JUST NU: WHO:s skarpa varning – fetma är en ny epidemi i Europa

2022 05 03

Världshälsoorganisationen WHO har utfärdat en mycket skarp varning och kallar fetma för en ny “epidemi” i Europa.

En ny rapport från World Health Organization delar ut en allvarlig varning för fetma och menar att övervikt har nått “epidemiproportioner”, skriver The Guardian.

Enligt WHO orsakar sjukdomen 200 000 cancerfall och 1,2 miljoner dödsfall varje år.

“Fetma eskalerar”

I den alarmistiska rapporten slår WHO fast att övervikt och fetma “eskalerar” och har nått dödliga nivåer. Enligt organisationen finns det inget europeiskt land överhuvudtaget som är på väg att nå uppsatta mål i frågan.

“Ingen når målet”

– Alarmerande nog har det skett konsekventa ökningar av förekomsten av övervikt och fetma i WHO:s europeiska region och inget medlemsland är på väg att nå målet att stoppa ökningen av fetma till 2025, framhävs det i rapporten.

Endast USA är fetare

Siffrorna från den färska rapporten visar att 59 procent av vuxna människor i Europa är överviktiga. Så är även åtta procent av barn under fem och vart tredje barn i skolåldern.

Den enda delen av världen som är fetare än Europa i dagsläget är Amerika, rapporterar WHO.

En ny epidemi

WHO riktar nu därför en skarp varning om vad det som de liknar vid en epidemi nu kan få för konsekvenser.

– I hela WHO:s europeiska region kommer fetma sannolikt att vara direkt ansvarig för minst 200 000 nya cancerfall årligen. Denna siffra förväntas stiga under de kommande decennierna. För vissa länder i regionen förutspås det att fetma kommer att passera rökning som den främsta riskfaktorn för cancer som kan förebyggas, framhäver organisationen i rapporten. 

Corona har gett negativ effekt

Covid-19 pekas ut som en av de största bovarna för den eskalerande ökningen. Förändringar inom matkonsumtion och mindre fysisk aktivitet kan få effekter på människors hälsa i flera år.

Dock uppges orsakerna vara mer komplexa än så och en stor del av förklaringen ligger i miljöfaktorer som ett mer digitaliserat samhälle, till exempel “spridningen av stillasittande onlinespel”, står det i rapporten.

Går att stoppa epidemin

Det är dock inte kört för de européer som befinner sig i farozonen. WHO menar att det fortfarande går att stoppa fetmaepidemin.

– Genom att skapa miljöer som är mer möjliggörande, främja investeringar och innovation inom hälsa och utveckla starka och motståndskraftiga hälsosystem kan vi förändra överviktsbanan i regionen, säger Hans Kluge, WHO:s regionala chef för Europa, till The Guardian.

Föreslår sockerskatt

Bland rekommenderade åtgärder i rapporten finns politiskt engagemang med exempelvis beskattning av socker och subventioner på hälsosam mat. 

WHO menar även att marknadsföring av ohälsosam mat till barn måste få ett slut. Organisationens definition på fetma är BMI på högre än 30. Mellan 25-29,9 klassas som övervikt.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen


07 maj 26

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker? 

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna. 

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

–  När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

–  Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen