NYA UPPGIFTER: Zelensky kvar i Ukraina

2022 03 31

Kyivs stadsledning uppgav att Zelensky hade lämnat Ukraina för första gången sedan kriget bröt ut. Men uppgiften tillbakavisas nu och presidenten uppges stanna kvar i landet.

Kyivs borgmästare Vitaly Klitschko berättade på kommunikationsplattformen Telegram samt Twitter att president Zelinsky skulle lämna Ukraina för första gången sedan kriget bröt ut.

Första vapenleveransen

President Volodymyr Zelenskys resa skulle enligt uppgifterna ha gått till Europas folkrikaste land – Tyskland – som med anledning av den ryska regimens anfallskrig mot Ukraina har brutit sin långvariga linje om att inte sända vapen till länder i krig.

Borgmästarens besked

– Vänner! Idag är det mycket viktigt att förena alla krafter - både i Ukraina och att befästa våra partnerländers ställning och agerande. Volodymyr åkte med en delegation från Ukraina för ett möte i Tyskland, uppger Kyivs borgmästare på Twitter.

Uppgifterna drogs tillbaka

Kort efter Klitschkos meddelande kom dock uppgifter om att Zelensky inte alls ingår i den delegation som reser till Tyskland, uppger norska VG.

Det ska istället vara borgmästarens bror Vladimir Klitsjko som har följt med på resan. På ukrainska skriver man nämligen "Volodymyr" för namnet på brodern, vilket sannolikt har lett till det stora missförståndet.

Bilder

Delegationen har dock för avsikt att träffa toppolitiker på plats i Tyskland.

Bilder på Tysklands förbundskansler Olaf Scholz och ukrainska representanter kan därmed komma att kablas ut i media världen över inom kort.

Vitamininjektion

Det skulle signalera starka signaler till omvärlden och även fungera som en opinionsmässig vitamininjektion för Tysklands regering och Socialdemokraterna SPD.

Politiska signaler

Men framförallt syftar resan till att Ukraina ska få ökat stöd av Tyskland när det gäller såväl militär hjälp som humanitär hjälp.

Allra viktigast väntas dock de politiska signalerna bli när Europas folkrikaste land och starkaste ekonomi stärker banden ytterligare med Ukraina.

Stoppa gasen

Ukraina väntas även sätta ökad press på Tyskland när de gäller landets stora energiimport från Ryssland vilket göder den ryska diktatorns krigskassa i kriget mot Ukraina. Tyskland är ett av de länder i Europa som är allra mest i vägen för att inkludera rysk gas i EU-sanktionerna mot Ryssland.

Orsaken är det stora problemet med Tysklands djupa beroende av rysk gas.

Win-win

Tyskland har också en mörk närhistoria där landet fått kritik för svagt stöd till Ukraina och undfallenhet gentemot Rysslands brutala diktator Vladimir Putin.

I och med den ukrainska delegationens besök får därmed Tyskland chans att bättra på sitt skamfilade rykte kopplat till öst vilket gynnar landet på flera plan.

Det är med andra ord en klar win-win-situation för båda nationerna.

TYSKLAND

Folkmängd: 83 miljoner

Ranking: 18:e folkrikaste landet i världen

Yta: 357 000 kvm

Regeringschef: Olaf Scholz (S)

BNP/capita: 55 000 USD

UKRAINA

Folkmängd: 44 miljoner

Ranking: 36:e folkrikaste landet i världen

Yta: 604 000 kvm

President: Volodymyr Zelensky (liberal)

BNP/capita: 13 000 USD

SVERIGE

Folkmängd: 10 miljoner

Ranking: 88:e folkrikaste landet i världen

Yta: 450 000 kvm

Regeringschef: Magdalena Andersson (S)

BNP/capita: 55 000 USD

Foto: Presidential Office of Ukraine

Text: Redaktionen

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det.

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar.

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer.

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

1999: Tjeckien, Ungern och Polen
2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
2009: Albanien och Kroatien
2017: Montenegro
2020: Nordmakedonien
2023: Finland
2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen