhällen som vill satsa på skola, omsorg och infrastruktur.

Förslaget går nu vidare i EU och nästa steg är att EU-parlamentet avgör om frågan ska utredas.

Regeringen har satsat

Under den senaste mandatperioden har regeringen satsat på att förstärka arbetet med att kartlägga malmpotentiella områden i Sverige. Syftet har varit att trygga försörjningen av mineral och metaller som är kritiska för samhällets funktion, men också att bidra till den tekniska utvecklingen och omställningen till grön energi.

– Genom detta uppdrag gör regeringen den största satsningen på flera decennier för att kartlägga malmpotentiella områden i Sverige, sade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) i samband med att satsningen annonserades 2024.

LÄS MER: BEKRÄFTAT: Då tjänar hushållen på att binda elpriset

Foto: Socialdemokraterna

Text: Redaktionen