Vredesutbrott och terrorbombning – Kreml svarar på avtalet

2025 05 01

USA och Ukraina har slutligen undertecknat ett nytt samarbetsavtal.

Det så kallade ”mineralavtalet” löper i tio år och innebär att USA och Ukraina upprättar en gemensam fond för investeringar i ukrainska projekt. USA får bland annat tillgång till naturresurser som aluminium, grafit, olja, naturgas och kritiska mineraler.

– Den möjliggör samarbete och gemensamma investeringar för att säkerställa att våra gemensamma tillgångar, kunskaper och förmågor kan påskynda Ukrainas ekonomiska återhämtning, framhåller den ukrainska ledningen i ett uttalande.

Vidare uppger Kyiv att fonden innebär ett ”jämlikt partnerskap” mellan USA och Ukraina. Varje part innehar 50 procent och båda länderna har lika rösträtt.

– Jag vill tacka alla som arbetat för avtalet och gjort det mer meningsfullt. Nu är det utformat på ett sådant vis att det kan säkerställa framgång för båda våra länder, säger Ukrainas vice premiärminister Julia Svyrydenko.

USA:s finansminister Scott Bessent välkomnar också beskedet.

– Detta avtal signalerar tydligt till Ryssland att Trumpadministrationen är engagerad i en fredsprocess som bygger på ett fritt, suveränt och välmående Ukraina på lång sikt, säger han i ett uttalande.

Ryssland svarar

Nu svarar Kreml på Ukrainas och USA:s nya samarbete.

Rysslands ex-president Dmitrij Medvedev går till rasande angrepp på sociala medieplattformen Telegram.

– Maj har börjat stormigt. Och inte alls fredlig, dundrar han.

Vidare hävdar Medvedev att Ukraina blivit förda bakom ljuset.

– Trump har äntligen fått Kyivregimen att betala för amerikanskt bistånd med mineraler. Nu måste militära förnödenheter betalas med det försvinnande landets nationella rikedomar.

Medvedev syftar på en särskild punkt i avtalet som fastslår att amerikanskt militärt stöd till Ukraina kommer att räknas som ett bidrag till fonden.

Terrorbombning

Ryssland har även svarat militärt under natten mellan onsdag och torsdag.

Enligt det ukrainska luftförsvaret har den ryska krigsmakten avfyrat fem ballistiska robotar och 170 drönare mot olika mål i Ukraina. I hamnstaden Odessa har två personer dödats och 15 skadats.

Odessaregionens guvernör, Oleh Kiper, uppger att ryssarna bombat höghus, villaområden, en stormarknad och en skola. Förödelsen i staden är stor. Storskaliga räddningsinsatser pågår på flera håll.

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Nya regler för din router – gäller från 11 september

2026 09 02

Din router kan vara hackad av Rysslands militära underrättelsetjänst (GRU).

Det har Finlands motsvarighet till Säpo, Skyddspolisen, varnat för.

Enligt myndigheten har ryska hackare utnyttjat dåligt skyddade routrar i vanliga bostäder runt om i Europa. I korthet innebär det att många med en router för hemmabruk kan ha främjat ryskt cyberspionage, utan att veta om det.

– Kapade nätverksenheter har kunnat användas som en del av en så kallad operativ skyddsinfrastruktur, som både möjliggör att cyberspionagetrafik maskeras som vanlig nätverkstrafik och försvårar upptäckt, indentifiering och spårning av aktören, framhåller Skyddspolisen i ett uttalande.

Nya regler införs

Nu agerar EU.

Unionens nya lagstiftning Cyber Resilience Act (CRA) träder i kraft den 11 september och innebär betydligt hårdare krav på tillverkare av uppkopplade produkter, som routrar, datorer och mobiltelefoner.

Om en sårbarhet identifieras ska tillverkaren lämna en första varning inom 24 timmar och en fullständig anmälan inom 72 timmar, uppger EU-kommissionen.

För aktivt utnyttjade sårbarheter ska en slutgiltig rapport lämnas senast 14 dagar efter att en korrigerande åtgärd har vidtagits.

Tillverkarna ska också informera användare som påverkas av problemet. Vid behov ska användare även informeras om vilka åtgärder som de behöver vidta för att minska riskerna och konsekvenserna av den upptäcka sårbarheten.

ANDRA LÄSER: Turkiet vill öppna Ukrainakorridor – i samtal med Kreml och Kyiv

Alla påverkas

Konsumenter i hela Sverige påverkas av den nya lagstiftningen.

– Förordningen gäller för alla produkter med digitala komponenter, både hårdvara och mjukvara, samt för produkternas hela livscykel. Med andra ord omfattas både tillverkare, importörer och distributörer som vill agera på EU:s inre marknad, rapporterar Svenska Institutet för Standarder, SiS.

LÄS OCKSÅ: En av fyra bilister gör fel vid däckbyte

Foto: S. Phillips - Hostreviews.co.uk

Text: Redaktionen

Jätteras mellan USA och Sverige

2026 09 01

Bilden av USA som handelspartner har förändrats kraftigt i Sverige.

Västsvenska Handelskammarens rapporterar om ett kraftigt ras i svenska företags syn på den amerikanska marknaden.

Enligt en ny rapport från organisationen har 64 procent av de svenska företagen en negativ syn på den amerikanska marknaden, jämfört med 21 procent under samma period förra året.

Samtidigt vänder många företag bort blicken från USA. Bara 20 procent uppger att de kommer att öka sin närvaro i landet, jämfört med 38 procent året innan.

Svenska företag vänder i stället blickarna mot Norden och EU. Hela 74 procent ser positivt på utvecklingen i Norden, medan motsvarande andel för EU är 69 procent. Dessutom planerar 71 procent att öka sin närvaro i Norden och 67 procent inom EU.

– I en mer osäker värld söker sig företagen mot marknader där villkoren upplevs som stabila och förutsägbara, säger Charlotte Ljunggren, vd för Västsvenska Handelskammaren.

– Det gör Europas inre marknad ännu viktigare för ett handelsberoende Västsverige. Samtidigt behöver svenska företag fortsatt kunna konkurrera och göra affärer på de stora globala marknaderna.

LÄS OCKSÅ: Sverige i EU-botten gällande bostadspriser

EU i blickfånget

Rapporten visar också att 69 procent av företagen bedömer att omsättningen i den egna branschen kommer att öka.

Över hälften av företagen (53 procent) pekar ut EU-medlemskapet som viktigt för deras konkurrenskraft. Samtidigt anser endast 27 procent att Sverige i dag driver företagens intressen väl inom EU.

– Företagen ser tydligt värdet av EU, men de efterfrågar också ett Sverige som är mer aktivt i frågor som påverkar deras konkurrenskraft. När Europa blir viktigare för företagen blir det också viktigare att Sverige har inflytande över de beslut som fattas, säger Charlotte Ljunggren.

ANDRA LÄSER: Attack vid Östersjön

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp T. Flyckt

Text: Redaktionen