Vredesutbrott och terrorbombning – Kreml svarar på avtalet

2025 05 01

Det så kallade ”mineralavtalet” löper i tio år och innebär att USA och Ukraina upprättar en gemensam fond för investeringar i ukrainska projekt. USA får bland annat tillgång till naturresurser som aluminium, grafit, olja, naturgas och kritiska mineraler.

– Den möjliggör samarbete och gemensamma investeringar för att säkerställa att våra gemensamma tillgångar, kunskaper och förmågor kan påskynda Ukrainas ekonomiska återhämtning, framhåller den ukrainska ledningen i ett uttalande.

Vidare uppger Kyiv att fonden innebär ett ”jämlikt partnerskap” mellan USA och Ukraina. Varje part innehar 50 procent och båda länderna har lika rösträtt.

– Jag vill tacka alla som arbetat för avtalet och gjort det mer meningsfullt. Nu är det utformat på ett sådant vis att det kan säkerställa framgång för båda våra länder, säger Ukrainas vice premiärminister Julia Svyrydenko.

USA:s finansminister Scott Bessent välkomnar också beskedet.  

– Detta avtal signalerar tydligt till Ryssland att Trumpadministrationen är engagerad i en fredsprocess som bygger på ett fritt, suveränt och välmående Ukraina på lång sikt, säger han i ett uttalande.

Ryssland svarar

Nu svarar Kreml på Ukrainas och USA:s nya samarbete.

Rysslands ex-president Dmitrij Medvedev går till rasande angrepp på sociala medieplattformen Telegram.

– Maj har börjat stormigt. Och inte alls fredlig, dundrar han.

Vidare hävdar Medvedev att Ukraina blivit förda bakom ljuset.

– Trump har äntligen fått Kyivregimen att betala för amerikanskt bistånd med mineraler. Nu måste militära förnödenheter betalas med det försvinnande landets nationella rikedomar.

Medvedev syftar på en särskild punkt i avtalet som fastslår att amerikanskt militärt stöd till Ukraina kommer att räknas som ett bidrag till fonden.

Terrorbombning

Ryssland har även svarat militärt under natten mellan onsdag och torsdag.

Enligt det ukrainska luftförsvaret har den ryska krigsmakten avfyrat fem ballistiska robotar och 170 drönare mot olika mål i Ukraina. I hamnstaden Odessa har två personer dödats och 15 skadats.

Odessaregionens guvernör, Oleh Kiper, uppger att ryssarna bombat höghus, villaområden, en stormarknad och en skola. Förödelsen i staden är stor. Storskaliga räddningsinsatser pågår på flera håll.

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen