Vredesutbrott och terrorbombning – Kreml svarar på avtalet

2025 05 01

USA och Ukraina har slutligen undertecknat ett nytt samarbetsavtal.

Det så kallade ”mineralavtalet” löper i tio år och innebär att USA och Ukraina upprättar en gemensam fond för investeringar i ukrainska projekt. USA får bland annat tillgång till naturresurser som aluminium, grafit, olja, naturgas och kritiska mineraler.

– Den möjliggör samarbete och gemensamma investeringar för att säkerställa att våra gemensamma tillgångar, kunskaper och förmågor kan påskynda Ukrainas ekonomiska återhämtning, framhåller den ukrainska ledningen i ett uttalande.

Vidare uppger Kyiv att fonden innebär ett ”jämlikt partnerskap” mellan USA och Ukraina. Varje part innehar 50 procent och båda länderna har lika rösträtt.

– Jag vill tacka alla som arbetat för avtalet och gjort det mer meningsfullt. Nu är det utformat på ett sådant vis att det kan säkerställa framgång för båda våra länder, säger Ukrainas vice premiärminister Julia Svyrydenko.

USA:s finansminister Scott Bessent välkomnar också beskedet.  

– Detta avtal signalerar tydligt till Ryssland att Trumpadministrationen är engagerad i en fredsprocess som bygger på ett fritt, suveränt och välmående Ukraina på lång sikt, säger han i ett uttalande.

Ryssland svarar

Nu svarar Kreml på Ukrainas och USA:s nya samarbete.

Rysslands ex-president Dmitrij Medvedev går till rasande angrepp på sociala medieplattformen Telegram.

– Maj har börjat stormigt. Och inte alls fredlig, dundrar han.

Vidare hävdar Medvedev att Ukraina blivit förda bakom ljuset.

– Trump har äntligen fått Kyivregimen att betala för amerikanskt bistånd med mineraler. Nu måste militära förnödenheter betalas med det försvinnande landets nationella rikedomar.

Medvedev syftar på en särskild punkt i avtalet som fastslår att amerikanskt militärt stöd till Ukraina kommer att räknas som ett bidrag till fonden.

Terrorbombning

Ryssland har även svarat militärt under natten mellan onsdag och torsdag.

Enligt det ukrainska luftförsvaret har den ryska krigsmakten avfyrat fem ballistiska robotar och 170 drönare mot olika mål i Ukraina. I hamnstaden Odessa har två personer dödats och 15 skadats.

Odessaregionens guvernör, Oleh Kiper, uppger att ryssarna bombat höghus, villaområden, en stormarknad och en skola. Förödelsen i staden är stor. Storskaliga räddningsinsatser pågår på flera håll.

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


18sep2025

Ändrade inkomstregler för unga svenskar – från 1 januari

2025 09 18

Nästa år ändras inkomstreglerna för många svenskar.

Det handlar om studenter med studiemedel.

Från och med 1 januari 2026 höjs fribeloppet.

Det innebär att studenter får ha en högre inkomst utan att det påverkar studiemedlet.

– Fribeloppet höjs vilket innebär att en studerande med fullt studiemedel under 20 veckor kan tjäna cirka 114 676 kronor varje halvår, uppger CSN.

Det resulterar i att en studerande kan ha inkomster på omkring 19 100 kronor i månaden utan att studiemedlet påverkas.

Högre studiemedel från årsskiftet  

Förutom att fribeloppet höjs, så kommer också studiemedlet höjas från årsskiftet.

En studerande med fullt studiemedel får då 13 592 kr för fyra veckors studier.

Regeringen fastställer varje år ett prisbasbelopp.

Prisbasbeloppets nivå räknas fram utifrån det allmänna prisläget och används för att beräkna ett flertal ersättningar och bidrag i Sverige.

Studiemedlet är ett av dem.

Prisbasbeloppet 2026

Nu har regeringen fastställt prisbasbeloppet för 2026 till 59 200 kronor.

Den höjningen speglar alltså av sig också i nivåerna för studiemedlet.

– Bidraget höjs med 28 kronor, och lånet med 64 kronor. Tilläggslånet och tilläggsbidraget höjs också, uppger CSN.

LÄS MER: Helt nya pengar kan införas i Sverige – besked på gång 

Förändringen sker automatiskt

Höjningen kommer ske automatiskt för den som har ett beslut om studiemedel.

Studiebidraget för gymnasieungdomar beslutas av riksdagen, och ligger i dagsläget på 1 250 kronor.

Det påverkas inte av basprisbeloppet.

Fakta: Studiemedel

- Studiemedlet kallas det bidrag och lån som ges för studier och som de allra flesta på universitet och högskola tar.

- Det är regeringen som bestämmer vid vilka läroanstalter och utbildningar som studerande kan få studiestöd.

- Under 2024 fick 530 000 personer studiemedel.

- Under 2024 betalade CSN ut totalt 43,9 miljarder kronor i bidrag och lån. Av detta var 16 miljarder bidrag och 27,9 miljarder lån.

Källa: CSN

LÄS MER: Helt nya pengar kan införas i Sverige – besked på gång 

Foto: Eliott Reyna

Text: Redaktionen


18sep2025

JUST NU: Turkiet varnar grannland – ”farliga konsekvenser”

2025 09 18

Det turkiska försvarsdepartementet riktar en skarp varning mot ett grannland.

Varningen kommer efter uppgifter om att Cypern har upphandlat ett nytt luftförsvarssystem från Israel.

– Turkiet övervakar nu noga Cyperns rapporterade upphandling av ett israeliskt luftförsvarssystem, uppger nyhetsbyrån AP, med hänvisning till ett uttalande av turkiska tjänstemän.

– De varnar för att flytten kan destabilisera en "bräcklig balans" på den delade ön.

”Upprustning hotar freden”

De turkiska tjänstemännen uttrycker en oro över rapporten som tyder på att ett luftförsvarssystem tillverkat i Israel har levererats till Cypern.

Turkiet betraktar utplaceringen av det israeliska systemet som ett säkerhetshot.

– Tjänstemännen, som uttalat sig anonymt i enlighet med regeringens bestämmelser, sa att Cyperns pågående upprustning hotar freden och stabiliteten på ön och kan leda till "farliga konsekvenser", framhåller nyhetsbyrån.

Läs mer: Är emot Ukrainakriget – försvinner nu från Kreml

Uppdelad ö

Cypern har varit uppdelad i två delar sedan 1974 då Turkiet invaderade ön, efter en kupp som syftade till att förena Cypern med Grekland.

Turkiet erkänner, som enda land i världen, en turkcypriotisk självständighetsförklaring från 1983 i öns norra tredjedel.

Där har Turkiet över 35 000 soldater placerade.

Betydande uppgradering

Det israeliska markbaserade luftförsvarssystemet är kapabelt att försvara mot missiler, drönare och flygplan på 150 kilometers avstånd.

– Det innebär en betydande uppgradering av Cyperns försvarsförmåga, som fram till nyligen bestått av vapen från Sovjettiden, uppger AP.

Cyperns försvarsminister, Vasilis Palmas, har tidigare uppgett att det är avgörande för landet att stärka försvarskapaciteten.

1997 resulterade Cyperns planer på att placera ut rysktillverkade luftvärnsmissiler i en konflikt med Turkiet, som hotade med militära åtgärder.

Spänningarna minskade efter att Cypern gick med på att överlämna missilerna till Grekland.

Läs mer: Kreml: Situationen i Västeuropa är katastrofal

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen