NYA UPPGIFTER: Zelensky kvar i Ukraina

2022 03 31

Kyivs stadsledning uppgav att Zelensky hade lämnat Ukraina för första gången sedan kriget bröt ut. Men uppgiften tillbakavisas nu och presidenten uppges stanna kvar i landet.

Kyivs borgmästare Vitaly Klitschko berättade på kommunikationsplattformen Telegram samt Twitter att president Zelinsky skulle lämna Ukraina för första gången sedan kriget bröt ut.

Första vapenleveransen

President Volodymyr Zelenskys resa skulle enligt uppgifterna ha gått till Europas folkrikaste land – Tyskland – som med anledning av den ryska regimens anfallskrig mot Ukraina har brutit sin långvariga linje om att inte sända vapen till länder i krig.

Borgmästarens besked

– Vänner! Idag är det mycket viktigt att förena alla krafter - både i Ukraina och att befästa våra partnerländers ställning och agerande. Volodymyr åkte med en delegation från Ukraina för ett möte i Tyskland, uppger Kyivs borgmästare på Twitter.

Uppgifterna drogs tillbaka

Kort efter Klitschkos meddelande kom dock uppgifter om att Zelensky inte alls ingår i den delegation som reser till Tyskland, uppger norska VG.

Det ska istället vara borgmästarens bror Vladimir Klitsjko som har följt med på resan. På ukrainska skriver man nämligen "Volodymyr" för namnet på brodern, vilket sannolikt har lett till det stora missförståndet.

Bilder

Delegationen har dock för avsikt att träffa toppolitiker på plats i Tyskland.

Bilder på Tysklands förbundskansler Olaf Scholz och ukrainska representanter kan därmed komma att kablas ut i media världen över inom kort.

Vitamininjektion

Det skulle signalera starka signaler till omvärlden och även fungera som en opinionsmässig vitamininjektion för Tysklands regering och Socialdemokraterna SPD.

Politiska signaler

Men framförallt syftar resan till att Ukraina ska få ökat stöd av Tyskland när det gäller såväl militär hjälp som humanitär hjälp.

Allra viktigast väntas dock de politiska signalerna bli när Europas folkrikaste land och starkaste ekonomi stärker banden ytterligare med Ukraina.

Stoppa gasen

Ukraina väntas även sätta ökad press på Tyskland när de gäller landets stora energiimport från Ryssland vilket göder den ryska diktatorns krigskassa i kriget mot Ukraina. Tyskland är ett av de länder i Europa som är allra mest i vägen för att inkludera rysk gas i EU-sanktionerna mot Ryssland.

Orsaken är det stora problemet med Tysklands djupa beroende av rysk gas.

Win-win

Tyskland har också en mörk närhistoria där landet fått kritik för svagt stöd till Ukraina och undfallenhet gentemot Rysslands brutala diktator Vladimir Putin.

I och med den ukrainska delegationens besök får därmed Tyskland chans att bättra på sitt skamfilade rykte kopplat till öst vilket gynnar landet på flera plan.

Det är med andra ord en klar win-win-situation för båda nationerna.

TYSKLAND

Folkmängd: 83 miljoner

Ranking: 18:e folkrikaste landet i världen

Yta: 357 000 kvm

Regeringschef: Olaf Scholz (S)

BNP/capita: 55 000 USD

UKRAINA

Folkmängd: 44 miljoner

Ranking: 36:e folkrikaste landet i världen

Yta: 604 000 kvm

President: Volodymyr Zelensky (liberal)

BNP/capita: 13 000 USD

SVERIGE

Folkmängd: 10 miljoner

Ranking: 88:e folkrikaste landet i världen

Yta: 450 000 kvm

Regeringschef: Magdalena Andersson (S)

BNP/capita: 55 000 USD

Foto: Presidential Office of Ukraine

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen