11 januari 2026

Von der Leyen går till angrepp mot Trump – inför ödesmötet

2025 04 29

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen går till angrepp mot Donald Trump, som hon snart ska träffa.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen går till angrepp mot USA:s president Donald Trump.

Under ett tal på Europeiska folkpartiet EPP:s kongress i Valencia riktade von der Leyen hårda ord om Trumpadministrationens politik, även om hon inte nämnde Trump vid namn.

Kritiken kommer kort efter att det blev bestämt att Trump och von der Leyen ska träffas.

Riktar hård kritik

I talet riktade Ursula von der Leyen skarp kritik mot USA:s och Trumpadministrationens handelskrig, dess behandling av andra länder och dess agerande gentemot amerikanska universitet, rapporterar Politico.

Både EU och världen kommer att drabbas hårt av ”den amerikanska administrationens oförutsägbara tariffpolicy”, menade von der Leyen, och underströk att det handlar om avgifter som är ”de högsta på decennier”.

– Miljontals medborgare kommer att möta högre matkostnader, läkemedel kommer att kosta mer, transporter kommer att kosta mer, inflationen kommer att gå upp, säger Ursula von der Leyen, enligt tidningen.

”Straffar inte grannar”

Ursula von der Leyen riktade också hårda ord mot världsledare utan att nämna någon vid namn, men fällde kommentarer som kan ha syftet på såväl Putin som Trump, enligt tidningen.

– Vi invaderar inte grannar och vi straffar dem inte, säger Ursula von der Leyen.

Kommentaren syftade sannolikt på Putin, åtminstone delvis, men enligt Politico kan den även ha syftat på Trumps hot om att ta kontroll över Grönland samt prat om att göra Kanada till USA:s 51:a delstat.

EU-kommissionens ordförande pratade också om vikten av akademisk frihet, en fråga som har uppmärksammats med anledning av Trumpadministrationens bråk med bland annat Harvarduniversitetet.

– Vi anser att vetenskaps- och forskningsfriheten är grundläggande… vi vill att forskare från hela världen ska göra Europa till sitt hem, sade Ursula von der Leyen.

EU-kommissionens ordförande skakade hand med Trump på påvens begravning i Rom i helgen, och därefter meddelades det att Trump och von der Leyen kommit överens om att ha ett möte inom kort.

Det blir sannolikt ett väldigt viktigt möte med tanke på de stora spänningar som varit mellan USA och Europa under den senaste tiden.

Foto: European Parliament

Text: Redaktionen


06mars26

Plötslig vändning för svenska kronan

2026 03 07

Oroligheterna i Mellanöstern har lett till att den svenska kronan tappar mark.

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


06mars26

Ryssland ger sig in i nytt krig

2026 03 06

Ryssland blandar sig i ytterligare ett krig.

Putinregimens krig i Ukraina har fått allvarliga konsekvenser även för det ryska samhället.

Trots det väljer Ryssland nu att ge sig in i ännu ett krig.

Möjliggör attacker

Ryssland ger ett aktivt stöd till Iran i dess krig med USA och Israel, rapporterar Washington Post.

Ryssland förser Iran med underrättelseinformation som hjälper dem att attackera amerikanska styrkor och mål i Mellanöstern, uppger tre tjänstemän med insyn i ärendet, enligt tidningen.

Sedan kriget inleddes i lördags har Ryssland delat med sig av information om platser där amerikanska tillgångar finns, enligt tjänstemännen.

Det handlar bland annat om uppgifter om var amerikanska krigsfartyg och flygplan befinner sig.

Amerikaner har dödats

Den exakta omfattningen av Rysslands aktiva stöd till Iran är okänd, men klart är att Putinregimen i direkt mening hjälper Iran att attackera amerikanska mål – en hjälp som Iran är beroende av i kriget, eftersom deras förmåga att lokalisera amerikanska mål har försämrats.

Under konflikten har sex amerikanska soldater dödats och ännu fler skadats i samband med en drönarattack i Kuwait på söndagen.

Iran har avfyrat tusentals drönare och hundratals missiler mot amerikanska militära anläggningar, ambassader och så vidare.

Ryssland, som har beskrivit USA:s attack mot Iran som en ”oprovocerad väpnad aggression”, stödjer nu alltså sin allierade. Detta trots tidigare uppgifter om att Kreml inte hjälper Iran eftersom de har fullt upp med kriget i Ukraina.

Enligt tjänstemännen har Ryssland hjälpt Iran ända sedan konflikten inleddes.

LÄS OCKSÅ: KREML: "Början på en era av fullständig kollaps"

Attackerat 2 000 mål

Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA vill inte kommentera uppgifterna om Rysslands stöd till Iran. Inte heller Pentagon vill kommentera rapporten.

Samtidigt fortsätter USA och Israel att attackera Iran. Över 2 000 iranska mål har attackerats, inklusive uppskjutningsramper för ballistiska robotar, flera fartyg och platser med koppling till Irans högsta ledning.

– Den iranska regimen har fullständigt krossats, säger Vita husets talesperson  Anna Kelly på en pressträff.

– Deras vedergällningsattacker med ballistiska robotar minskar i styrka för varje dag, deras flotta utplånas, deras produktionskapacitet raseras, och deras ombud utgör knappt något hot, fortsätter hon.

LÄS OCKSÅ: Rysk superhelikopter nedskjuten

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen