JUST NU: WHO:s skarpa varning – fetma är en ny epidemi i Europa

2022 05 03

Världshälsoorganisationen WHO har utfärdat en mycket skarp varning och kallar fetma för en ny “epidemi” i Europa.

En ny rapport från World Health Organization delar ut en allvarlig varning för fetma och menar att övervikt har nått “epidemiproportioner”, skriver The Guardian.

Enligt WHO orsakar sjukdomen 200 000 cancerfall och 1,2 miljoner dödsfall varje år.

“Fetma eskalerar”

I den alarmistiska rapporten slår WHO fast att övervikt och fetma “eskalerar” och har nått dödliga nivåer. Enligt organisationen finns det inget europeiskt land överhuvudtaget som är på väg att nå uppsatta mål i frågan.

“Ingen når målet”

– Alarmerande nog har det skett konsekventa ökningar av förekomsten av övervikt och fetma i WHO:s europeiska region och inget medlemsland är på väg att nå målet att stoppa ökningen av fetma till 2025, framhävs det i rapporten.

Endast USA är fetare

Siffrorna från den färska rapporten visar att 59 procent av vuxna människor i Europa är överviktiga. Så är även åtta procent av barn under fem och vart tredje barn i skolåldern.

Den enda delen av världen som är fetare än Europa i dagsläget är Amerika, rapporterar WHO.

En ny epidemi

WHO riktar nu därför en skarp varning om vad det som de liknar vid en epidemi nu kan få för konsekvenser.

– I hela WHO:s europeiska region kommer fetma sannolikt att vara direkt ansvarig för minst 200 000 nya cancerfall årligen. Denna siffra förväntas stiga under de kommande decennierna. För vissa länder i regionen förutspås det att fetma kommer att passera rökning som den främsta riskfaktorn för cancer som kan förebyggas, framhäver organisationen i rapporten. 

Corona har gett negativ effekt

Covid-19 pekas ut som en av de största bovarna för den eskalerande ökningen. Förändringar inom matkonsumtion och mindre fysisk aktivitet kan få effekter på människors hälsa i flera år.

Dock uppges orsakerna vara mer komplexa än så och en stor del av förklaringen ligger i miljöfaktorer som ett mer digitaliserat samhälle, till exempel “spridningen av stillasittande onlinespel”, står det i rapporten.

Går att stoppa epidemin

Det är dock inte kört för de européer som befinner sig i farozonen. WHO menar att det fortfarande går att stoppa fetmaepidemin.

– Genom att skapa miljöer som är mer möjliggörande, främja investeringar och innovation inom hälsa och utveckla starka och motståndskraftiga hälsosystem kan vi förändra överviktsbanan i regionen, säger Hans Kluge, WHO:s regionala chef för Europa, till The Guardian.

Föreslår sockerskatt

Bland rekommenderade åtgärder i rapporten finns politiskt engagemang med exempelvis beskattning av socker och subventioner på hälsosam mat. 

WHO menar även att marknadsföring av ohälsosam mat till barn måste få ett slut. Organisationens definition på fetma är BMI på högre än 30. Mellan 25-29,9 klassas som övervikt.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen


Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 22

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen


BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Regeringens föreslagna finansieringsmodell för ny kärnkraft i Sverige får grönt ljus.

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen