Vredesutbrott och terrorbombning – Kreml svarar på avtalet

2025 05 01

USA och Ukraina har slutligen undertecknat ett nytt samarbetsavtal.

Det så kallade ”mineralavtalet” löper i tio år och innebär att USA och Ukraina upprättar en gemensam fond för investeringar i ukrainska projekt. USA får bland annat tillgång till naturresurser som aluminium, grafit, olja, naturgas och kritiska mineraler.

– Den möjliggör samarbete och gemensamma investeringar för att säkerställa att våra gemensamma tillgångar, kunskaper och förmågor kan påskynda Ukrainas ekonomiska återhämtning, framhåller den ukrainska ledningen i ett uttalande.

Vidare uppger Kyiv att fonden innebär ett ”jämlikt partnerskap” mellan USA och Ukraina. Varje part innehar 50 procent och båda länderna har lika rösträtt.

– Jag vill tacka alla som arbetat för avtalet och gjort det mer meningsfullt. Nu är det utformat på ett sådant vis att det kan säkerställa framgång för båda våra länder, säger Ukrainas vice premiärminister Julia Svyrydenko.

USA:s finansminister Scott Bessent välkomnar också beskedet.  

– Detta avtal signalerar tydligt till Ryssland att Trumpadministrationen är engagerad i en fredsprocess som bygger på ett fritt, suveränt och välmående Ukraina på lång sikt, säger han i ett uttalande.

Ryssland svarar

Nu svarar Kreml på Ukrainas och USA:s nya samarbete.

Rysslands ex-president Dmitrij Medvedev går till rasande angrepp på sociala medieplattformen Telegram.

– Maj har börjat stormigt. Och inte alls fredlig, dundrar han.

Vidare hävdar Medvedev att Ukraina blivit förda bakom ljuset.

– Trump har äntligen fått Kyivregimen att betala för amerikanskt bistånd med mineraler. Nu måste militära förnödenheter betalas med det försvinnande landets nationella rikedomar.

Medvedev syftar på en särskild punkt i avtalet som fastslår att amerikanskt militärt stöd till Ukraina kommer att räknas som ett bidrag till fonden.

Terrorbombning

Ryssland har även svarat militärt under natten mellan onsdag och torsdag.

Enligt det ukrainska luftförsvaret har den ryska krigsmakten avfyrat fem ballistiska robotar och 170 drönare mot olika mål i Ukraina. I hamnstaden Odessa har två personer dödats och 15 skadats.

Odessaregionens guvernör, Oleh Kiper, uppger att ryssarna bombat höghus, villaområden, en stormarknad och en skola. Förödelsen i staden är stor. Storskaliga räddningsinsatser pågår på flera håll.

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen