Ytterligare en partiledare smittad

2022 01 17

Sent igår kväll kom besked om att Annie Lööf (C) smittats av viruset och nu står det klart att ytterligare partiledare har drabbats.

Den här gången handlar det om Miljöpartiets manliga språkrör.

Bolund gjorde snabbtest

– Jag har nu på morgonen gjort ett snabbtest för Covid-19 som var positivt och kommer därför att sätta mig i karantän enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer, meddelar Per Bolund (MP).

Även Lööf testade positivt

Sent på onsdagskvällen stod det klart att Centerns partiledare sannolikt har drabbats av smittan.

– Jag känner mig helt symptomfri, men visade i kväll positivt vid ett snabbtest, uppgav Annie Lööf (C).

Har nu isolerat sig

– Jag mår som sagt bra, och känner inga symtom, men förlitar mig på snabbtestet och begränsar kontakterna till familjen, berättar Annie Lööf.

Risk för smittspridning

Både Per Bolund (MP) och Annie Lööf (C) deltog som talare i den stora partiledardebatten i går onsdag och dessutom hölls ett möte mellan partiledarna senare under gårdagen avseende Rysslandsfrågan.

Partierna har informerats

Det finns nu för att smittan har spridit sig till fler partiledare och de berörda personerna undersöker nu hur det ligger till.

Kristdemokraternas presschef Joel Apelthun uppger att KD-ledaren inte deltog fysiskt på partiledarmötet om Ryssland som hölls på onsdagen.

Ebba deltog ej fysiskt

– Ebba närvarade inte fysiskt på statsministermötet men vi är noga hela tiden med att följa restriktionerna. Ebba ger ingen egen kommentar men hälsar att hon hoppas Annie Lööf mår bra och att hon får lindriga symtom, sa KD:s presschef till Expressen.

Deltagande per länk

Det är inte känt hur många av partiledarna som deltog fysiskt på mötet när statsminister Magdalena Andersson (S) träffade de andra partiledarna på onsdagseftermiddagen gällande Rysslandsfrågan och hur många av dem som deltog via länk.

Smittan rusar i Sverige

Det pågår just nu en skenande smittspridning runt om i världen och inte minst i Europa och Sverige.

Sedan i tisdags har ytterligare 31 dödsfall rapporterats i Sverige och totalt har därmed 15 462 personer avlidit.

22 000 nya smittfall

Antalet bekräftat smittade i Sverige är nu uppe i 1,51 miljoner vilket innebär hela 21 939 nya smittfall det senaste dygnet. 101 patienter vårdas just nu på intensiven runt om i landet.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen