NYA UPPGIFTER: Zelensky kvar i Ukraina

2022 03 31

Kyivs stadsledning uppgav att Zelensky hade lämnat Ukraina för första gången sedan kriget bröt ut. Men uppgiften tillbakavisas nu och presidenten uppges stanna kvar i landet.

Kyivs borgmästare Vitaly Klitschko berättade på kommunikationsplattformen Telegram samt Twitter att president Zelinsky skulle lämna Ukraina för första gången sedan kriget bröt ut.

Första vapenleveransen

President Volodymyr Zelenskys resa skulle enligt uppgifterna ha gått till Europas folkrikaste land – Tyskland – som med anledning av den ryska regimens anfallskrig mot Ukraina har brutit sin långvariga linje om att inte sända vapen till länder i krig.

Borgmästarens besked

– Vänner! Idag är det mycket viktigt att förena alla krafter - både i Ukraina och att befästa våra partnerländers ställning och agerande. Volodymyr åkte med en delegation från Ukraina för ett möte i Tyskland, uppger Kyivs borgmästare på Twitter.

Uppgifterna drogs tillbaka

Kort efter Klitschkos meddelande kom dock uppgifter om att Zelensky inte alls ingår i den delegation som reser till Tyskland, uppger norska VG. 

Det ska istället vara borgmästarens bror Vladimir Klitsjko som har följt med på resan. På ukrainska skriver man nämligen "Volodymyr" för namnet på brodern, vilket sannolikt har lett till det  stora missförståndet.

Bilder

Delegationen har dock för avsikt att träffa toppolitiker på plats i Tyskland.

Bilder på Tysklands förbundskansler Olaf Scholz och ukrainska representanter kan därmed komma att kablas ut i media världen över inom kort.

Vitamininjektion

Det skulle signalera starka signaler till omvärlden och även fungera som en opinionsmässig vitamininjektion för Tysklands regering och Socialdemokraterna SPD.

Politiska signaler

Men framförallt syftar resan till att Ukraina ska få ökat stöd av Tyskland när det gäller såväl militär hjälp som humanitär hjälp.

Allra viktigast väntas dock de politiska signalerna bli när Europas folkrikaste land och starkaste ekonomi stärker banden ytterligare med Ukraina.

Stoppa gasen

Ukraina väntas även sätta ökad press på Tyskland när de gäller landets stora energiimport från Ryssland vilket  göder den ryska diktatorns krigskassa i kriget mot Ukraina. Tyskland är ett av de länder i Europa som är allra mest i vägen för att inkludera rysk gas i EU-sanktionerna mot Ryssland.

Orsaken är det stora problemet med Tysklands djupa beroende av rysk gas.

Win-win

Tyskland har också en mörk närhistoria  där landet fått kritik för svagt stöd till Ukraina och undfallenhet gentemot Rysslands brutala diktator Vladimir Putin.

I och med den ukrainska delegationens besök får därmed Tyskland chans att bättra på sitt skamfilade rykte kopplat till öst vilket gynnar landet på flera plan.

Det är med andra ord en klar win-win-situation för båda nationerna.

◾TYSKLAND

Folkmängd: 83 miljoner

Ranking: 18:e folkrikaste landet i världen

Yta: 357 000 kvm

Regeringschef: Olaf Scholz (S)

BNP/capita: 55 000 USD

◾UKRAINA

Folkmängd: 44 miljoner

Ranking: 36:e folkrikaste landet i världen

Yta: 604 000 kvm

President: Volodymyr Zelensky (liberal)

BNP/capita: 13 000 USD

◾SVERIGE

Folkmängd: 10 miljoner

Ranking: 88:e folkrikaste landet i världen

Yta: 450 000 kvm

Regeringschef: Magdalena Andersson (S)

BNP/capita: 55 000 USD

Foto: Presidential Office of Ukraine

Text: Redaktionen


22 nov 2026

Ny mätning: Plötslig ökning bland väljarna

2026 11 22

En ny mätning visar att svenskarna har ändrat uppfattning.

Det har nu gått 70 dagar utan att en ny regering har kommit på plats.

En mätning från i oktober visade att 39 procent av svenskarna då var för ett extraval, och 40 procent var emot. Resten var osäkra kring hur de kände.

Nu visar en ny mätning att det har skett en plötslig ökning kring hur många svenskar som ställer sig positivt till ett extraval, rapporterar TV4.

Plötslig ökning

Nu är 44 procent positiva till ett extraval, medan 36 procent är negativa.

Kalmarbon Annika är en av de som vill se extraval.

– Jag tror vi är nära och jag hoppas på att det blir ett omval. Jag tycker det har varit jättejobbigt. De har dagisnivå, de kan aldrig bestämma sig och de skyller på varandra, säger hon. 

Är mer positiva

Inställningen till extraval skiljer sig beroende på partisympatier.

Bland Moderaternas, Liberalernas och Kristdemokraternas väljare är 73 procent positiva, medan bara sju procent av Socialdemokraternas, Vänsterpartiets, Miljöpartiets och Centerpartiets väljare är det.

– Förutsättningarna kommer ändras med ett nyval dels för att tyvärr tror jag att Socialdemokraterna kommer lida av det här i och med att man har hittat en lösning på det, säger göteborgaren Glenn.

Läs mer: 61 procent för Magdalena Andersson

Senaste nytt

Medieuppgifter gör gällande att Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har förhandlat fram ett nytt bud som har lämnats över till Vänsterpartiet, rapporterar SVT.

V-toppen Ida Gabrielsson meddelar dock att hon inte har tagit del av det.

“Inte sett skymten av det”

Gabrielsson framhåller att “ska man bygga förtroendefulla samarbeten och genomföra konstruktiva förhandlingar är det nog bättre att ta sådana diskussioner direkt med varandra”.

– Går och lägger mig, utan att ha sett skymten av detta totalpaket till V. Men Expressen verkar ha fått besked om det, till skillnad från V, vars mandat C, S och MP ju efterfrågar, skriver hon på X.

Läs mer: 60-plussare kan gå före i bostadskön

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp  F Uusitalo | valtioneuvoston kansliahttps://www.flickr.com/photos/finnishgovernment/51919260031/ resp Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen