NYA UPPGIFTER: Zelensky kvar i Ukraina

2022 03 31

Kyivs stadsledning uppgav att Zelensky hade lämnat Ukraina för första gången sedan kriget bröt ut. Men uppgiften tillbakavisas nu och presidenten uppges stanna kvar i landet.

Kyivs borgmästare Vitaly Klitschko berättade på kommunikationsplattformen Telegram samt Twitter att president Zelinsky skulle lämna Ukraina för första gången sedan kriget bröt ut.

Första vapenleveransen

President Volodymyr Zelenskys resa skulle enligt uppgifterna ha gått till Europas folkrikaste land – Tyskland – som med anledning av den ryska regimens anfallskrig mot Ukraina har brutit sin långvariga linje om att inte sända vapen till länder i krig.

Borgmästarens besked

– Vänner! Idag är det mycket viktigt att förena alla krafter - både i Ukraina och att befästa våra partnerländers ställning och agerande. Volodymyr åkte med en delegation från Ukraina för ett möte i Tyskland, uppger Kyivs borgmästare på Twitter.

Uppgifterna drogs tillbaka

Kort efter Klitschkos meddelande kom dock uppgifter om att Zelensky inte alls ingår i den delegation som reser till Tyskland, uppger norska VG. 

Det ska istället vara borgmästarens bror Vladimir Klitsjko som har följt med på resan. På ukrainska skriver man nämligen "Volodymyr" för namnet på brodern, vilket sannolikt har lett till det  stora missförståndet.

Bilder

Delegationen har dock för avsikt att träffa toppolitiker på plats i Tyskland.

Bilder på Tysklands förbundskansler Olaf Scholz och ukrainska representanter kan därmed komma att kablas ut i media världen över inom kort.

Vitamininjektion

Det skulle signalera starka signaler till omvärlden och även fungera som en opinionsmässig vitamininjektion för Tysklands regering och Socialdemokraterna SPD.

Politiska signaler

Men framförallt syftar resan till att Ukraina ska få ökat stöd av Tyskland när det gäller såväl militär hjälp som humanitär hjälp.

Allra viktigast väntas dock de politiska signalerna bli när Europas folkrikaste land och starkaste ekonomi stärker banden ytterligare med Ukraina.

Stoppa gasen

Ukraina väntas även sätta ökad press på Tyskland när de gäller landets stora energiimport från Ryssland vilket  göder den ryska diktatorns krigskassa i kriget mot Ukraina. Tyskland är ett av de länder i Europa som är allra mest i vägen för att inkludera rysk gas i EU-sanktionerna mot Ryssland.

Orsaken är det stora problemet med Tysklands djupa beroende av rysk gas.

Win-win

Tyskland har också en mörk närhistoria  där landet fått kritik för svagt stöd till Ukraina och undfallenhet gentemot Rysslands brutala diktator Vladimir Putin.

I och med den ukrainska delegationens besök får därmed Tyskland chans att bättra på sitt skamfilade rykte kopplat till öst vilket gynnar landet på flera plan.

Det är med andra ord en klar win-win-situation för båda nationerna.

◾TYSKLAND

Folkmängd: 83 miljoner

Ranking: 18:e folkrikaste landet i världen

Yta: 357 000 kvm

Regeringschef: Olaf Scholz (S)

BNP/capita: 55 000 USD

◾UKRAINA

Folkmängd: 44 miljoner

Ranking: 36:e folkrikaste landet i världen

Yta: 604 000 kvm

President: Volodymyr Zelensky (liberal)

BNP/capita: 13 000 USD

◾SVERIGE

Folkmängd: 10 miljoner

Ranking: 88:e folkrikaste landet i världen

Yta: 450 000 kvm

Regeringschef: Magdalena Andersson (S)

BNP/capita: 55 000 USD

Foto: Presidential Office of Ukraine

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen