Von der Leyen går till angrepp mot Trump – inför ödesmötet

2025 04 29

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen går till angrepp mot Donald Trump, som hon snart ska träffa.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen går till angrepp mot USA:s president Donald Trump.

Under ett tal på Europeiska folkpartiet EPP:s kongress i Valencia riktade von der Leyen hårda ord om Trumpadministrationens politik, även om hon inte nämnde Trump vid namn.

Kritiken kommer kort efter att det blev bestämt att Trump och von der Leyen ska träffas.

Riktar hård kritik

I talet riktade Ursula von der Leyen skarp kritik mot USA:s och Trumpadministrationens handelskrig, dess behandling av andra länder och dess agerande gentemot amerikanska universitet, rapporterar Politico.

Både EU och världen kommer att drabbas hårt av ”den amerikanska administrationens oförutsägbara tariffpolicy”, menade von der Leyen, och underströk att det handlar om avgifter som är ”de högsta på decennier”.

– Miljontals medborgare kommer att möta högre matkostnader, läkemedel kommer att kosta mer, transporter kommer att kosta mer, inflationen kommer att gå upp, säger Ursula von der Leyen, enligt tidningen.

”Straffar inte grannar”

Ursula von der Leyen riktade också hårda ord mot världsledare utan att nämna någon vid namn, men fällde kommentarer som kan ha syftet på såväl Putin som Trump, enligt tidningen.

– Vi invaderar inte grannar och vi straffar dem inte, säger Ursula von der Leyen.

Kommentaren syftade sannolikt på Putin, åtminstone delvis, men enligt Politico kan den även ha syftat på Trumps hot om att ta kontroll över Grönland samt prat om att göra Kanada till USA:s 51:a delstat.

EU-kommissionens ordförande pratade också om vikten av akademisk frihet, en fråga som har uppmärksammats med anledning av Trumpadministrationens bråk med bland annat Harvarduniversitetet.

– Vi anser att vetenskaps- och forskningsfriheten är grundläggande… vi vill att forskare från hela världen ska göra Europa till sitt hem, sade Ursula von der Leyen.

EU-kommissionens ordförande skakade hand med Trump på påvens begravning i Rom i helgen, och därefter meddelades det att Trump och von der Leyen kommit överens om att ha ett möte inom kort.

Det blir sannolikt ett väldigt viktigt möte med tanke på de stora spänningar som varit mellan USA och Europa under den senaste tiden.

Foto: European Parliament

Text: Redaktionen

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen

Dra körkortet direkt – stenhårt förslag lanseras i Sverige

2026 02 05

Sveriges största konsumentorganisation för bilister, Riksförbundet M Sverige, anser att gängkriminella inte ska få köra bil på svenska vägar.

Nu kräver organisationen att gängkriminellas körkort ska ryka med omedelbar verkan. Den som använt körkortet inom ramen för brottslighet bör inte få behålla det, betonar Jacob Sidenvall från M Sverige.

– Det handlar om normer, säger han och fortsätter:

– Att minska gängkriminellas närvaro i trafiken och deras rörelsemöjligheter skulle kunna leda till bättre brottsbekämpning men framför allt säkrare trafik. Våldskapital och illegala vapen ska helst hållas borta från trafiken.

Sidenvall hänvisar till att det redan i dag finns organiserad brottslighet som försvårande omständighet vid åtal. Om domstolar kan bevisa att brott har begåtts i organiserad form skärpts straffet.

– Och då tycker vi att förtroendet att ha körkort ska anses förbrukat. Gängkriminellas utrymme i samhället behöver minska, och det här skulle vara ett sätt att begränsa deras möjligheter.

LÄS MER: Annika Strandhäll rasar – hotar med lagstiftning

Pekar ut framgångsrik lag

Jacob Sidenvall jämför förslaget med den nya lagen om självständigt förverkande som trädde i kraft i november 2024. Den gör det möjligt för polisen att beslagta tillgångar som kommer från kriminell verksamhet, utan att egendomen kopplas till ett specifikt brott. Polisen behöver endast visa att tillgångarna kommer från kriminell verksamhet – till exempel genom att konstatera att egendomen inte står i proportion till en persons lagliga möjligheter att äga den. Det kan röra sig om en fastighet, bilar eller pengar på ett bankkonto.

Sedan lagen trädde i kraft har Kronofogdens intäkter från utmätningarna tiodubblats – från 7 till 70 miljoner kronor.

– Det här är ett verktyg som vi efterfrågat från politiken, säger Jacob Sidenvall.

– Den organiserade brottsligheten beskrivs ibland som systemhotande. Men i gatubilden märks den ofta i form av dyra bilar som körs på ett störande eller vårdslöst sätt. Det är ett sätt för de aktiva att visa upp en fasad av framgång för att rekrytera yngre till livsstilen, men det sätter också en dålig kultur för trafikbeteende på vägarna.

LÄS OCKSÅ: Trendbrott om jobben – inte hänt på länge

Foto: A. Lazic resp Transportstyrelsen

Text: Redaktionen