Yngst genom tiderna – här är Sveriges alla nya ministrar

2022 10 18

Ulf Kristersson (M) har nu presenterat sin regering – och inte minst sina ministrar.

På listan finns bland annat Romina Pourmokhtari, ordförande för Liberala ungdomsförbundet.

Hon är född 12 november 1995 och blir därmed Sveriges yngsta minister någonsin då hon tilträder posten som klimat- och miljöminister.

När M-ledaren presenterade sina ministrar blev det också klart att partiprofilen Carl Bildt inte gör comeback.

Noterbart är även att Tobias Billström (M) blir utrikesminister och att Ebba Busch (KD) blir vice statsminister samt näringsminister.

"Förändring möjlig"

Inför presentationen talade Ulf Kristersson till Sveriges riksdag.

– Samarbetet lägger grunden för en långsiktig politik för att lösa Sveriges stora samhällsproblem, säger den nyblivna statsministern.

Han tillägger:

– Förändring är nödvändig, förändring är nu möjlig.

Sveriges alla nya ministrar

Här är Sveriges alla nya ministrar i M-KD-L-regeringen.

Moderaterna: 13 ministrar

- Statsminister: Ulf Kristersson (M)

- EU-minister: Jessika Roswall (M)

- Justitieminister: Gunnar Strömmer (M)

- Migrationsminister: Maria Malmer Stenergard (M)

- Utrikesminister: Tobias Billström (M)

- Bistånds- och utrikeshandelsminister: Johan Forssell (M)

- Försvarsminister: Pål Jonson (M)

- Minister för civilt försvar: Carl-Oskar Bohlin (M)

- Socialtjänstminister: Camilla Waltersson Grönvall (M)

- Äldre- och socialförsäkringsminister: Anna Tenje (M)

- Finansminister: Elisabeth Svantesson (M)

- Finansmarknadsminister: Niklas Wykman (M)

- Kulturminister: Parisa Liljestrand (M)

Kristdemokraterna: 6 ministrar

Socialminister: Jakob Forssmed (KD)

Sjukvårdsminister: Acko Ankarberg Johansson (KD)

Civilminister: Erik Slottner (KD)

Energi- och näringsminister samt vice statsminister: Ebba Busch (KD)

Landsbygdsminister: Peter Kullgren (KD)

Infrastruktur- och bostadsminister: Andreas Carlson (KD)

Liberalerna: 5 ministrar

Utbildningsminister: Mats Persson (L)

Skolminister: Lotta Edholm (L)

Klimat- och miljöminister: Romina
Pourmokhtari (L)

Arbetsmarknads- och integrationsminister: Johan Pehrson (L)

Jämställdhetsminister och biträdande arbetsmarknadsminister: Paulina Brandberg (L)

Foto: Sveriges Riksdag resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Nytt ID-kort på väg – andra blir ogiltiga

2026 06 24

Sverige kan snart få ett helt nytt och gemensamt ID-kort.

Kortet är tänkt att ersätta alla dagens legitimationer.

Förslag om nytt kort

I dag finns flera olika ID-handlingar i Sverige, till exempel nationellt ID-kort, Skatteverkets ID-kort och bankernas SIS-märkta kort.

Det gör att systemet kan upplevas som rörigt och olika kort gäller i olika situationer.

Nu vill Justitiedepartementet ändra på det och införa ett enda statligt ID-kort som alla ska använda.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen, uppger Justitiedepartementet.

LÄS MER: Stor kedja höjer priset – dyrare för elbilsägare från 1 juli

Mer kontroll och mindre fusk

En av anledningarna till förslaget är att minska ID-bedrägerier och identitetsstöld.

Myndigheterna vill göra det svårare att använda falska ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar departementet.

Polisen ska också få bättre verktyg för att kontrollera identiteter, bland annat genom ansiktsbilder och register.

Ändring i praktiken

För de flesta skulle det här innebära att det blir enklare att hålla koll på sin legitimation.

Istället för flera olika kort kommer man bara ha ett enda som gäller överallt, men som håller en högre säkerhetsnivå.

Det nya kortet ska också fungera som e-legitimation, alltså det som används för BankID-liknande tjänster.

Det kan göra det smidigare att logga in på myndigheter och göra ärenden digitalt.

Det nya kortet är planerat att införas den 1 september 2029.

LÄS MER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen

Skatteverket får ny metod: Alla svenskar ska kontrolleras

2026 06 24

– Skatteverket bör få öka sin användning av biometri, få lagra uppgifter så länge personen lever och dela uppgifter med samarbetsmyndigheter. Biometri behövs både för folkbokförda och för personer med samordningsnummer, framhåller myndigheten i ett uttalande.

Förslag på bordet

Regeringen har uppmärksammat kravet.

Nu föreslås både Skatteverket och Migrationsverket få större möjligheter att använda biometriska uppgifter vid identitetskontroller. Det handlar bland annat om fingeravtryck och ansiktsbilder vid identifiering.

Skatteverket föreslås få befogenhet att samla in och lagra fingeravtryck och ansiktsbilder. Uppgifterna ska kunna användas vid framtida kontroller för att säkerställa att en person inte registreras under flera identiteter.

– Felaktig folkbokföring och identitetsmissbruk används systematiskt inom organiserad brottslighet. För att stoppa detta måste myndigheterna ha kontroll över vilka som finns i landet och deras verkliga identitet. Nu stärker regeringen myndigheternas möjligheter att stoppa detta fusk, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2026.

ANDRA LÄSER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

2–3 procent

Skatteverket har nyligen presenterat en ny lägesbild av befolkningen. Enligt kartläggningen var 10 605 529 personer folkbokförda i Sverige vid årsskiftet.

Mellan två till tre procent bedöms vara felaktigt folkbokförda.

– De allra flesta är rätt folkbokförda. Men de fel som finns kan orsaka stor skada, exempelvis felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, fel beskattning, och utnyttjande av identiteter. Vi behöver fortsatt vässa vårt arbete, säger Michael Högback, avdelningschef för folkbokföringen på Skatteverket.

LÄS OCKSÅ: Kryms största stad har slocknat |'

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket 

Text: Redaktionen