Vredesutbrott och terrorbombning – Kreml svarar på avtalet

2025 05 01

USA och Ukraina har slutligen undertecknat ett nytt samarbetsavtal.

Det så kallade ”mineralavtalet” löper i tio år och innebär att USA och Ukraina upprättar en gemensam fond för investeringar i ukrainska projekt. USA får bland annat tillgång till naturresurser som aluminium, grafit, olja, naturgas och kritiska mineraler.

– Den möjliggör samarbete och gemensamma investeringar för att säkerställa att våra gemensamma tillgångar, kunskaper och förmågor kan påskynda Ukrainas ekonomiska återhämtning, framhåller den ukrainska ledningen i ett uttalande.

Vidare uppger Kyiv att fonden innebär ett ”jämlikt partnerskap” mellan USA och Ukraina. Varje part innehar 50 procent och båda länderna har lika rösträtt.

– Jag vill tacka alla som arbetat för avtalet och gjort det mer meningsfullt. Nu är det utformat på ett sådant vis att det kan säkerställa framgång för båda våra länder, säger Ukrainas vice premiärminister Julia Svyrydenko.

USA:s finansminister Scott Bessent välkomnar också beskedet.

– Detta avtal signalerar tydligt till Ryssland att Trumpadministrationen är engagerad i en fredsprocess som bygger på ett fritt, suveränt och välmående Ukraina på lång sikt, säger han i ett uttalande.

Ryssland svarar

Nu svarar Kreml på Ukrainas och USA:s nya samarbete.

Rysslands ex-president Dmitrij Medvedev går till rasande angrepp på sociala medieplattformen Telegram.

– Maj har börjat stormigt. Och inte alls fredlig, dundrar han.

Vidare hävdar Medvedev att Ukraina blivit förda bakom ljuset.

– Trump har äntligen fått Kyivregimen att betala för amerikanskt bistånd med mineraler. Nu måste militära förnödenheter betalas med det försvinnande landets nationella rikedomar.

Medvedev syftar på en särskild punkt i avtalet som fastslår att amerikanskt militärt stöd till Ukraina kommer att räknas som ett bidrag till fonden.

Terrorbombning

Ryssland har även svarat militärt under natten mellan onsdag och torsdag.

Enligt det ukrainska luftförsvaret har den ryska krigsmakten avfyrat fem ballistiska robotar och 170 drönare mot olika mål i Ukraina. I hamnstaden Odessa har två personer dödats och 15 skadats.

Odessaregionens guvernör, Oleh Kiper, uppger att ryssarna bombat höghus, villaområden, en stormarknad och en skola. Förödelsen i staden är stor. Storskaliga räddningsinsatser pågår på flera håll.

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Planerar avsluta Ukrainakriget

2026 09 04

USA kraftsamlar för att avsluta kriget i Ukraina.

Inför presidentvalet 2024 lovade Donald Trump att han skulle få ett slut på kriget, som nu är inne på sitt femte år.

Hittills har försöken inte gett resultat och sedan USA gick in i strider med Iran har frågan hamnat i skymundan.

Nu händer det dock saker.

För första gången sedan Trump inledde sin andra mandatperiod skickar han USA:s specialsändebud Steve Witkoff samt samt sin svärson Jared Kushner till Kyiv i helgen, erfar Axios.

Redan idag uppges Witkoff och Kushner dessutom resa till Moskva för att personligen träffa och samtala med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Syfte: få slut på kriget

Det stora syftet med resan är att få till samtal om ett slut på kriget, uppger amerikanska tjänstemän till Axios.

– Besöket av Trumps sändebud kommer tio dagar efter att CIA-chefen John Ratcliffe träffade cheferna för den ryska underrättelse- och säkerhetstjänsten i Moskva, konstaterar den amerikanska nyhetssajten och tillägger:

– Ratcliffe försökte ta reda på om de ryska underrättelsecheferna kunde övertala Putin att fortsätta diplomatiskt med målet att avsluta kriget.

Läs mer: USA skyller på Ukraina – deras fel

Ukrainsk oro

Från ukrainskt håll möts resan med viss fruktan att den kan komma att ställas in, enligt källor till Kyiv Independent. Anledningen är att det befaras att Witkoff kan ge efter för alternativa planer på grund av att han “börjar bli rädd”.

– Ryssarna vill inte att de ska komma hit till Kyiv, och Witkoff är alltid lyhörd för den ryska inställningen. De får höra att det är farligt, säger en uppgiftslämnare till tidningen.

Enligt Kyiv Independent kan logistiska hinder stoppa sändebuden från att resa till Kyiv med flyg, och en källa uppger att Witkoff inte är bekväm med att resa till huvudstaden med tåg.

Läs mer: Moskvas nya vapen totalförstört

Foto: President of Russia Office resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Glatt besked för alla som handlar på Coop

2026 09 04

Majoriteten av Sveriges livsmedelskedjor sänkte matpriserna i augusti.

Det visar en färsk kartläggning från jämförelsesajten Matpriskollen.

De största prisnedgångarna noteras hos Coop och Hemköp, där matpriserna sjönk med 0,2 procent i augusti jämfört med föregående månad.

Hos Ica minskade priserna med i genomsnitt 0,1 procent, medan priserna i City Gross butiker förblev oförändrade.

Willys var den enda kedjan som höjde priserna. Det rör sig dock om en mindre uppgång – matpriserna steg med 0,1 procent.

Coop i täten

Coop sticker ut i statistiken.

På årsbasis har livsmedelspriserna hos kedjan sjunkit med 1,4 procent exklusive moms. Det är hela 0,6 procentenheter mer än hos Ica, som är tvåa på listan.

Samtidigt har det blivit dyrare hos Willys.

– Efter en juli där Willys sänkte kraftigare än marknaden är kedjan tillbaka i linje med sitt tolvmånadersmönster – sett över ett år är det Coop som sänkt mest och Willys minst, rapporterar Matpriskollen

Orosmoln på himlen

Det har blivit billigare att handla mat i Sverige sedan halveringen av matmomsen.

Prissänkningarna riskeras dock att ätas upp av ökade energikostnader till följd av krisen i Mellanöstern.

Regeringens krisstöd på 1,6 miljarder kronor till lantbruket har mildrat konsekvenserna, men på sikt kan energikrisen i Mellanöstern leda till omfattande prisökningar.

– Livsmedelsföretagen har pekat på att en betydande del av världens råmaterial till konstgödsel passerar Hormuzsundet, och varnar för att effekten av momssänkningen kan klinga av tidigare än väntat om energipriserna håller i sig, rapporterar Matpriskollen.

LÄS MER: 870 kronor extra i månaden – svenska hushåll uppmanas

”Ersätter inte behovet”

Lantbrukarnas riksförbunds ordförande Palle Borgström delar prognosen.

– Krisstödet är viktigt här och nu, men det ersätter inte behovet av långsiktiga åtgärder för lönsamhet och konkurrenskraft. Alla politiska beslut behöver väga in hur de påverkar svensk matproduktion och Sveriges försörjningsförmåga, säger han i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Två nya skattesatsningar från regeringen

Foto: Coop Sverige

Text: Redaktionen