NYA UPPGIFTER: Zelensky kvar i Ukraina

2022 03 31

Kyivs stadsledning uppgav att Zelensky hade lämnat Ukraina för första gången sedan kriget bröt ut. Men uppgiften tillbakavisas nu och presidenten uppges stanna kvar i landet.

Kyivs borgmästare Vitaly Klitschko berättade på kommunikationsplattformen Telegram samt Twitter att president Zelinsky skulle lämna Ukraina för första gången sedan kriget bröt ut.

Första vapenleveransen

President Volodymyr Zelenskys resa skulle enligt uppgifterna ha gått till Europas folkrikaste land – Tyskland – som med anledning av den ryska regimens anfallskrig mot Ukraina har brutit sin långvariga linje om att inte sända vapen till länder i krig.

Borgmästarens besked

– Vänner! Idag är det mycket viktigt att förena alla krafter - både i Ukraina och att befästa våra partnerländers ställning och agerande. Volodymyr åkte med en delegation från Ukraina för ett möte i Tyskland, uppger Kyivs borgmästare på Twitter.

Uppgifterna drogs tillbaka

Kort efter Klitschkos meddelande kom dock uppgifter om att Zelensky inte alls ingår i den delegation som reser till Tyskland, uppger norska VG. 

Det ska istället vara borgmästarens bror Vladimir Klitsjko som har följt med på resan. På ukrainska skriver man nämligen "Volodymyr" för namnet på brodern, vilket sannolikt har lett till det  stora missförståndet.

Bilder

Delegationen har dock för avsikt att träffa toppolitiker på plats i Tyskland.

Bilder på Tysklands förbundskansler Olaf Scholz och ukrainska representanter kan därmed komma att kablas ut i media världen över inom kort.

Vitamininjektion

Det skulle signalera starka signaler till omvärlden och även fungera som en opinionsmässig vitamininjektion för Tysklands regering och Socialdemokraterna SPD.

Politiska signaler

Men framförallt syftar resan till att Ukraina ska få ökat stöd av Tyskland när det gäller såväl militär hjälp som humanitär hjälp.

Allra viktigast väntas dock de politiska signalerna bli när Europas folkrikaste land och starkaste ekonomi stärker banden ytterligare med Ukraina.

Stoppa gasen

Ukraina väntas även sätta ökad press på Tyskland när de gäller landets stora energiimport från Ryssland vilket  göder den ryska diktatorns krigskassa i kriget mot Ukraina. Tyskland är ett av de länder i Europa som är allra mest i vägen för att inkludera rysk gas i EU-sanktionerna mot Ryssland.

Orsaken är det stora problemet med Tysklands djupa beroende av rysk gas.

Win-win

Tyskland har också en mörk närhistoria  där landet fått kritik för svagt stöd till Ukraina och undfallenhet gentemot Rysslands brutala diktator Vladimir Putin.

I och med den ukrainska delegationens besök får därmed Tyskland chans att bättra på sitt skamfilade rykte kopplat till öst vilket gynnar landet på flera plan.

Det är med andra ord en klar win-win-situation för båda nationerna.

◾TYSKLAND

Folkmängd: 83 miljoner

Ranking: 18:e folkrikaste landet i världen

Yta: 357 000 kvm

Regeringschef: Olaf Scholz (S)

BNP/capita: 55 000 USD

◾UKRAINA

Folkmängd: 44 miljoner

Ranking: 36:e folkrikaste landet i världen

Yta: 604 000 kvm

President: Volodymyr Zelensky (liberal)

BNP/capita: 13 000 USD

◾SVERIGE

Folkmängd: 10 miljoner

Ranking: 88:e folkrikaste landet i världen

Yta: 450 000 kvm

Regeringschef: Magdalena Andersson (S)

BNP/capita: 55 000 USD

Foto: Presidential Office of Ukraine

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


24 juli 2026

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt. 

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik 

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen