15 april 2026

Von der Leyen går till angrepp mot Trump – inför ödesmötet

2025 04 29

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen går till angrepp mot Donald Trump, som hon snart ska träffa.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen går till angrepp mot USA:s president Donald Trump.

Under ett tal på Europeiska folkpartiet EPP:s kongress i Valencia riktade von der Leyen hårda ord om Trumpadministrationens politik, även om hon inte nämnde Trump vid namn.

Kritiken kommer kort efter att det blev bestämt att Trump och von der Leyen ska träffas.

Riktar hård kritik

I talet riktade Ursula von der Leyen skarp kritik mot USA:s och Trumpadministrationens handelskrig, dess behandling av andra länder och dess agerande gentemot amerikanska universitet, rapporterar Politico.

Både EU och världen kommer att drabbas hårt av ”den amerikanska administrationens oförutsägbara tariffpolicy”, menade von der Leyen, och underströk att det handlar om avgifter som är ”de högsta på decennier”.

– Miljontals medborgare kommer att möta högre matkostnader, läkemedel kommer att kosta mer, transporter kommer att kosta mer, inflationen kommer att gå upp, säger Ursula von der Leyen, enligt tidningen.

”Straffar inte grannar”

Ursula von der Leyen riktade också hårda ord mot världsledare utan att nämna någon vid namn, men fällde kommentarer som kan ha syftet på såväl Putin som Trump, enligt tidningen.

– Vi invaderar inte grannar och vi straffar dem inte, säger Ursula von der Leyen.

Kommentaren syftade sannolikt på Putin, åtminstone delvis, men enligt Politico kan den även ha syftat på Trumps hot om att ta kontroll över Grönland samt prat om att göra Kanada till USA:s 51:a delstat.

EU-kommissionens ordförande pratade också om vikten av akademisk frihet, en fråga som har uppmärksammats med anledning av Trumpadministrationens bråk med bland annat Harvarduniversitetet.

– Vi anser att vetenskaps- och forskningsfriheten är grundläggande… vi vill att forskare från hela världen ska göra Europa till sitt hem, sade Ursula von der Leyen.

EU-kommissionens ordförande skakade hand med Trump på påvens begravning i Rom i helgen, och därefter meddelades det att Trump och von der Leyen kommit överens om att ha ett möte inom kort.

Det blir sannolikt ett väldigt viktigt möte med tanke på de stora spänningar som varit mellan USA och Europa under den senaste tiden.

Foto: European Parliament

Text: Redaktionen


18 juni 2026

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen


17 juni 2026

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen